Grönare liv på ett år. Vecka 20 – Se upp för greenwashing!

En bieffekt av att blogga om miljö- och klimatfrågor är att man får ett antal mejl från folk som vill att man ska tipsa om något eller skriva om något. Det är allt från privatpersoner som tipsar om bloggar och aktiviteter till företag som absolut vill berätta om företaget XXX "nu ännu grönare". Mejl från privatpersoner tar jag upp här ibland. Massutskicken från företag går direkt i papperskorgen. Dels vill jag inte göra reklam här, dels är de ofta, utöver allmänt fåniga, klockrena exempel på så kallad greenwashing, vilket ungefär betyder att man vaskar över något miljöskadligt med lite grönfärg för att försöka få det att framstå som ekologiskt och bra.

Ett underbart exempel på greenwashing är det mejl som jag och andra miljöbloggare fick häromdagen från Handelns Utredningsinstitut och som handlade om flaskvatten. Det buteljerade vattnet har ju blivit lite av en symbol för klimatskadliga produkter – man förpackar vatten (ofta vanligt kranvatten), pytsar i lite kolsyra, förser det med en snitsig etikett, forslar det kors och tvärs i lastbil och säljer det för dyra pengar. När praktiskt taget varenda svensk har gott och bra vatten i kranen därhemma.

Nu försöker man få flaskvattnet att framstå som ett bra alternativ genom att hävda att det minsann ger mindre CO2-utsläpp än saft, mjölk eller juice (man glömmer dock bort att vanligt kranvatten ger i princip noll CO2). Jag ska inte tråka ut er med siffrorna, rapporten finns att läsa här. Man gör alltså miljön en tjänst genom att dricka flaskvatten i stället för juice eller mjölk.

Ähum. Okej, det är bra att släcka törsten med vatten i stället för mjölk eller juice. Kranvatten, alltså. Juice är inget vidare bra klimatval, det kan vi kanske vara överens om. Mjölk är mera livsmedel än dryck, så den jämförelsen är helt irrelevant (vill HUI ha gröt med flaskvatten till frukost?). Dessutom kan mjölken ha ganska olika miljöpåverkan beroende på hur den producerats och hur långt den fraktats. Saft, tja, vi gör egen saft på egenodlade bär och KRAV-socker, miljöpåverkan försumbar. Dessutom är det ju inget man släcker törsten med i vardagslag.

Det är så greenwashing fungerar. Man bortser från grundproblemet och gör i stället jämförelser som ofta är irrelevanta och vilseledande. Ett annat exempel hittar vi i fiskdisken, där man försöker få pangasiusfilé att framstå som ett klimatsmart val (jämfört med utrotningshotad torsk). Men glömmer att den fraktats från andra sidan jordklotet med fossilbränsleslukande båtar. Den dystra sanningen är att det idag nästan inte finns någon fisk man kan äta med gott miljösamvete, utom möjligen den man dragit upp själv. Och musslor, som är helt OK (och gott!)

Ytterligare ett exempel är när man rent allmänt försöker få oss att konsumera mer och onödigt med motiveringen att det är ekologiskt. Till den här kategorin hör (tror jag) nya eko-tidningar som Eco Queen och Camino. De ligger på nätet, vilket är bra, men trycks också. Hur ekologiskt är det att prångla ut en massa papperstidningar, som bara hamnar i återvinningen (jag gissar att de inte går att elda eller täckodla med). Och tidningar är beroende av annonsörer, vilka i sin tur vill sälja grejer... men poängen med ekologisk konsumtion är ju att minska den, i synnerhet konsumtion av nytillverkade pryttlar... jag får inte riktigt ihop det här. Det luktar greenwashing lång väg.

Geenwashing är ibland helt uppenbart men kan också vara ganska försåtligt. Man vill ju så gärna göra "rätt" och ekologiskt och då är det lätt att gå på också ganska simpla knep. Det gäller att vara på sin vakt!