Saker jag inte förstår – Tillväxt

Det finns en hel del saker jag bara inte förstår och då menar jag inte kvantfysik och sånt (det begriper jag iofs inte heller) utan en massa helt vardagliga företeelser. Som det här med den eviga tillväxten. Alla politiker, från rött till blått (möjligen med undantag för miljöpartiet) verkar vara rörande eniga om att en ständig tillväxt är en absolut förutsättning för välfärd, ekonomisk trygghet och allt det där. Somliga försöker vara lite mer PK och tala om "grön tillväxt", som jag tror betyder att man tillverkar solfångare och etanolbilar eller att företagen har en plan för sitt miljöarbete (typ inga pappersmuggar i fikarummet). Möjligen också att man producerar fler tjänster och färre varor.

Som jag förstår det hela, ska det ständigt produceras fler och fler varor och tjänster och vi ska öka vår konsumtion hela tiden. Samtidigt som allt fler, högst trovärdiga, experter talar om att vi måste minska vår resursanvändning drastiskt för att ha en miljö värd namnet att överlämna till barn och barnbarn.

Men hur går det ihop?? Hur ska vi kunna öka och minska på samma gång? Hur ska vi kunna producera mera utan att samtidigt öka energi- och råvaruförbrukningen? Visst, vi kan återvinna material och använda i nytillverkning, men det kostar energi. Att transportera varor hit och dit kostar också energi, även om de är återvunna.

Somliga menar att det är tjänster som är nyckelordet. Att producera tjänster förbrukar generellt sett mindre energi och råvaror. Men det är inte helt oskyldigt, det involverar t.ex. transporter och trots allt en del förbrukning. Om jag köper städtjänster så ska nån ta sig hit i bil för att göra jobbet, för att bara ta ett exempel.

Det finns några områden där en tillväxt antagligen skulle vara bra. Mycket lokalt förankrade tjänster, t.ex., där transporterna blir korta. Matproduktion är ett annat exempel. Med tilltagande olje/bensin/dieselpriser borde småskalig, lokal matproduktion ha en framtid. Kanske kommer det att behövas många fler bönder i framtiden. Och småbutiker som säljer den närodlade maten.

Återbruk är en annan sektor där jag kan tänka mig att tillväxt kan behövas. Återigen i den lilla skalan, småföretag som förädlar och säljer second hand-prylar. Renoverade möbler, t.ex. Design- och sykunniga människor som "förädlar" gamla kläder. Eller skrothandlare som fixar den där grejen som behövs för att laga en trasig maskin.

På lång sikt är det nog nödvändigt att vi ställer om till ett annat, småskaligt, lokalt samhälle med ett minimum av transporter och med en energiförbrukning som helt bygger på förnybar energi. Men på kort sikt är det naturligtvis ett problem om vi handlar mindre, förbrukar mindre. Företag går sämre, folk blir arbetslösa, skatteintäkterna minskar, den offentliga sektorn krymper. Och det är ett reellt problem som man inte bara kan vifta bort. Frågan är om det går att lösa den problematiken på något annat sätt än genom att högljutt ropa på "mer tillväxt"?? Kanske behövs det helt andra lösningar som vi har svårt att se idag. Risken är att övertron på tillväxt blockerar tanken så att vi inte ser de andra lösningarna.

Frågan är också hur man ganska snabbt och drastiskt förändrar ett samhälle på demokratisk väg. Det kräver ju faktiskt att vi röstar fram politiker som har bra och trovärdiga idéer på den fronten – men det gör vi ju inte. Snarare är det de värsta tillväxtivrarna som får röster, oavsett ideologi i övrigt.

Hade jag själv haft några bra idéer hade jag kanske varit just en sån politiker. Men nu har jag ju inte det, jag är bara bekymrad och förvirrad!