Tuesday, August 14, 2018

Skogsträdgårdspyssel

Nu börjar jag göra iordning den första planteringen. Först en bambukäpp som visar var trädet ska vara. Här tror jag det blir ett surkörsbär som inte blir så stort.


Matjordslagret är tunt och stenigt, så jag fyller upp med diverse organiskt material - kvistar, bortrensat ogräs, vad jag kan skrapa ihop. Detta ska sedan täckas, så att ogräset kvävs. Jag använder kartonger. Sedan ska jag bygga upp landet med brunnen hästgödsel och kompost för att få tillräckligt djup att plantera i.


Det är en stilla och fuktig dag, perfekt för att tömma askhinken. All aska som produceras här går ut i trädgården. Bärbuskarna får en rejäl slatt tidigt varje vår, i övrigt strör jag ut den över gräsmattan och i köksträdgården. Dock inte i potatislanden - aska höjer pH-värdet något och det betyder större risk att potatisen får skorv. Sägs det, om någon vet bättre så kommentera gärna!


Och så noterar jag att det blir massor av ekollon i år! Kanske ska jag äntligen komma till skott och lära mig hur jag kan använda dem!




Monday, August 13, 2018

Nytt land och höstsådd

Framför huset har jag vad som egentligen är en grusplan, men som består mer av ogräs än av grus. Efter flera fåfänga försök att få ordning på den så får den nu helt enkelt bli något annat. Steg 1 - en liten odlingsbädd i prima söderläge intill husväggen.

Jag röjde undan det mesta av grus och ogräs, tog vara på några halvt förtorkade smultronplantor, markerade en bädd och täckte det hela med tidningar, vattnade,


tätade med kasserad ull mellan stenarna,


fyllde på med jord 


et voilà - färdig odlingsbädd på nolltid.


Satte dit några tuvor med salladslök som försmäktat i krukor alldeles för länge och de uppgrävda smultronplantorna (de lär reva sig och fylla hela bädden snart). Till slut bredsådde jag lite gröna blad att ha till sallader och wok under hösten. Olika sorters grönkål, sallad, pac choi. Och inatt ska det regna, så jag behöver inte vattna med detsamma. Max en halvtimmes jobb!

Sunday, August 12, 2018

Älskade bönor

Ta ett par nävar kokta bönor av din favoritsort. Finhacka lite lök. Blanda i bönorna tillsammans med lite oliv/rapsolja och vinäger. Lite örtsalt på det. Tillsätt sedan vad du tycker om - hackad gurka, tomater kanske, eller något annat. Låt stå en liten stund. Ät! Den perfekta lunchen, middagen, matlådan, vad du vill.

Bönor är mat. Mättande, god, nyttig. Mycket av det vi odlar i våra köksträdgårdar är gott och fullproppat med nyttigheter, men ganska kalorifattigt. Den som vill odla det mesta av sin mat behöver även kalorigrödorna - potatis, bönor, ärter. Sånt man kan stå sig på en kall vinterdag.

Amerikabönorna växer till sig
I år odlar jag flera sorter och de har toktrivts i värmen, även med ganska lite vattning. Förutom haricots verts och vaxbönor så har jag de amerikanska bönorna jag skrivit om tidigare, borlottibönor och canellino. Och förstås bondbönor.

Haken med bönor (utöver bondbönor) är att att de kräver värme och en ganska lång frostfri höst, så de kan mogna och torka. I det regniga Västsverige kan man behöva ta in och eftertorka dem inomhus när de spritats. Torkade håller de sig flera år, både som mat och utsäde.

Jag förodlar alla bönor, både för att få igång dem hyfsat tidigt och för att få plantor som är såpass stora att sniglarna inte äter upp alla plantorna (jag räknar med att några stryker med). De kräver minst 12 grader varm jord för att gro, så det enklaste är att så dem inomhus. När de väl kommit upp kan de komma ut i växthus eller någon annan skyddad plats innan de sätts ut i landet. Jag sår dem i tomma toarullar - ett frö per rulle (det går bra att dela rullarna på mitten) och sätter ut hela alltet när de är stora nog. Det brukar gå väldigt bra, antagligen för att rötterna inte skadas nämnvärt. Men man får samla många toarullar...
Minestronesoppa på tillväxt!

Borlottibönor, till sallad, soppa, grytor






















Tuesday, August 07, 2018

Skogsträdgården, en början


Jag har en skräpyta, en bit av tomten närmast infarten som aldrig blivit mer än ogräs och sly, trots tappra försök att röja av den då och då. Men nu jäklar ska det bli en skogsträdgård!

Vad är en skogsträdgård? Enkelt uttryckt: en trädgård som efterliknar en skog, med träd, buskar och låga växter som planterats i grupper, med stigar emellan, där de flesta växterna är ätbara eller nyttiga på något annat sätt. När en skogsträdgård väl är etablerad ska den i stort sett sköta sig självt utan ogräsrensning, vattning och gödsling, men ett visst mått av skötsel kommer man inte från. Men den ger betydligt mer utdelning per insats än vad en intensivt skött trädgårdsodling ger. I teorin i alla fall.

På våra breddgrader går det inte att plantera för tätt, ljuset behövs för att det ska bli något. Så det blir mer av en trädgårds"savann" än en skog, med rejält avstånd mellan de höga träden. Eller en plantering med bara buskar och undervegetation.



Med hjälp av ena sonen har jag börjat röja hela ytan. Allt vi klipper ned får ligga kvar på ytan. Jag räfsar ihop det i högar som visar var planteringarna ska vara och markerar gångar, som ska hållas efter med gräsklippare. Tanken är sedan att fylla upp planteringsområdena med allt organiskt jag kommer över (hej hästgrannens gödselstack!), låta det kompostera på plats för att kväva ogräs och förbättra jorden. Sedan ska jag sätta ett fruktträd eller en större buske i varje plantering och sedan lägre buskar och andra växter runtomkring. Intensiv marktäckning och pålitligt tuffa växter ska förhoppningsvis hålla ogräset i schack.

Det är snustorrt här som överallt och det blir inget planterat förrän kanske sent i höst. Men jag gör listor, ritar och planerar. Ett äppelträd med tuktade vinbär omkring och blommor? Klarkörsbär? Massor av dagliljor? En rosenkvitten? Tre gammaldags rosor med lavendel runtom? Timjan och backtimjan i kanterna mot gångarna? En böntipi med örter omkring? Blåbärsbuskar?

Jag tror detta blir bra. Om inte annat har jag roligt under tiden!

Sunday, August 05, 2018

Lästips - Skogsträdgården

Jag snubblade över den här på biblioteket och lånade den direkt. Det är alltså den mig veterligt första boken på svenska om att anlägga en skogsträdgård. För den som är lite inläst på den engelskspråkiga litteraturen i ämnet så är det kanske inte så mycket nytt. För alla andra är det en utmärkt genomgång av vad en skogsträdgård är för något och hur man kan anlägga en sådan i Sverige. På köpet får läsaren en hel del kunskaper om ekologi, om hur växter, svampar och mikroorganismer samspelar (det är mycket mer komplext och spännande än det går att föreställa sig!).

Den stora behållningen är att allt är anpassat till svenska förhållanden. Författarna är verksamma i Dalarna, vilket innebär att råd och tekniker är användbara för stora delar av landet. Den har mängder med förslag på växter, båda sådana som är ganska självklara och sådana som åtminstone jag inte hade en tanke på att kunna odla i min del av Sverige. Boken är härmed uppsatt på min bokinköpslista! På växtinköpslistan står numera mullbär, moreller, minikiwi, rosenkvitten och en hel del annat matnyttigt. Och jag fick en kick att äntligen börja röja av den där försummade delen av trädgården där jag i flera år planerat att göra en liten skogsträdgård.

Sunday, July 29, 2018

Vatten!

Edens lustgård i Hieronymus Bosch tappning
Utan vatten ingen trädgård. Redan i den första trädgården, Edens lustgård, rinner en flod upp och bevattnar trädgården, delar sig vidare i fyra armar och bevattnar det område vi kallar Tvåflodslandet. Utan floderna vore det bara öken och att vattnet betonas  i skapelseberättelsen är lätt att förstå.

I vår del av världen är vattnet så självklart att vi knappt tänker på det. Det finns överallt i bäckar, åar och sjöar och trillar ned från himlen i tid och otid. Ja, inte denna sommaren då. Plötsligt inser vi vad även en ganska liten ökning av temperaturen ställer till med. Vädret slutar röra på sig, regnet når inte fram till oss och det blir nödår. (Vårt regn far istället iväg till andra ställen och ställer till med skyfall och översvämningar)

Hur klarar man en trädgård när det inte regnar och det inte går att vattna med brunnsvattnet, som nätt och jämnt räcker till hushållsvatten? Eller när det är bevattningsförbud för den som har kommunalt vatten?

Standardsvaret brukar vara täckodling och att inte vattna i onödan. Med det senare menar jag att vattna ordentligt på småplantor, så de tar sig, men sedan ganska sparsamt. På så sätt söker sig rötterna nedåt och kommer åt det vatten som förhoppningsvis finns där.

Min räddning är också regnvattenstunnorna. Jag har tunnor som sammanlagt rymmer 800 liter vatten och de ska bli fler. Och så vattnar vi en del med gråvatten. Gråvatten är det där vattnet som inte är helt rent, men inte heller så smutsigt att det måste direkt ned i avloppet. Sköljvatten från disk och tvätt eller vatten man samlar upp när man duschar är typiskt gråvatten. Jag skulle inte rekommendera någon att hälla ut stora mängder gråvatten i trädgården - kommunens miljökontor torde ha synpunkter på det. Men måttliga mängder fungerar bra. Rester efter t.ex. tvål eller diskmedel bryts ned i jorden, under förutsättning att det inte är någon jättekonstig sort. Viktigt dock att inte hälla det direkt på plantor som ska ätas. Häll det på jord eller täckmaterial eller under till exempel bärbuskarna.

Regnvatten är guld! De här tunnorna är hopkopplade, första tunnan fylls från utkast på taket och när den är full rinner vattnet vidare till de andra. Enkelt och välfungerande.

Täckodling är väl nuförtiden närmast mainstream i mindre trädgårdsodlingar och innebär att jorden täcks med något som skyddar och göder - gräsklipp, halm, gödsel, kompost, diverse bortrensat ogräs etc. Många har skrivit om det, min favorit och täckodlingsguru är Charles Dowding, som odlar i södra England.  Han marktäcker med kompost och ibland välbrunnen gödsel, till skillnad från det vi ofta ser svenska odlare använda - gräsklipp och halm. Poängen är att komposten inte drar till sig sniglar i någon större utsträckning, eftersom växtmaterialet är så nedbrutet att det inte är intressant som snigelmat. Det intressanta är att han kombinerar täckodlingen med sin no dig-metod, vilket är precis vad det låter som, alltså att inte gräva. Jorden bearbetas inte mer än det lilla som sker vid skörd, sådd och utplantering. Mikrolivet i jorden mår bättre när den inte blandas om och därmed mår också växterna bättre. Trädgårdsmästarens rygg mår också bättre...

Här hemma har jag gjort lite olika på olika ställen i trädgården i år. Några land har täcks med kompost, andra med brunnen hästgödsel och några med gräsklipp. Det är lite väl tidigt att utvärdera det hela ännu och sniglarna är väldigt få i vilket fall som helst, men det verkar fungera bra att täcka med kompost. Och det verkar skydda mot uttorkning ungefär lika bra som gräsklipp. Men det börjar se ganska dystert ut i flera av landen. Regn nu och i massor, snälla!!

Blåärterna deppar och det gör tyvärr en del annat också

Thursday, July 26, 2018

Amerikafröerna

En kollega, tillika odlingssyster for till USA och hade med sig spännande kulturarvsfröer tillbaka. Jag fick prova några av dem i min trädgård. Det är sorter av tomat, majs, bönor och vintersquash som förstås inte alls är anpassade till ett normalt sydvästsvenskt klimat. Men just denna sommar verkar de vara lyckliga.

Fröpåsen säger såhär om tomaterna: "The Yellow Pear Tomato dates to at least the early 1600s ... this variety was used by early Americans more for preserving and pickling. They are very popular today for salads as well"

De kom i jorden lite sent, men jag tror nog de hinner mogna. För säkerhets skull får de bo i växthuset (det får alla tomater här - på friland får de pistillröta och bladmögel).

Squashen Silver Bell är inte så gammal, den introducerades 1956 och är en vintersquash, vilket betyder att den får stå kvar och mogna tills dagen innan första frosten kommer (!). Sen kan den förvaras inomhus i flera månader och ätas som pumpa. Den gör sin squashgrej sådär som Cucurbita-sorterna brukar göra och slingrar sig runt överallt. Jag får putta till den då och då så den inte hamnar under gräsklipparen!
















Bönorna blir fantastiskt fina! Beskrivningen säger "From the Hidatsa tribe who raised corn, squash, beans and sunflowers in the Missouri River Valley of North Dakota" och sorten heter Hidatsa Shield Figure. Det är en kokböna, den ska alltså mogna helt och torka på stjälken, för att sedan tröskas. Förutsatt att inte nattfrosten hinner först då... (det känns ju fjärran att tänka på nattfrost nu, men den kommer ju nångång och alltid när man missar att skydda det som är ömtåligt).

Majsen då, slutligen. Den heter Mandan Bride och attribueras till Mandan-stammen i North Dakota. Det är en mjölmajs, vilket betyder att jag behöver skaffa en mjölkvarn och lära mig baka majsbröd. Om det nu blir något, jag har satt den alldeles för tätt, tror jag - vet inte riktigt hur jag tänkte där.

Det är hursomhelst en mycket vacker majs, bild här.  Misstänker att mina kolvar blir lite mindre...

Planen nu är att spara fröer från alla dessa sorter och med tiden få plantor som blir allt mer anpassade till mitt klimat. Riktigt heta somrar trivs den här typen av grödor, medan våra traditionella sorter deppar. De verkar också klara sig med mycket lite vattning (ja, utöver tomaterna då). Eftersom jag har grävd brunn kan jag inte vattna hejdlöst, det är framför allt uppsamlat regnvatten och en del gråvatten som går till köksträdgården. Mer om bevattning senare. Nu håller vi tummarna för sen nattfrost och mogna frön!