Sunday, March 09, 2008

Odla mera mat

Som jag skrivit om flera gånger tidigare, så kan de flesta av oss odla en del av vår egen mat, även om det bara handlar om böngroddar eller en chiliplanta i köksfönstret. Har man en trädgård eller en odlingslott kan man faktiskt odla en hel del, även på en liten yta. Lite senare i vår tänkte jag berätta om hur stor yta vi odlar och vad vi får ut av det. Idag ska det handla om hur man utnyttjar köksträdgården för att få så mycket mat som möjligt.

Först och främst behöver man naturligtvis bra jord, tillgång till gödsel och allt det där. Det kan ta några år att bygga upp bra odlingsjord om man börjar från början, men det är väl värt besväret. Här har vi börjat med gammal gräsmatta och senare med vall som inte plöjts på flera decennier. Första året var det inte särskilt imponerande skördar, men det blir sakta men säkert bättre. Bästa boken i ämnet: Lena Israelssons Handbok för köksträdgården.

Men om man nu har fått ordning på jord och bördighet, vad ska man då odla om nu målet är att få en hyfsat stor del av sin mat från trädgården under odlingssäsongen och dessutom spara en del till vintern? Till att börja med mest av sådant som man verkligen tycker om och kan tänka sig att äta en hel del av. Sen lite av sådant som verkar kul att prova, för att få in lite nyheter på tallriken.

Man kan – mycket förenklat – dela in grönsakerna och allt det andra i tre huvudgrupper som fyller lite olika behov. Exakt vad som hamnar i varje grupp beror ju på ens egna matvanor och smak, ta det bara som en utgångspunkt. Grupp 1 är det som får det största utrymmet, grupp 3 det minsta. Men alla är viktiga för att man ska få balans på matbordet.

Grupp 1. Kalorier och mättnad. Här hamnar det som ger rejält med mat och kalorier. Potatis spelar huvudrollen hos oss. Hit hör också alla rotfrukter. Morötter förstås. Palsternackor som kommer på senhösten och kan stå ute hela vintern. Goda att göra mos av eller ugnsrosta. Persiljerot ger god smak i grytor och soppor och man kan skörda lite av bladen som persilja. Rödbetor till inläggningar, soppor, ugnsbakade. Också gott som råkost. Rivna rödbetor är saftigt och gott. Polkagrisrandiga chioggia-betor är vackra och goda tunt skivade. Majrovor som råkost eller att woka. Kålrötter till rotmos.

Kålen kan också placeras i den här gruppen. Broccoli är kanske den godaste. Brysselkål gillar inte jag, men är ett måste för andra. Vitkål till råkost, snabbfräst med ingefära och citron, soppa, surkål. Rödkål till julbordet. Grönkål kan stå ute hela vintern (om man lycks hålla rådjuren borta), gott till soppa eller att gräddstuva.

Pumpa och framför allt vintersquash kräver mycket odlingsutrymme men ger också mycket mat. Framför allt vintersquashen är mycket lätt att förvara i rumstemperatur eller svalt skafferi hela vintern. Mycket god att ugnsrosta eller i indiska rätter, smakar lite som sötpotatis. Spaghettipumpa tål också bra att sparas. Ät den som spaghetti med köttfärssås eller bara lite smör och ost.

Lök – gul, röd, schalotten, purjo. Alla är lättodlade, men purjon kräver lite pyssel och mycket näring. Här använder vi lök mer som grönsak än som smaksättare och hur mycket vi än sätter är det alltid för lite. Vi köper sättlök (men man kan odla lök från frö) och sätter dem ganska tätt. Sen gallrar vi genom att äta upp en del som färsklökar och låter resten stå kvar och mogna.

Frukt kan hamna här, kanske då främst äpplen som håller sig bra över vintern.

Brödsäd hör också hemma här. De flesta av oss har inte utrymme nog för att odla säd. Men det vore kul att prova på några kvadratmeter.

Grupp 2. Proteinmaten. Framför allt ärter och bönor. Särskilt viktigt för den som äter mest vegetariskt. Bönor tycker om långa varma somrar, men bondbönor är lättodlade även i ett svalt klimat. Färska lättkokta eller torkade till vintern. Pröva att göra hummus av bondbönor i stället för kikärter. Vaxbönor/haricots verts fungerar i stora delar av landet och går bra att frysa eller konservera till vintern. Även att torka, men det har jag inte provat. Kokbönor (typ bruna bönor) är knepigare eftersom de kräver en lång odlingssäsong och en hyfsat varm höst för att mogna ordentligt. I år ska vi prova en borlottiböna och se om den hinner mogna. Rosenbönor/blomsterbönor är fantastiskt vackra och odlas ibland bara som prydnad. Men de långa baljorna är mycket goda att äta och går bra att frysa/konservera.

Ärter av alla slag går lätt att odla även i svalt väder. Sockerärter, söta som smågodis. Märgärter är lite mera mat. Gråärter är lite speciella, mycket goda att torka till ärtsoppa eller baka bröd av.

Gröna blad av alla möjliga slag, kanske främst olika asiatiska sorter ger en hel del protein. Väldigt goda att woka, en del är också goda som sallad och nästan alla är mycket lättodlade. Flera fröfirmor säljer färdiga fröblandningar för den som vill prova på i liten skala. Vår favorit är pac choi, som liknar salladskål men är mycket godare.

Flera av de asiatiska bladen är mycket köldtåliga. Just nu har jag i pallkrage med "blandade blad" i trädgården. Jag sådde dem i höstas och de har stått under plast hela vintern. De är bara 2–3 cm höga, men jag hoppas att de ska börja växa nu när det blir varmare och ljusare.

Grupp 3. Guldkanterna. Allt det där som ger smak och färg och "det lilla extra". Alla sorters bär och frukt. Vi har rabarber, vinbär, krusbär, jordgubbar, amerikanska blåbär, smultron och två nyplanterade äppelträd. Tomater om man har möjlighet. Färsk gurka är något helt annat än växthusgurka från butiken – vi odlar inläggningsgurka på friland, de är mycket goda att äta direkt också. Sallad, spenat, rädisor, knölfänkål, chili, vitlök, alla slags örtkryddor, ätbara blommor... listan kan göras hur lång som helst.

Lycka till med odlingarna!

5 comments:

Jordefamn said...

Handbok för köksträdgården är helt klart en suverän bok!
Många bra tips och tydliga beskrivningar.

Miss Golightly said...

Åh, vad jag drömmer om våren i trädgårn! Vill helst sätta spaden i jorden nu, direkt! Men vet hur det brukar bli. Odlingsdrömmarna dröms bäst vintertid. När våren väl kommer finns miljoner projekt som hittills har fått förtur.
Med mitt hus följde inget köksland. De förra ägarna lade igen det många år innan jag flyttade in. Har i alla år drömt om att ha ett sånt, men inser att det blir en himla massa jobb första året om man inte nöjer sig med bara potatis. Lyckades i alla fall skotta upp ett pytteland förra året. 1x1.5 m i storlek. Bara det lilla landet gav så himla mycket i avkastning av sallad, kryddor spenat, rödbetor och morötter att man häpnade. Sånt är verklig rikedom och lycka!

Hadegott!
/Miss Golightly

Christina said...

Ett pytteland är väl en jättebra början :-)Sen är det bara att låta det växa vartefter man har tid. Och man kan ju som sagt börja med potatis, det kväver ogräs och luckrar upp jorden. Och det finns ju så många sorter. Tidiga, sena, mandelpotatis, blå potatis, knallröda Asterix... mmm, gott!!

Anna said...

Här har 2 kvm potatisland ökats till ca 40 kvm potatisland, 8 kvm jordgubbsland, 8 såbäddar för allt annat. Det är jättekul! Fast jag har förvaringsproblem då jag inte har en matkällare :-(.
Jättebra idéer du skriver! Tack!

gunilla said...

Vi har bara en liten trädgård men förra sommaren odlade vi potatis i tre stora plastkrukor. Det gick hur bra som helst. Däremot blev jag väldigt besviken när jag hittade mördarsniglar ända uppe på altanen i mina plåtburkar som jag odlade sallad i. Då tappade jag faktiskt lusten...