Grönare liv på ett år. Vecka 9 – Matpriser, hunger och etanolbilar

Nyheterna om att priserna på basmat som vete, majs och ris stiger i hela världen har nått även våra svenska media och det har skrivits en hel del om det de senaste dagarna, t.ex. i GP. Vissa länder försöker nu stoppa exporten av spannmål för att föda sin egen befolkning och det bidrar till att öka priserna.

I stora delar av världen är matpriserna så höga att människor inte har råd att äta sig mätta. Och i hungerns spår följer kravaller, politisk oro och dödsfall. Orsakerna till de höga matpriserna är många: minskade skördar på grund av missväxt som av allt att döma hänger samman med klimatförändringar är en. Ökad efterfrågan på kött är en annan då köttdjur ofta föds upp på spannmål. Biobränslen är en tredje, när spannmål och olja används till etanol och biodiesel i stället för till mat. Och stigande priser oljepriser gör att böndernas kostnader ökar.

En bidragande orsak är att så många människor idag bor i städer. Det är betydligt färre som odlar sin egen mat idag, inte bara i vår del av världen. Över hela jorden ökar urbaniseringen och mängder av människor har lämnat landsbygden för hoppet om ett bättre liv i staden, men hamnar ofta bara i dess slumområden. De här människorna är de allra mest utsatta – fattiga människor utan jord att odla.

Vad kan vi göra för att inte bidra till eländet? En del faktiskt. Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas:

* Kör mindre bil, oavsett om du kör på bensin, diesel eller etanol. Alla de här bränslena förvärrar krisen.

* Ät mindre kött och försök köpa närproducerat kött från djur på naturbeten.

* Ät överhuvudtaget långt ned på näringskedjan, alltså övervägande vegetariskt.

* Ät lokalt så långt det är möjligt.

* Försök odla i alla fall lite av din egen mat.

Läs mera här om priser och här om svårigheterna för hjälporganisationerna ett få fram den allt dyrare maten