Grönare liv på ett år. Vecka 2 – Byt mensskydd!

Vi tillbringar närmare en fjärdedel av våra fertila år med att ha mens. Och vi lägger en förfärlig massa energi på att låtsas som vi inte har det. Det ska inte synas, inte märkas, inte kännas. Helst ska vi kunna leva precis som vanligt under mensen – även om många faktiskt inte kan det på grund av värk, kraftiga blödningar eller dåligt humör. Men samhället förväntar sig att vi "ställer upp" ändå, även om vi kanske helst skulle vilja vara hemma och ta det lugnt.

Industrin har såklart tagit fasta på det här genom att erbjuda oss mängder av engångsmensskydd, ständigt nya och förbättrade, ständigt mer osynliga och diskreta. Som sagt, inget får märkas...

De här engångsskydden är naturligtvis ett miljöproblem. De slängs i stora mängder, de innehåller plast och de fastnar i reningsverken och ställer till det om vi spolar ned dem i toan. Det blir också dyrt, tusentals kronor under en livstid. Plastskikten gör också att det blir väldigt tätt, vilket inte är särskilt bra för känsliga slemhinnor i underlivet (Egentligen skulle vi antagligen må bäst att att gå helt utan trosor, med långa kjolar för att hålla värmen, men det känns kanske en liiiten aning främmande...). Många kvinnor använder trosskydd med plastskikt mer eller mindre dagligen, det kan bara inte vara bra för kroppen.

Det finns alternativ, faktiskt en hel del olika varianter. Huvudvarianterna är menskoppar och tygbindor. Menskoppen är en liten kopp i gummi eller silikon som samlar upp blodet. Man tömmer den då och då, sköljer ur den och sätter in den igen. Jag har inte provat, men jag vet att många trivs med den. Det finns flera typer och återförsäljare, googla på Diva Cup, Moon Cup eller the Keeper. Det finns också en slags flergångstampong av natursvamp som kan tvättas och återanvändas, bl.a. hos EcoSoft.

EcoSoft säljer också tygbindor och det är det alternativ jag har fastnat för, fast mina kommer från ImseVimse. Jag har köpt dem ganska nyligen och inte hunnit långtidstesta, men är så länge är jag väldigt nöjd. Det är mycket bekvämare än man skulle kunna tro – faktiskt mjukare och skönare än engångsbindor! De är gjorda i mjuk flanell, har vingar och en fuktspärr så det inte läcker och de finns i olika storlekar och tjocklekar, från trosskydd till nattbinda. Man sköljer dem i kallt vatten när de är använda och tvättar sedan som vanligt. Jag tycker inte att det är varken jobbigt eller äckligt, har man haft tygblöjor till barnen så är tygbindor en ren bagatell.

Man kan också sy sina egna bindor – instruktioner här och här. Är lite sugen på att testa, jag har en massa utslitna handdukar liggande som borde kunna fungera bra.

När vi ändå pratar om tygbindor: titta på det här projektet – att hjälpa flickor i Uganda med vettiga mensskydd så att de kan gå till skolan även när de har mens. Ett storföretag i branschen försöker plocka poänger och marknadsandelar genom att erbjuda gratis engångsskydd till de här flickorna. (Fler än jag som kommer att tänka på Nestlés kampanj för bröstmjölksersättning – man delar ut gratis prover för att skapa ett behov??) Projektet Goods 4 Girls erbjuder tvättbara bindor i stället. Man kan hjälpa till genom att skänka antingen pengar eller bindor – kolla själva!