Monday, July 02, 2007

Gråärter

För några år sedan hade jag knappt hört talas om gråärter. Sen läste jag Lena Israelssons ”Köksträdgården – det gröna arvet” och blev nyfiken. Så när det visade sig att en bekant hade några ärter liggande och undrade om vi ville ha dem, var det ju ingen större tvekan!

De grodde fint, trots att de hade legat i flera år. Nu har vi odlat dem i några år och tar vara på utsäde. För varje år som vi odlar dem så blir de ju mer och mer anpassade till just vår trädgård. De är mycket lättodlade, kan sås tidigt på våren och klarar dåligt väder utan större problem. Men så har de också använts i generationer.

Gråärter är inte som ”vanliga” gröna ärter. De är större, mindre söta och har en lite ”jordig” smak, som i alla fall jag gillar. Godast tycker jag att de är i soppa, men de kan också användas som kikärter i t.ex. indiska recept. Man kan också torka dem och mala till mjöl – så har de använts mycket ”förr i tiden”




Jag har utan någon större framgång försökt hitta uppgifter om hur de odlades och användes för några generationer sedan. Under de senaste 100 åren eller så verkar de ha varit vanligast i västra Sverige, från Bohuslän och upp till Jämtland/Härjedalen. Frågan är om de har varit mer allmänt förekommande längre bakåt i tid? Att använda dem som mjölutdrygning tycks ha varit vanligt, men åtminstone i Bohuslän har man också ätit dem som måltidstillbehör. Antar att de också har varit foderärter. Mycket mer har jag inte hittat ännu. Men jag har inte kollat folklivsuppteckningar och sådana källor.

Hur som helst så är gråärter gott, lättodlat och användbart. De skulle (tillsammans med bondbönor) kunna ersätta importerade baljväxter. Märkligt nog finns det inget utsäde att köpa. Vilken fröfirma blir först med att erbjuda gråärter?
















10 comments:

Hannele said...

Kul att du skriver om Gråärter, gammal bohuslänsk kulturväxt, Barbro Östlund har skrivit boken "Gråärter Och Doppekopp", nu är hon pensionär, men jag har hört hennes föredrag.

Christina said...

Odlar du själv gråärter, kanske? Jag känner till Östlunds bok, men har den inte. Hittade en del i en annan bok om bohuslänsk mat, som jag inte kommer ihåg titeln på nu. Annars verkar det inte finnas mycket skrivet om gråärter.

jordefamn said...

Som jag förstår det är gråärter flera olika liknande arter av ärt, liksom blåärter är, och båda dessa ärtsorter är bland de äldsta sorterna vi har.
Typiskt att man inte kan få tag på dem längre. Idag finns det kanske gröna och gula ärtor, sockerärtor, och kikärtor. Finns det en möjlighet att jag skulle kunna få köpa ett par ärtor att plantera?

emelie said...

Jag blev också väldigt sugen på gråärt, har du mycket utsäde till nästa år? Kan man få byta till sig några kanske? Jag har sett på trädgårdsmässan i stockholm att sesam har sålt,men inte kommit mig för att köpa.

Christina said...

Jag tror också att det finns en stor genetisk spännvidd i begreppet "gråärter", om inte annat för att de kan se ganska olika ut, inte alls som t.ex. gröna ärter, där alla är precis lika stora och gröna. Men det är ju typiskt för gamla sorter, en slags överlevnadsmekanism. De anpassar sig lätt till olika lokala förhållanden.

Det här med att sälja utsäde är liet knepigt, juridiskt sett - egentligen är det inte tillåtet om jag förstått rätt (det här EU-listtjafset). Möjligen är det OK privatpersoner emellan (det BORDE det vara, iaf).

Jag kan däremot tänka mig att ge bort småportioner med frön, gärna i utbyte mot något annat roligt eller svåråtkomligt. Men jag vill inte lägga ut min vanliga mejladress eller tfn-nr här. Tror jag ska skaffa en speciell kontaktadress för bloggen. Så jag får återkomma kring det praktiska!

jordefamn said...

Tyvärr har jag väl inget exotiskt. Hälften av det jag odlat har ätits upp av mördarsniglar i år, det är bara rabarbern, smultronplantan, potatisen, bondbönorna och kryddväxterna som klarat sig. Och någon morot kanske det blir.
Bondbönor får du gärna, och en planta av det andra också om du vill, men det är ju svårare att skicka.
Men skicka gärna ett mail till mig (se min hemsida, så undviker vi båda spam-bots), så kan vi nog fixa det på nåt sätt. :)

Hannele said...

Jag hade några få ärter som jag testade, inte så mycket för att laga mat. Barbro berättar i sin bok att man blötla ärteran i saltvatten över natten, kokade i buljong en timme,ska vara mjuka men inte koka sönder. Östes i dnupa tallrikar och kall mjölk hällde spå.
Jag tycker du skulle kunna testa recept på bondbönor. Intressant, jag borde skriva om detta i min blogg.

Ingrid E said...

Tack för informationen. Har aldrig hört talas om trots att jag är göteborgare. Ibland saknar jag att inte längre kunna prata med den äldre generationen.

Johan said...

Jag odlar två gråärtssorter i år. Är väl lite rörigt vad gäller namnet.
Vad jag förstår är det foderärtor, men att de med färgade blommor kallas för gråärtor. Men har inte alla foderärtor färgglada blommor?
Elin.
Vad gör du med ärtorna?
Jag tänkte framförallt odla för utsäde i år.

Anonymous said...

Föreningen Sesam finns för de som är intresserad av gamla fröer, medlemmar kan byta fröer med varandra! Där finns massor av fröer som bara fröföretagen glömt bort och dessutom stor kunskap!