Det är lätt att hamna i en massa måsten när det gäller julen. Saker man gör bara för att man TROR att man måste - men som kanske inte är så viktiga när allt kommer till kritan.
Ett enkelt tips som jag läste nånstans är att man sätter sig i lugn och ro med hela familjen (i vid bemärkelse) i god tid före jul (nu, ungefär!). Alla får sätta ihop varsin lista på vad man tycker är riktigt viktigt med julen. Vad vill man göra, vilka vill man fira tillsammans med, vad vill man ha på julbordet, ska man ha en massa klappar, allt från stort till smått. Antagligen kommer man att upptäcka en hel del saker som ingen egentligen bryr sig så mycket om och som man lika gärna kan strunta i. Mat som ingen egentligen frågar efter, traditioner som tappat sin betydelse, pliktskyldiga släktbesök som bara skapar stress. Sedan kan man börja forma sig eget julfirande, förhoppningsvis lite mer avslappnat än tidigare.
Det fungerar kanske inte för alla. Julen har en förmåga att sätta alla trassliga relationer inom familj och släkt på sin spets, det finns en massa mer eller mindre uttalade krav på att man måste träffas, måste ha det på ett visst sätt. Och hur man än gör är det alltid någon som kommer i kläm och blir arg, ledsen och besviken.
Men det är ändå värt ett försök. För hur meningsfullt är det med en helg där man bara stressar runt och lägger mycket mer pengar på mat, prylar och bensin än vad man skulle vilja? Ingen blir gladare av det och det går bara åt en massa onödig energi, både mental och verklig.
Vi har i flera år valt att stanna hemma på julen. Den som vill träffa oss får komma hit. Annars får man "träffas" via telefon och mejl. Avslappnat och trevligt och man slipper släpa runt barnen. I år har hösten varit rörig och stressig för hela familjen och julen ska bli rejäl viloperiod och tid att umgås både inom familjen och med sorgligt försummade släktingar och vänner (den som känner sig träffad är välkommen hit ;.)).
4 comments:
Jag gillar er sunda inställning till julen och tycker att det är bra att du redan nu skriver om problemen och hur de kan tacklas.
För några år sedan gjorde vi så i vår familj att alla fick tala om vilka tio rätter de tycker är viktigast på julbordet (och man behövde inte ta med skinkan i sin uppräkning eftersom den var utom tävlan). Det visade det sig att det var ungfär samma rätter som alla tyckte var viktiga, och att det var en massa saker som ingen hade röstat på. Eftersom det var en massa saker som föll bort kunde vi dessutom behålla de saker som kanske var lite mer udda (dvs. bara fått en eller två "röster"). Dessutom har vi utökat mängden mat och val på de ställen som alla var eniga om var viktiga, t.ex. sillen och fyllda ägghalvor. Det har varit jättebra, och det märks inte att julbordet har blivit mindre.
Vi försökte krympa julbordet häromåret på samma sätt, men det visade sig att alla hade sina egna favoriter, så det var inte så himla lätt att stryka nåt :-)
Det blir nog ändå ganska nedtonat i år - god och ganska traditionell mat, men inga överdrifter.
Vi gör bara det vi har lust med :)
Post a Comment