Det har skrivits en del (hos Anki t.ex.) om stressade barnfamiljer på sistone, om hur barnens alla fritidsaktiviteter sätter hård press på både barn och vuxna. Inte bara idrott och sånt, utan det finns också krav från skola/förskola/fritids att barn och föräldrar ska delta i diverse aktiviteter på eftermiddagar och kvällar. Det är fester, utflykter, temaavslutningar med fika, loppisar etc. i det oändliga. Har man flera barn och båda föräldrarna jobbar mer eller mindre heltid så kan det bli ganska jobbigt periodvis. (December är en logistisk mardröm när det gäller att få ihop alla aktiviteter!)
Om barnen då dessutom håller på med idrott eller någon annan kvällsaktivitet, ja då blir det inte mycket ledig tid för familjen.
Vi deltar så gott det går i skolans/fritids aktiviteter – fast det har hänt att vi skippat ett och annat då varken vi eller barnen varit på humör. Men därutöver har barnen inga fritidsaktiviteter. Jo, du läste rätt: inga aktiviteter.
Anledningarna är flera: Vi bor på landet och utbudet är litet. Här finns fotboll, NTO (nykterhetsrörelsen) och kyrkan. Det är det hela. Barnen har deltagit lite av och till i kyrkans eftermiddagsverksamhet, men åtminstone ena barnet börjar tröttna. Nykterhetsrörelsen känns inte aktuell för vår del och fotboll är ingen intresserad av.
Ingen i familjen är tillräckligt idrottsintresserad för att vi ska engagera oss i någon förening, i synnerhet inte som det skulle innebära en massa skjutsande (vi har ingen kollektivtrafik).
Hade vi haft en kommunal musikskola så hade jag puttat lite på ungarna om att börja spela eller sjunga (eftersom jag själv är intresserad). Men nu är vår lilla kommun en av dem som inte har det.
Så vad gör barnen då? En stor del av dagen går ju åt till skola och fritids och det räcker nästan som organiserad aktivitet. Nästan-tioåringen är dessutom dödstrött på fritids och dess pedagogiska pysselfröknar. Därutöver: en hel del datorspel och teve/dvd-tittande. Lek med kompisar, mycket och gärna. Åttaåringen kan tillbringa timmar med Legobyggen. Nästan-tioåringen läser en del och har tagit på sig rollen som familjens kakbakare (han är riktigt duktig!). Sen gör vi en del tillsammans, spel är alltid populära. De får också göra sin beskärda del av disk och städning (ska utbilda dem till tvättmaskinskötare också).
Nånstans där är den lediga tiden ganska fulltecknad ändå. Och jag tror faktiskt inte de far illa av att inte har något mer organiserat att göra. Kanske tvärtom, egentligen, nu har de trots allt en hel del tid att fylla med sånt de själva får hitta på. De blir inte matade med sysselsättning hela tiden. Och det tror jag är väldigt bra! Skulle de sedan komma på något de väldigt gärna vill engagera sig i, ja då får vi väl lösa det.
5 comments:
Du e så klok! Tror du gör helt rätt i att barnen har fyllt sin kvot av aktivitet med dagis/skola/fritids. Jag lät mina vara med på en aktiv./vecka när de var i den åldern, typ fotboll el. dans eller vad de nu ville. Men inte mer, det orkade de inte! Som sagt.. håller med du!
Vi har precis beslutat (med dåligt samvete) att de två äldsta tjejerna inte ska få gå på barngympan den här terminen (de är 4 och 5 år) Dels är det kl 5 på eftermiddagen. vi är alla trötta då och jag som är med dem hela dagen har en hel del jag själv skulle vilja göra på kvällarna. Dessutom ska man packa in alla i bilen och åka, plus att det krävs en helt annan matplanering just den dagen när man ska iväg i middagstid.
Men man känner ändå att kravet finns där outtalat "Klart barnen ska gå på aktiviteter..."
När mina barn var barn och jag var ensamstående, fanns det varken tid för mig att skjutsa ect eller pengar till aktiviteter på fritiden. Jag tyckte att de skulle sköta sin skola och sen fick det räcka. Vet inte om det var rätt eller fel men så var det.... Idag är de hyfsat fungerande vuxna i alla fall.
Tror också att det räcker med schemalagda aktiviteter på skoltid - dessutom ser ju schemat lite annorlunda ut med utelära och bad så det är ju i sej aktiviteter. Vi har toktur som bor i en liten by (500 pers) och ändå finns här både kör, skytte, scouter och kyrkans juniorer så barnen kan välja och det absolut bästa - cykla till aktiviteterna, de som är äldre än 7 alltså.
Sonia P
Skönt att höra att man inte är ensam om att ha oaktiverade barn :-)
Post a Comment