Glad midsommar!

Här är det en stillsam midsommarafton. Vi hade tänkt gå på ett firande som blev inställt, så det blir hemmafirande i all enkelhet. God mat ska man ju ha i alla fall. Idag är det en såndär regnig dag då man ändå inte kan göra mycket mera än stanna inomhus och laga mat. Mellan skurarna kan man rusa ut och plocka in lite ätbart från trädgården och kanske göra en fin blombukett till bordet.

Så här ser vår midsommarmeny ut (*från trädgården):

Löksill (heminlagd)
Kokt färskpotatis* med dill*
Fransk potatissallad (av köpepotatis) med färsk lök*
Köttbullar på lammfärs med örtkryddor*
Blandad sallad*
Kryddigt rågsiktsbröd
Basilika*foccacia

Hemlagad vaniljglass
Rabarber*sorbet
Jordgubbar*
Smultron*

I bloggosfären

Lite smått och gott som rör sig i bloggosfären just nu (bortsett från FRA-lagen, men den gör mig så arg att jag inte orkar skriva om det!)

Crunchy Chicken har en ny utmaning om gratis gödning. Kolla!

green with a gun har ett intressant inlägg om ekonomin och om att leva resurssnålt. Måste en minskad konsumtion leda till en ekonomisk kris?

Ekoblogg skriver om de besprutade jordgubbarna och lägger ut en länk till ekologiska jordgubbsodlare.

Och så vill jag tipsa om den fantastiska Little Homestead in the City , hur en familj på fyra vuxna producerar i stort sett allt det äter och därtill ett rejält överskott att sälja. På en tomt i stan! Visserligen i Kalifornien, men det är ändå imponerande. Tomten är bara på 1/5 acre, vilket är drygt 800 kvadratmeter! Vad skulle vi inte kunna göra med våra drygt 3000 dito... nåja vi jobbar på det :-)

Barn eller inte?

Crunchy Chicken tar upp en klassisk fråga bland miljömänniskor – är det försvarbart att föda barn eller inte? Och i så fall hur många?

Somliga väljer att avstå från barn för att inte bidra till överbefolkning och att det blir fler som tär på begränsade resurser. Andra menar att det viktigaste är hur vi uppfostrar våra barn och hur vi själva lever. Att leva så resurssnålt som möjligt och föra det vidare till nästa generation är bättre än att bara låta bli att föda barn. Samtidigt går det inte att komma ifrån att så gott som alla västerländska barn har betydligt större ekologiska fotavtryck än vad som är rimligt. Men västerlänningar föder få barn och vi har en stor äldre befolkning som måste tas om hand. Hur ska det gå till om det inte kommer nya generationer?

En annan aspekt på det hela är att jordens befolkning inte ökar lika snabbt längre. På sikt kan det t.o.m bli en minskning, inte bara på grund av dystra saker som svält, krig och sjukdomar, utan på grund av att fler kvinnor får utbildning och egna inkomster. Flickor som får gå i skolan gifter sig senare och föder färre barn; utbildade kvinnor nöjer sig ofta med ett eller två. Med ekonomisk trygghet behöver man inte ha många barn att förlita sig på när man blir gammal.

Det är en komplicerad fråga! Själv har jag satt tre barn till världen, så jag ska kanske inte uttala mig så högt... Vad tycker du?

Läs också mer hos Sharon!

Grönare liv på ett år. Vecka 17 – Stäng av teven!

Kanske inte rätt uppmaning såhär i EM-tider, men ändå. Notera att jag inte skriver "släng ut teven", bara "stäng av den". Jag tror inte att teve är alltigenom ont eller skadligt. Det finns riktigt bra program, sådana som berör, informerar, roar, o.s.v. Men det finns rejäla avigsidor med tevetittande också.

* Energiåtgång, som med alla elektriska apparater

* Risken är stor att man sätter sig och glor på teve istället för att göra något mer meningsfullt (och kanske roligare i längden). I och för sig kan man göra en del hel samtidigt som man sitter där, jag brukar sticka eller spinna. Men samtidigt undrar jag lite över alla som säger att de "inte har tid" till allt möjligt – laga mat, baka, umgås, ta en promenad, odla o.s.v. Hur mycket tid tillbringar de framför teven?

* Teve uppmanar till onödig konsumtion. För det första apparaten som sådan, det ska ständigt vara nyare och bättre. Hur många fullt fungerande teveapparater har hamnat på tippen (f'låt, återvinningsstationen) för att man "var tvungen" att köpa en sprillans ny platt-teve? För det andra reklamen – kommentarer överflödiga. För det tredje, och kanske det mest försåtliga, alla program som direkt eller indirekt uppmanar till att skaffa nytt, göra om, köpa saker. Inredningsprogrammen är väl värst. och alla varianter på "make over". Till och med trädgårdsprogrammen handlar mest om att köpa en massa nya växter!

(det ska väl medges att en del av den här kritiken kan riktas mot datorer också...)

Periodvis har vi haft en tevefri dag per vecka (det är lättast någon dag när det ändå inte är nåt kul att titta på ;-)). Då har vi istället försökt göra något tillsammans – spela spel t.ex. Låter lite präktigt, kanske, men det är riktigt trevligt. Inte minst när barnen börjar bli så stora att man kan spela sådant som är kul också för vuxna. Just nu är Carcassonne en favorit!

Vi har några enkla teve-regler, för att minska dumtittandet lite:

* Ingen kabel-teve, ingen parabol. Kommer aldrig att skaffa!!
* Inget tittande bara för att man har tråkigt, eller ska "se om det är nåt kul". Teven sätts på när man ska se något bestämt, sen ska den stängas av igen.
* Normalt ingen teve före kl. 18.00 med vissa undantag (ett visst mått av morgonprogram på helgerna är OK)
* Inga teve-spel, typ Nintendo (japp, vi är världens hemskaste föräldrar!!). Måttligt datorspelande är OK, mer behövs banne mig inte!

Spela golf eller odla mat?

Idag läser jag i tidningen (GP, ingen länk, tyvärr) att matbristen i det redan utsatta Sydostasien förvärras av att stora arealer mark som tidigare användes till risodling i stället blir till golfbanor och turistanläggningar. Att odla ris lönar sig dåligt, eftersom mellanhänder tar det mesta av förtjänsten och många odlare slutar. Det är betydligt lönsammare att jobba i turistindustrin. Skrämmande, och samtidigt fullt begripligt Varför slita på risfälten när man jobba med något som är både lönsammare och trevligare? Och ändå helt obegripligt att en sådan utveckling får lov att fortgå!

Här hemma har också tusentals hektar åkermark blivit golfbanor. Det är kanske inget stort problem idag, med vad händer när transporten och importmaten blir mycket dyrare och vi måste producera mycket mer av vår egen mat? Är det överhuvudtaget möjligt att återuppta golfbanemarken till att odla mat? Det perfekta gräset på golfbanorna kräver stora mängder konstgödning och besprutning för att hålla sig perfekt (även om golfklubbarna också har hakat på eko-trenden och sprutar mindre). Hur många år tar det att ställa om en golfbana till ekologisk odling? Jag har ingen aning!

Somliga menar att det ändå är bättre att bygga golfbanor än att plantera granskog på den oanvända åkermarken. Granskog förändrar jordmånen och markkemin kraftigt och det tar lång tid att ställa om till jordbruk igen.

Eller ska vi bara låta markerna slya igen? Slyet kan åtminstone skördas och bli till biobränslen. Men det blir inget trivsamt landskap av det hela. Fler betesdjur? Det är dålig lönsamhet på djur som mest går på naturbeten – man behöver ge kraftfoder för att få en tillväxt på djuren som gör dem lönsamma.

Eller behöver vi helt enkelt en helt annan jordbrukspolitik som gynnar naturbeten, ekologisk odling (som behöver större arealer än det traditionella), biobränsleproduktion, som möjliggör för småbrukare att få en lönsamhet på sina gårdar, som värnar det gamla kulturlandskapet och dess värden (som inte bara är skönhetsvärden!)? Många frågor...

Smått och gott i trädgården

Bönor blir man glad av. De är så livskraftiga och knubbiga när de skjuter upp ur jorden. Det här är borlottibönor som jag sådde för någon vecka sedan. Trots torka kommer de upp fint (okej, jag har vattnat dem lite...)

Kålrötterna växer fint, trots torkan. De stortrivs med marktäckning. Kålrötter sägs vara lite knepiga att odla, men här blir de jättefina! Samodling med lök fungerar bra, verkar det som.

Den här rödlöken blev kvarglömd i landet i fjol. Nu har den knoppar och börjar antagligen blomma snart. Kanske får vi egna lökfrön så småningom. Jag har aldrig sått lök från frö, vi brukar köpa sättlök. Men det vore kul att prova.

Grönare liv på ett år. Vecka 16 – Spar på vattnet!

Veckans ämne är högaktuellt i torkan. Det är hett, det är snustorrt och med egen brunn blir man väldigt försiktig med vatten för att inte plötsligt stå med tom brunn mitt i sommaren. Men även den som har kommunalt vatten kan ha anledning att spara på det. Vi är ju så bortskämda med att bara vrida på en kran, så kommer det rent, friskt vatten. Ibland helt gratis, ibland får man betala lite för det, dock ganska symboliskt jämfört med många andra platser på jorden.

Vi kan t.o.m. dricka vatten från de flesta vattendrag i naturen, bara man undviker de stora jordbruksområdena och bara tar rinnande vatten. Så varför skulle vi inte slösa med det?

Därför att även vattenhanteringen kostar energi. Att pumpa upp, transportera och rena vatten kräver energi och stora anläggningar som kostar energi i drift och uppförande. Alltså finns det goda skäl att spara på vatten även om det till synes aldrig tar slut.

Sen vet vi inte hur vattentillgången blir i framtiden. Det blir varmare överallt, delar av jorden väntas få torka och ökenklimat medan åtminstone delar av Skandinavien väntas få blötare väder. Men vattnet kommer antagligen ganska ojämnt, med väldigt blöta vintrar och kanske långa torrperioder på sommaren. Med ett varmare klimat kommer sannolikt också nya bakterier och andra smittor i vattnet, så vattenreningen blir besvärligare.

Såhär gör vi just nu för att spara på vattnet:

* vattentunnor under stuprören för att ta vara på regnskurar
* minimalt med bevattning i trädgården, täckodling för att minska avdunstningen och punktbevattning med kanna av särskilt känsliga växter
* diskar i diskho och sköljer i balja, sköljvattnet går sedan ut i trädgården som bevattning
* en skål e.d. under vattenkranen för att ta vara på spillvatten när man öppnar kranen
* en del kokvatten (ägg, pasta) tas tillvara för trädgårdsbevattning
* inga duschar för att "bara" svalka av sig – snabba duschar för hygien, stängd vattenkran medan man tvålar/schamponerar sig. Är det riktigt torrt kan även duschvatten samlas upp i balja och åka ut till bevattning
* vi går till badsjön nästan dagligen för avsvalkning, lite svett o smuts försvinner ju också
* snålspola toan, kissa i skogen om möjligt

Vi tvättar kläder som vanligt, men försöker att inte tvätta om det inte är nödvändigt. Vatten till att tvätta händerna får man ju däremot inte spara på! Många bakterier trivs i värmen...

Att ta vara på gråvatten och vattna med, som vi gör är, inte helt okomplicerat (det kan diskuteras hur legalt det är också). Gråvatten är alltså tvätt-, disk- och sköljvatten, alltså sånt som går ut i avloppet utom från toaletten. Oftast är det ju ganska rent, egentligen, men det finns en liten risk att smittämnen följer med. Eftersom det kan vara ganska näringsrikt (iaf diskvatten) så ger det också bra tillväxtmöjligheter för bakterier. Man får inte spara på det, det ska direkt ut i trädgården. Man ska inte heller hälla det på sådant som ska ätas direkt (sallad och sånt). Däremot går det bra att hälla runt perenner (bärbuskar, t.ex.) eller ovanpå täckmaterialet om man täckodlar. Man får använda en portion sunt förnuft där. Samtidigt känns det ju idiotiskt att bara hälla bort nästan rent vatten som man lagt energi på att pumpa upp!

Vintertid har vi oftast mer vatten än vi behöver, ibland står brunnsvattnet nästan ända uppe vid markytan. Då tillåter vi oss att slösa lite mer. Ett och annat varmbad en kall vinterdag är ju inte helt fel .-)

Bärhäck

De här små nyplanterade bärbuskarna är en del av vår blivande bärhäck. Vårt hus ligger ganska öppet mot vägen där "alla" passerar. Och även om det är trevligt att folk kommer förbi och hejar, så vill man ändå vara lite ifred ibland. Så vi håller på att skärma av en sittplats närmast huset, där man också kan få lite skugga när det är som varmast. Eftersom vi vill att så mycket som möjligt i trädgården ska vara ätbart så planterar vi såklart en häck med olika slags bär.

Nu har vi satt två bärhäggmispel, en röd vinbärsbuske och en svartvinbärsdito. Så småningom blir det nog mera vinbär och kanske amerikanska blåbär. Men det är så torrt så vi väntar med resten tills i höst. Idag ska det kanske, kanske komma en och annan åskskur. Även om jag inte gillar åska nåt vidare så vore det underbart med en rejäl regnskur!

Vad ska jag fira, egentligen?

Okej, det är nationaldag. Gustav Vasa tågade in i Stockholm detta datum år 1523 och Kalmarunionens upplösning var ett faktum. Samma datum år 1809 antogs en ny regeringsform, en grundlagsreform som kraftigt minskade kungens makt. Det kan ju möjligen vara något att fira. Men samtidigt känns det som en väldigt påklistrad helgdag som inte känns ett dugg relevant, i alla fall inte för mig.

Jag bor visserligen sedan några år tillbaka i Västergötland som har varit svenskt så länge begreppet "svenskt" har funnits. Men mina rötter och känslomässiga kopplingar finns i flera landskap, huvudsakligen Skåne (där jag är född), Halland, Jämtland och Gotland. Alla dessa landskap har införlivats sent i det svenska riket, och därtill med ett rejält mått av våld. Så vad jag ska jag fira?? Inte känns det svenska riket som något känslomässigt betydelsefullt för mig.

Sverige, som det ser ut idag, är ett sent hopkommet rike som har pusslats ihop av flera olika bitar. Vissa bitar har hört hit men försvunnit under årens lopp (Finland, Östersjökusten). Andra har erövrats i krig från Danmark och Norge. Ytterligare några har erövrats gradvis, med en hel del våld mot urbefolkningen (stora delar av Norrland). Så vad är Sverige egentligen?

Vacker natur? Finns lite varstans på jorden. Allemansrätt? Det har Norge och Finland också. Demokrati? Finns tack och lov också lite varstans. Välfärd? Sverige ligger knappast högst på "välfärdslistan" längre.

Naturligtvis är jag glad och tacksam över att bo i ett land med demokrati, hyfsat ren natur och allt det där. Men en nationaldag... jag vet inte. Är det inte ett sätt att spela nationalistiska, främlingsfientliga grupper i händerna? Vilken betydelse lägger vi i att vara svensk? Och jag undrar fortfarande vad tusan jag ska fira egentligen??

Vårsådden är klar!

Nu är all den tidiga sådden äntligen klar. I helgen kom de sista fröna i jorden – frilandsgurka och fyra sorters bönor. I år ska vi (förutom bondbönor förstås) odla vaxbönor, gröna buskbönor, rosenbönor och borlottibönor. De senare har jag aldrig provat, det blir ett experiment. Antagligen bor vi lite för vått och kallt, så de kanske inte hinner mogna helt om det inte blir en torr och varm höst. Men de ska vara goda att äta i alla stadier, så det är väl värt ett försök.

Några förkultiverade plantor av knölfänkål ska i jorden och några kålplantor som står i drivbänk. Sen är det klart. Det betyder i och för sig inte att det är slutsått för i år. När vi börjar skörda av de tidiga sorterna och det blir plats i landen, så är det meningen att där ska växa nya saker. Ganska mycket går att så både två och tre gånger – rädisor, tidiga morötter, majrovor och rödbetor t.ex. Det kan bli väldigt aktuellt i år, eftersom mycket av den tidiga sådden har tagit sig dåligt i torkan.

Bladgrönsaker gror och växer dåligt om man sår dem mitt i sommaren. Men dem kan man så igen på sensommaren och få en skörd till hösten. Man kan också så kål på sommaren och låta den övervintra. Åtminstone grönkål klarar vintern bra, bara man skyddar den från rådjur och harar. Kål som sås sent har också viss chans att komma ifrån de värsta angreppen av kållarver.

Jag har nånsorts ambition att vi på sikt ska ha något ätbart i trädgården året runt. Det kräver förstås en del experimenterande och ett och annat misslyckande. Men med hjälp av växthus och drivbänkar, fiberduk och nät mot rådjuren så ska det väl kunna gå?

Varmt!!

Det är VARMT!! 26–27 grader och det är lite för varmt för att jag ska trivas. OK, om jag får sitta i skuggan med en god bok och något svalkande att dricka. Gärna vid en sjö. Då har jag inget att invända. Men jobba i trädgården, laga mat, baka, göra något överhuvudtaget... jobbigt!

Allting blir lite slappare. För varmt för att vara i köket – färdigmat och en massa importerat från grönsaksdisken till en sallad. Gräva grunden till växthuset – pust, glöm det. Rensa ogräs – ja möjligen en stund på morgonen.

Samtidigt får man väl räkna med att det blir fler sådana här värmeböljor framöver. Lika bra att vänja sig. Men det blir också svårare att vänja sig i takt med att fler och fler hus förses med AC. Det är jätteskönt inomhus, om den är vettigt inställd. Men när man väl kommer ut så känns det ju ännu varmare. Och ju mer vi luftkonditionerar våra hus desto mer glömmer vi bort gamla knep för att hålla det svalt inomhus.

Med tanke på hur mycket energi det går att till att hålla en jämn inomhustemperatur året om så kanske vi i stället borde lära oss att hantera ganska skiftande temperaturer. För några månader sedan var det 14–15 grader på morgonen hemma hos oss – i morse var det 25! Kyla är ganska lätt att hantera, en varm brasa och en ulltröja räcker långt. Men det finns enkla knep att få det uthärdligt i värmen också:

* Vädra, förstås. Skaffa myggfönster och vädra igenom ordentligt nattetid. Ha norrfönster öppna på dagen men stäng söderfönster. Gör tvärdrag om det går.
* Skugga söderfönster med gardiner eller persienner på dagen
* Plantera lövträd mot söder som ger skugga sommartid men släpper igenom ljuset på vintern
* Laga mat utomhus. Grilla, grädda pinnbröd eller ät kall mat
* Diska utomhus. Vattenslang som får ligga i solen ger gratis varmvatten.
* Varva ned. Ta siesta om det går, jobba mer intensivt morgon och kväll
* Skapa skuggiga platser utomhus, inte minst för småbarn som lätt blir för varma. Träd och buskar ger den bästa skuggan, sval och lite fuktig. Men ett snyggt parasoll är inte heller fel.
* Minska behovet av solskyddskrämer (som innehåller mängder med tvivelaktiga ämnen) genom att stanna i skuggan mitt på dagen och ha täckande, men tunna och svala kläder
* Kyl av fötter och handleder i kallt vatten i stället för att duscha flera gånger om dagen
* Nu är det rätt tillfälle att testa alla goda saft- och drinkrecept (fast inte för mycket alkohol i värmen). Pröva fläderblomssaft med lite citron och några droppar gin till de vuxna. Och is, förstås, eftersom man antagligen ändå har frysen igång.
* Gör solhatten till ett fashion statement :-)

Läs mer här om skadliga ämnen i solskydd. Flera bra länkar!

Grönare liv på ett år. Vecka 15 – Ät upp ogräset

Drygt en fjärdedel in på det grönare året! Det blir onekligen en utmaning att hitta på sammanlagt 52 tips och idéer (tips tas gärna emot).

Så här års är ju det där med ogräs högaktuellt. Även om inget annat växer i trädgården så klarar sig alltid ogräset (vilket ju är en av anledningarna att det är just ogräs). Ett av de trevligare sätten att bekämpa dem är ju att äta upp dem, i synnerhet om man inte har höns eller kaniner som hjälper till med den detaljen.

Jag har inte de där riktigt djupa kunskaperna om att äta vilda växter, men vi har en del ogräs i trädgården som hamnar på matbordet då och då. Det finns naturligtvis oändligt många fler sorter som går att äta och det är något jag verkligen skulle vilja lära mig mer om. Nån gång när jag får tid.

Nässlor känner ju alla till. Vi äter dem som soppa, lägger i paj eller torkar för att smula ned i bröd.

Kirskål kan man använda i soppa och paj precis som nässlor. Passar också bra i ogräswok.

Vitplister liknar nässlor litegrann men bränns inte alls. Den kan användas som kirskål.

Ängssyra har fantastiskt goda lite citronsyrliga blad som påminner lite om harsyra. Vi använder den i sallad, men ta inte de största bladen. Man kan också odla trädgårdssyra om man vill ha en lite mer förädlad variant. Båda är goda.

Maskros kan användas till en massa saker. Blommorna till maskrossirap eller vin, roten till kaffesurrogat och bladen till sallad. De har en ganska besk smak som påminner lite om rucola. Använd de små späda bladen. Är man lite pyssligt lagd kan man bleka maskrosor genom att sätta en kruka e.d. över plantan så man får ljusare och mildare blad. Lite grövre blad passar i ogräswok.

Svinmålla har vi inte som ogräs, men jag är sugen på att odla den. En medeltida kulturväxt som används som spenat.

Ogräswok

1–2 portioner

Några rejäla nävar blad från olika ogräs

lite rapsolja

1–2 vitlöksklyftor, finhackade

1 liten bit färsk ingefära, riven

1–2 chilifrukter efter smak, hackade

lite salt

några droppar sesamolja

Hetta upp rapsoljan i woken och lägg i kryddorna. Woka någon minut. Lägg i de sköljda bladen och woka dem hastigt. De bränns lätt. Tag från värmen, droppa över sesamolja. Färdigt! Man kan droppa över lite citronsaft också, om man vill.

Servera med ris eller nudlar

Läs mer om ogräsmat

Hitta växten här

Lite böcker att läsa:

Kan man äta sånt?

Vanliga vilda växter...

Plocka vilda matväxter

Torrt!!

Det har inte regnat på flera veckor och det är så torrt att jag börjar bli orolig för trädgården! Perennerna klarar sig väl hyfsat (fast rabarbern har gått i stå lite). Men köksträdgården med alla småplantor... Det har grott lite halvdåligt i landen, palsternackorna är OK, rödbetorna sådär, det är glest i morotsraderna :-( Och så alla nysatta småplantor + ett gäng som väntar på att få komma ut.

Till saken hör att vi har egen brunn, så jag vågar inte vattna hur mycket som helst. Nån långtidsprognos jag såg visar på en rekordvarm sommar (det kan ju iofs vara helt fel) men vi kan inte riskera att ta för mycket i brunnen.

Lite regn nu, snälla!!

Tre systrar i trädgården

I år ska en del av köksträdgården bli en "Three Sisters Garden". Det är ett traditionellt amerikanskt sätt att samplantera majs, squash och bönor. Blandningen av växter gör det svårare för skadeinsekter att hitta rätt, majsen fungerar som klätterstöd för bönorna som i sin tur fixerar kväve från luften som gödslar majsen. Squashen med sitt kraftiga bladverk skuggar marken och minskar avdunstningen när det är torrt.

Eftersom vi får förkultivera både majs och squash här så kan vi inte göra exakt som i de amerikanska beskrivningar jag har sett. Men idag har vi planterat ut omväxlande sommarsquash, vintersquash, pumpor och majs. När det blir lite varmare ska jag så bönor intill majsplantorna.

Ursprungligen hade man också en blommande växt som drog till sig bin. Den arten finns såvitt jag vet inte i vårt land. Antagligen kan allt ogräs i närheten fungera bra som bidragare :-)

Vi får se hur det går. Håll en tumme! Bilder kommer om det hela tar sig.

Grönare liv på ett år. Vecka 14 – Ha det hemma!

Okej, upp ur deppträsket igen, i alla fall för tillfället. Veckans uppmaning handlar om att planera och bygga upp ett litet förråd av sånt som alltid tar slut. För det är ju så, hur noga man än försöker planera sina inköp så är det alltid något som fattas och så måste man åka och handla även om man hade tänkt slippa det.

Det är kanske ingen katastrof att behöva åka och handla lite oplanerat, åtminstone inte om man bor hyfsat nära en butik så man slipper ta bilen. Men varje gång man går in i en butik så ökar risken att man köper något dumt. I alla fall jag! Ofta är det ju också vid sämsta möjliga tillfälle: det är sent på eftermiddagen, man har jobbat och är trött, man är lite småhungrig, man vet att det väntar hungriga barn och en lätt otålig sambo därhemma. Det är då man går på alla dumheter och köper nåt färdiglagat för att slippa tänka, lite godis för att man är hungrig, lite glass av tvivelaktigt kvalitet till ungarna "bara för att", en slaskig veckotidning bara för att man råkar få syn på den i kassakön... ja, ni vet! Man gör av med onödiga pengar och det ekologiska fotavtrycket växer till ett par 45:or eller nåt sånt.

Lösningen är förstås att ha ett litet (eller stort om man nu har plats) matförråd hemma. Torrvaror av olika slag, kryddor, hållbara rotfrukter, lite smått och gott i frysen, så att man alltid kan fixa ihop en måltid utan att behöva handla. Bor man (som vi) långt från affärer och har hyfsat med plats så kan man ha mat för flera veckor hemma, bor man smått och har nära till butik kan man i alla fall ha mat för några måltider hemma.

Det tar lite tid att bygga upp ett matförråd och framför allt att lära sig vad man ska fylla det med. Men när det börjar "sätta sig" så är det väldigt praktiskt att alltid ha mat hemma. En annan fördel är att man kan handla i lugn och ro med en någotsånär genomtänkt lista och kanske ta sig tid att åka till en bra affär med ett vettigt eko-sortiment. Vi storhandlar 1-2 ggr/månad och kompletterar med färskvaror dessemellan. Det fungerar inte perfekt, jag gör fortfarande en och annan "katastrofhandling", men det blir bättre på det hela taget. Vårt största problem är nog att komma ihåg att planera – ta fram ur frysen, lägga bönor i blöt och sånt.

Vad ska man ha i sitt förråd? Den första regeln är att bara ha sånt som man äter i vanliga fall. Det är ingen idé att köpa konstiga konserver och annat som man inte brukar äta. Den andra regeln är hållbar mat. Det är dumt att lita för mycket på sådant som måste förvaras i kyl och frys. Om strömmen går så riskerar man att förlora mängder av mat. Ibland är det svårt att klara sig utan frys, vi köper t.ex. mycket kött på en gång (hela/halva djur) på vintern och det hamnar förstås i frysen (vi har ett litet elaggregat för att hålla frysarna kalla när det blir strömavbrott). Men annars så försöker vi ta vara på mat utan att bli helt frysberoende.

I vårt matförråd finns följande saker (ungefär, jag har säkert glömt något):
Mjöl av olika slag till bröd, pannkakor etc. Kolla hållbarheten och använd det äldsta först.
Havregryn, mannagryn etc. till gröt. Gitter man inte laga något annat så kan man alltid koka gröt...
Socker, honung till smaksättning, bakning, konservering
Salt, ganska mycket. Inte bara till smaksättning utan också till konservering. Kött och grönsaker kan räddas ur en trasig frys genom insaltning.
Kryddor och kryddsåser av alla möjliga slag, egenodlat och köpt.
Pasta och ris, även om vi försöker minska på importmaten så är ris och pasta oslagbara snabbmåltider. Glöm inte grötriset! Risgrynsgröt piggar upp vilken trist vintermorgon som helst!
Konserverade tomater, färdigköpta eftersom vår egen tomatodling är nästintill obefintlig. Det finns KRAV-märkta tomatkonserver. Till pastasåser, grytor etc.
Matolja, raps och oliv för det mesta
Torkade ärter och bönor, egenodlat och köpt. Mungbönor att grodda ger färskt grönt året om.
Kakao, te, kaffe, örtte. Onödigt men gott. Örtteet kommer från den egna kryddgården.
Torrjäst och torrmjölk, ganska trista produkter egentligen, men de är räddningsplankor när det färska tar slut. Torrmjölk är inte roligt att dricka, men fungerar till t.ex. pannkakor.
Bakpulver När suget efter kakor eller scones sätter in...
Russin och annan torkad frukt Idealet vore att ha en massa egentorkat, men där är vi inte riktigt än. En liten burk med torkade blåbär är det enda just nu.
Torkad svamp Suverän smaksättare.
Rotfrukter och potatis efter säsong. Delar av året är det ju bara att gå ut i trädgården och hämta. Resten av året håller det sig hyfsat i vårt svala skafferi.
Lök av olika slag. Håller mycket länge om den förvaras torrt.
Frukt, färsk efter säsong. Såhär års är det inte mycket. Sommartid får färska bär ersätta fruktätandet.
Inkokt frukt
Sylt och saft egentillverkat
Inläggningar, ättiksgurka, rödbetor, pickles, chutney, surkål...
Grönsaker, svårt att ha i förråd. Stora delar av året finns det i trädgården, vi fryser och konserverar en del också. På sikt kommer vi nog att torka mera grönsaker.

I frysen finns det:
Kött, vi köper som sagt mycket på en gång när det är slakttid
Köttfärs, vi maler egen så långt det räcker
Korv, vi gör en del korv själva, men det räcker aldrig...
Smör, vissa butiker har KRAV-smör i 1 kg-paket. Vi delar upp dem och lägger i frysen. Margarin använder vi inte.
Grönsaker, ganska lite, jag tycker de flesta grönsaker blir rätt trista när man fryser in dem. Målet är något färskt från trädgården året om... kan bli verklighet när vi får växthuset på plats.

Resten är sånt som får handlas oftare: mjölkprodukter, jäst, ägg, färska grönsaker etc.

Läs mer om matförråd hos Sharon
Här är en sida för den verklige hardcore-förrådsbyggaren

Elegi över en värld i kris

Östersjön flämtar av syrebrist
Östersjön kan räddas om man lägger ned de flesta storjordbruk i södra Sverige
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Humushalterna i jorden utarmas hela tiden
Kompostering och täckodling ökar humushalten
Mördarsniglarna invaderar Västsverige
Man varnar för kompostering och täckodling

Metanhalterna i atmosfären är de högsta på 800 000 år
Koldioxidhalten stiger ständigt
Etanolbränsle är lika problematiskt som bensin
Volvo bygger en etanolbil som drar 1,67 l/mil
Oljepriset når 130 dollar fatet
Den storskaliga matproduktionen kräver olja
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Alla kör bil som vanligt
Vem betalar priset?

Världen kräver mer olja än vad som kan utvinnas
Vem ska få använda de allt knappare oljeresurserna?
Till vad?

En global studie visar tusentals förändringar av djurs och växters livscykler
En global studie visar hundratals fysiska förändringar på jorden
90–95% av dessa beror på den globala uppvärmningen
Det är vi själva som orsakar den globala uppvärmningen
Vi flyger till andra sidan jordklotet
Vi kräver exotiska växter i våra fruktskålar
Vi måste ha en ständigt stigande standard
Vi måste får köra bil så mycket vi vill
Men vem betalar priset?

Någon försöker föra in sprängämnen på ett svenskt kärnkraftverk
Folkpartiet vill bygga ut kärnkraften
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med energi
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med ny uranbrytning
Vems miljö ska vi fördärva med urangruvor?

Jordbruket blir alltmer storskaligt
Småbönder drivs bort från sina jordar
Vi blir alltmer beroende av livsmedelsindustrin
Vi blir sjuka, feta och undernärda av dålig överprocessad mat
Svält skördar liv
Fetma skördar liv
Vem har tid och plats att odla sin egen mat?

Var går gränsen?
När kraschar alltihopa?
Vem ska få överleva kraschen?

Lite nytt...

... i länklistan. En kompis flyttade till Motala och trivs jättebra där. Här är hennes blogg om livet i Motala. Malin på Ekoblogg har mängder med tankar och idéer om ett ekologiskt leverne. Nidhöggs blogg är ofta dyster läsning, men tänkvärd samtidigt. Kolla också in Project Save the Earth, som handlar om just det!


Själv har jag kommit av mig lite i skrivandet, men jag lär återkomma till helgen om inte annat.

Min vilda trädgård

Vår trädgård är inte direkt något under av prydlighet. Eftersom vi har drygt 3000 kvadratmeter tomt, jobb att sköta + lite annat att pyssla med så blir det som det blir. Inga växter som kräver en massa pyssel, inga välrensade blomsterrabatter, inga ogräsfria köksland med grönsaker i prydliga rader.

Framför allt så får stora delar av trädgården sköta sig delvis självt, även där vi odlar mat och blommor. Det är inte bara arbetsfritt, det kan bli riktigt intressant att se vad som händer, som här där rabarbern fått sällskap av en självsådd planta med dansk körvel (gott att krydda nässelsoppan med).

I takt med att vi har börjat fixa och dona i en trädgård där ingen egentligen gjort mer än klippt gräset det senaste decenniet eller så, börjar det dyka upp saker. Första året kom det aklejor överallt. Det gör det nu också, men nu med sällskap av fingerborgsblommor. Förgätmigej växer som ogräs, men den är så fin så den får hållas. I år ser jag självsådda prästkragar lite varstans. Trädgårdssmultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem bäst det går.

Här växer mynta, citronmeliss, förgätmigej och lite annat smått och gott om vartannat. Det har blivit i balans efter några år, inget tar överhanden. Och vi har örtte till ett helt kompani, om så behövs!

Vi fick några jordgubbsplantor av en granne första sommaren. De är en sort som revar sig hejvilt och det utnyttjar vi genom att låta jordgubbarna själva flytta över till nya jordgubbsland. Varför gräva upp och flytta plantor i onödan?

Somliga kryddväxter blir nästan ogräs när de väl fått fäste. Mynta, citronmeliss och oregano stortrivs här och klarar sig helt på egen hand. Framför allt oreganon självsår sig och dyker upp när man minst anar det. Vi skulle kunna försörja en hel kedja med pizzabutiker med oregano, om så krävdes!

Här har en oreganoplanta slagit rot i gränsen till jordgubbslandet (svart plast på jordgubbarna var ingen bra idé, den håller inte!).

Det kanske inte alltid är så himla prydligt i vår trädgård. Men det är grönt och frodigt och jag inbillar mig att det är en betydligt större ekologisk balans här än i en mera välrensad trädgård. Ogräs och blommor fungerar som värdväxter för rovinsekter som äter bladlöss och andra skadedjur. Vi har nästan aldrig några direkta problem med skadeinsekter, undantaget kållarver, som inget verkar bita på...

Här är också mängder med fåglar året runt, det finns paddor (väldigt trevliga djur), fjärilar och mängder med insekter vi inte vet namnet på. En grannkatt har mutat in sitt revir här och håller möss och sork under kontroll.

Biologisk mångfald är den högtidliga termen, det är faktiskt en väldigt bra ursäkt för att inte ha en alltför prydlig tomt :-)

Tillfälligt avbrott

Är ute på jobb, fullt upp och inte så mycket energi att blogga just nu. Har därtill surfat runt för mycket på peak oil-sidor och klimatbloggar och känner mig lite matt och uppgiven... Samtidigt funderar jag mycket kring hur livet faktiskt kommer att se ut om tio eller tjugo år, det kommer nog här på bloggen så småningom.

Under tiden kan ni kolla på Nidhöggs blogg om liknande frågor. Fast jag är ändå lite mer positiv!

Grönare liv på ett år. Vecka 13 – Äta lokalt i maj

Jag tänkte att detta med lokal mat skulle få komma igen lite då och då, med funderingar kring säsongens färska råvaror. Det utgår naturligtvis från mitt område, Västsveriges inland. Ni som bor i en helt annan del av landet får anpassa efter era förutsättningar.


Maj är en ganska hopplös månad för självförsörjaren. Förråden från förra året börjar sina och det som är kvar är mer än lovligt trist. Det samma gäller för mycket av det som finns i butikernas grönsaksdiskar. I trädgården finns inte heller så mycket. Övervintrarna – kål, palsternackor – har fått lämna plats för nya sådder. Jordärtskockorna börjas skjuta nya skott och behöver vara ifred.


Maj är de gröna bladens tid. De kanske inte ger så mycket mat, men de ger massor av näring och den där smaken av något färskt som man har längtat efter hela vintern. Nu är det dags för sallader med en massa blandat plock i, nässelsoppa, det första örtteet på färska örter. Maj är också sparristid. Mycket av den sparris som finns i butik är importerad, men det finns svenskodlad – fråga efter den!


Den som odlar själv kan så sallad och spenat så fort det är några plusgrader i jorden. De gror även när det är kallt. Så i en pallkrage med glas eller fibeduk över, så kan du tjäna ett par veckor. Eller så i en stor kruka inomhus och vinn ännu mera tid. Trädgårdssyra och odlad ängssyra är perenner som kommer tillbaka mycket tidigt. Smakar ungefär som harsyra och är gott i sallader. Gräslök och piplök kommer också tidigt och piggar upp det mesta. Att satsa på några tidiga perenner är väldigt klokt. De är nästan arbetsfria och ger något att äta mycket tidigare än det som måste sås på nytt varje år.


Och så rabarber, förstås. Det är svårt att odla för mycket rabarber. Vi gör paj, kräm, kompott att ha till glass, marmelad, kokar in på glasburk, skivar och lägger i frysen. Det finns sorter med låg halt av oxalsyra som passar bra för storförbrukare och småbarn.


Lite mer konkreta mattips: Vi provade att laga nässelsoppa efter idéer från en artikel i Odlaren. Ingen grädde, lite svag grönsaksbuljong, smaksättning med piplök och färsk körvel. I ställe för grädde reder man av med avkok på havre. Det låter skumt, men det blev mycket gott, en väldigt tydlig nässelsmak. Jag lägger ut receptet när jag har testat det en gång till.


Nässelpajen kan absolut rekommenderas. Prova med kirskål i stället för nässlor. Eller kanske späda maskrosblad.


Vi gör tabbouleh med inhemskt dinkelris i stället för bulgur och får användning för en massa färskt grönt. Det finns mängder med recept, här är vårt:

Tabbouleh på dinkelris

2 dl dinkelris (hela dinkelkorn)
1–2 citroner, pressade
lite olivolja eller rapsolja
en rejäl näve vardera av mynta, persilja och gräslök eller piplök, färskt!
lite salt och peppar


Koka dinkelriset i ca 6 dl vatten tills det är mjukt med lite tuggmotstånd. Ca 30 min. Låt rinna av och svalna lite.
Hacka allt det gröna. Det ska vara mycket grönt!
Blanda alla ingredienser, smaka av med citronen lite vartefter. Salladen ska ha en tydlig smak av mynta och citron. Låt stå en stund innan du äter.
Man kan också blanda ned gurka, tomat eller andra grönsaker när det är säsong för dem.


Nu är det också dags att äta upp de torkade ärterna och bönorna så det finns plats för årets skörd. Vi använder gråärterna till att göra "lokal hummus". Okej, alla ingredienserna är inte lokala, men gott är det!


Hummus på gråärter
2 dl kokta gråärter
1 citron, pressad
lite olivolja
2–3 msk tahini (sesampasta)
salt och peppar


Mosa alltihopa, lättast i matberedare. Smaka av och ta lite mer citron eller tahini efter smak. Blir det för tjockt, späd med lite vatten eller ta lite mer olja.
Gott tillsammans med dinkel-tabbouleh!

Till sist vill jag påminna om smulpajsreceptet med havregryn i degen. Smula över späda rabarber och smaksätt med lite kardemumma. Servera med vispad grädde med lite vanilj i! Till pajen dricker man gärna färskt örtte.

Örtte i maj
mynta
citronmeliss
svart vinbärsblad

Plocka ungefär lika mycket av vardera, det är inte så noga. Hacka fint och lägg i en glaserad tekanna (som inte tar smak), ungefär 1 msk/kopp. Häll över kokande vatten och låt dra ca 10 min. Gott med honung till.

Det gror!! :-)

Jag blir lika barnsligt lycklig varje år när det börjar komma små gröna skott i kökslanden! Precis när man börjar oroa sig för om det verkligen ska bli något så kommer de. Just nu kommer rödkål, vitkål, broccoli, spenat, dill, sockerärter, märgärter, gråärter, majrovor och kålrötter. Och sättlöken får fina gröna blad. Bondbönor, grönkål, morötter, palsternackor och persiljerot låter vänta på sig, men de borde dyka upp vilken dag som helst. Rödbetorna sådde jag förra helgen, så de får ha några dagar till på sig. Vitlöken som jag sådde i höstas växer på, men det är långt ifrån alla lökar som kommit upp. Vet inte riktigt vad som har hänt med dem, det var samma problem i fjol. Trist, egenodlad vitlök är väldigt gott!

Den tidiga potatisen (Rocket) kommer fint nu. Midsommarpotatis, måntro?

Inomhus kommer squash och pumpa, majs, fänkål och salladslök. Chilin växer fint och vi har dessutom några chiliplantor från i fjol som övervintrat och har massor med gröna chilisar nu. Det blir nog mat i år också!

Grönare liv på ett år. Vecka 12 – Gör ingenting!

Ibland är det bästa man kan göra att inte göra något alls. Så mycket i våra liv är inriktat på att hela tiden göra, fixa, se till att det händer något. Vi måste prestera för att känna att vi har nånslags existensberättigande (inte alla – men i min vardag handlar det mycket om prestationer). Har vi inget annat att göra så kan vi ju alltid åka och shoppa...

Men att göra något innebär ofta också att det går åt energi, resurser, skapas utsläpp. Och att ständigt vara sysselsatt tar också mental energi. Man hinner inte tänka efter, det bara rullar på.

Så veckans utmaning är: gör ingenting! Sov en stund, sitt under ett träd och fundera på något trevligt, lägg dig i gräset och se på molnen. Njut av att vara ensam en stund – eller prata och koppla av med någon du tycker om. Reflektera över vad du gör och vad du vill. Låt tiden gå och låt saker hända omkring dig utan att blanda dig i dem just nu.

Jag har själv lite svårt att göra absolut ingenting, jag tycker om att fixa och dona och göra saker. Men jag blir också lätt stressad av det. För oss prestationsfixerade typer kan det kännas bäst att trots allt ha något litet att pyssla med. En lagom komplicerad stickning, lite ull att karda, en träpinne att tälja på, en bok att bläddra i. Något som frigör tankarna samtidigt som man ändå "får något gjort". Poängen är densamma: att stanna upp och reflektera en stund och inte bara jaga på som vanligt.

Läs också hos Greenpa om vatten, fruktträd och hur det kan gå när man låter naturen ha sin gång utan att göra något.

Lästips

Ett intressant inlägg på Dmitry Orlovs blogg om varför Ryssland klarade sig utan hunger och undernäring under de värsta krisåren när Sovjetimperiet föll samman – och tänkvärda reflektioner om hur man skulle klara en liknande situation i USA idag. Det är två helt skilda kulturer och förhållningssätt till matförsörjning han beskriver.

I Sverige finns ju båda kulturerna i någon mån representerade, både en amerikansk snabbmatskultur och en östeuropeisk odla-kål-och-plocka-svamp-kultur. Det krävs knappast någon mer omfattande tankeverksamhet för att räkna ut vilken som är mest uthållig. Men frågan är om vi skulle klara en ekonomisk kollaps lika bra som ryssarna trots allt gjorde?

Nässelpaj

Inspirerad av Hippihäxans nässelpaj hittade jag på ett eget recept med lite grönt och blandat från kryddgården. Det blev så gott så det hamnar här. Dessvärre åt vi upp pajen innan jag hann fotografera den...

En kaloribomb för den som jobbat i trädgården en hel dag. Kan göras magrare med lite kesella i.st.f. smör i degen och mager grädde/gräddmjölk i äggstanningen. Men ibland är det gott med riktigt fett!

Lök- och nässelpaj från Elins trädgård
Pajdeg:
75 g smör
2½ dl fullkornsdinkel
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta ihop till en deg och ställ kallt en timme eller mer.

Fyllning
1 liter färska nässlor
2–3 gula lökar
lite färsk timjan
lite färsk körvel
ett knippe gräslök eller piplök
2 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
salt och peppar
lite smör el olja

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda den i 200 grader ca 10 min.
Förväll nässlorna, häll över dem i ett durkslag och pressa ut så mycket vätska du kan (använd den till att vattna blommor med). Hacka nässlorna.
Skiva löken och fräs den mjuk i lite smör eller olja.
Blanda ägg och grädde med allt det gröna, hackat. Lite salt och peppar också.
Lägg löken i pajskalet och häll över den gröna äggblandningen.
Grädda i 225 grader i ca 20 min tills fyllningen stannat och pajen har fin färg.

Pajen får en mild, fin smak som passar ihop med ett smakstarkt tillbehör, vi hade stekt halloumi. En sallad på små färska blad från trädgården kompletterar det hela.

Alla dessa projekt!

Det pågår ständiga projekt i trädgården. Somliga blir till och med avslutade :-)

Bor man i Boråstrakten så regnar det som bekant en del och dräneringen är en återkommande huvudvärk. Här ska nya rör ned i backen för att leda bort regnvatten. Morän på pinnmo - väldigt lagom kul! Många stenar blir det...


De upphöjda bäddarna är i huvudsak sådda och väntar på att få ett marktäcke med gräsklipp. Men det lägger vi på först när sådderna har kommit upp en bit så vi inte kväver något.

Gräsmattan krymper år från år. Jag håller på att binda ihop några spridda småplanteringar till ett större land. Tidningspappret och stenarna är första steget – kväva den underliggande grässvålen. De ska täckas med något (halm, gräsklipp?) och sedan ska jag plantera rosor och kryddväxter (och kanske något mer om jag hittar något kul). Slutligen ska nånsorts marktäckare (timjan?) växa mellan de större växterna. Ett projekt på lite längre sikt.

Utanför planteringen ska det bli en häck med olika sorters bärbuskar. Det blir samtidigt ett insynsskydd, eftersom vi annars har tomten rätt öppen mot vägen.


Av de uppgrävda stenarna från dräneringsschaktet bygger vi en liten terrassmur. Här är ett fuktigt parti av den blivande skogsträdgården där markytan behöver höjas en del, det är väldigt fuktigt. Vi anlägger en låg terrass och på den ska det växa fruktträd och bärbuskar.

Under halmen växer potatisen (hoppas jag!). Till höger i bild ska det så småningom växa squash, pumpor, kål och majs. Strax utanför bild ska vårt nyinköpta växthus stå, när vi nu får tid att gräva grund till det. Varmbänkarna får vädra sådana här varma dagar. I dem växer just nu sallad, morötter och kålplantor, de senare ska sen ut på friland.


Hästarna i bakgrunden är inte våra, men de förser oss med generöst med gödsel!

Matspekulationer

Visste ni att man kan spekulera i matpriser, precis som man kan spekulera i andra råvaror, som guld eller olja. Det är faktiskt en bidragande orsak till de höga matpriserna. Ju högre matpriser, desto mer tjänar den som satsat "rätt".

Jag inser att det är såhär den globala kapitalismen fungerar, men det känns inte helt rätt. Faktiskt känns det väldigt omoraliskt och helt fel! Man leker Finans med matpriserna och gör så folk inte har råd att äta sig mätta! Blir aaarg!!

Greenpa är också arg!

Räcker marken till att odla ekologiskt?

I dagarna har det valsat runt en nyhet i media som nog fått många med en grön livssyn att haja till ordentligt. Professor Lars Bergström på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ifrågasätter den ekologiska odlingen eftersom den ger lägre avkastning och kräver större ytor än konventionell odling med konstgödning och bekämpningsmedel. Detta med anledning av den tilltagande matkrisen i världen (som inte handlar så mycket om hur mycket mat som finns, utan vilka som får tillgång till den).

Mot detta kan man då ta upp det faktum att FN nyligen kommit med en rapport där man menar att jordbruket globalt sett måste minska sitt beroende av fossila bränslen. Det är bl.a. drivmedel till traktorer m.m., men också konstgödning, som kräver stora mängder fossila bränslen vid tillverkningen. Knappast ett argument för att fortsätta med det storskaliga industrijordbruket.

Det finns för övrigt så många goda argument för att odla ekologiskt att man knappast kan ta den här SLU-professorn på allvar (det verkar finnas en liten falang av forskare på SLU som har bestämt sig för att eko är dåligt och sedan gör vad de kan för att bevisa det). Minskad giftanvändning, ökad biologisk mångfald, bättre näringsinnehåll i grönsakerna, bättre sammansättning av fettsyror i animaliska produkter, ökad humushalt i jorden är några.

Ekologisk odling kan också bedrivas med enkla och billiga medel. Ekobonden är inte beroende av de stora tillverkarna av konstgödsel och bekämpningsmedel och hon behöver inte köpa genmodifierat Roundup-tåligt utsäde. Har man tillgång till gödsel och eget utsäde så kan kan eko-odla för en mycket liten penning. Vilket torde vara en stor fördel, inte minst i Tredje världen.

Ungefär samtidigt kommer Jordbruksverket med en rapport om mängden outnyttjad mark i Sverige. Man menar att det finns stora arealer som skulle kunna tas i bruk, men att kvaliteten är låg. Det senare betyder att de sammanhängande ytorna är små och att det finns odlingshinder på dem (det kan vara t.ex. öppna diken eller stengärdesgårdar som gör marken svårare att bruka rationellt med stora maskiner).

Både SLU och SJV utgår dock helt och hållet från dagens situation med få och storskaliga jordbruk, där några få procent av Sveriges befolkning producerar mat till de övriga. Men den situationen är ju inte nödvändigtvis den självklara. Om man istället tänker sig att mängden hobbyodlare och månskensbönder ökar kraftigt och kan utnyttja mycket av de här "små" ytorna så blir det plötsligt annorlunda. En hektar mark är väldigt lite i ett storjordbruk, men väldigt mycket för en hobbyodlare. Vår trädgård är på 1/3 hektar och vi odlar en hel del mat – och då är en stor del av tomten inte uppodlad. Vi skulle också utan problem kunna ha några höns och producera en del av deras mat också. Grönsaker, frukt, bär, ägg och en och annan hönsgryta - det kan men leva på!

Globalt sett vore det antagligen också en fördel att stötta småjordbrukare som odlar ekologiskt, att stoppa Monsantos härjningar, stoppa förlusten av gamla utsädessorter och att ge fler människor möjlighet att odla en jordplätt. Ju fler som kan odla själva, desto mindre beroende blir vi av det storskaliga jordbruket och alla dess problem. Vi blir också mindre sårbara för prishöjningar på mat och för diverse problem med distribution och politiska konstigheter (som att folk svälter på Haiti, samtidigt som mat ligger i förråd där och förstörs!).

Över hela världen fortsätter urbaniseringen, folk drivs bort från landsbygden och in i städerna av alla möjliga ekonomiska och politiska skäl. Somliga blir brutalt bortdrivna från sin jord, andra klarar inte försörjningen. Den globala uppvärmingen förändrar odlingsmöjligheterna och bidrar till att driva folk på flykt.

Matförsörjningen är ett jätteproblem – kanske mer en fråga om priser och distribution än om tillgång. Det löser man knappast genom att minska på den ekologiska odlingen.

Valborgspyssel

Det blåser en konstig, irriterande, torr ostlig vind som torkar ut de stackars kökslanden så jag måste vattna de små frösådderna stup i kvarten. Imorgon ska det i alla fall bli regna och det kan faktiskt behövas.

Dagens bidrag till Food Independence Challenge: planterat en chokladmynta som jag köpte häromdagen bara för att det verkade kul med en chokladmynta, plockat nässlor och använt i gnocchi med potatis och jordärtskockor (också egna), lagat hummus på gråärter. Så jag har planterat något, skördat något och lagat något. Börjar bra...

Vi gör inget särskilt valborgsfirande i år utan äter lite god mat och dricker lite vin i all stillsamhet. För torrt för att elda hursomhelst.

Food Independence Challenge

Idag föreslår jag att ni surfar iväg till Sharons blogg och antar hennes utmaning! Den handlar om "food independence" - matsjälvständighet är en usel svensk översättning (hitta gärna på något bättre!)

Utmaningen går ut på att vi ska frigöra oss från den industriella matproduktionen och ta ansvar för vår egen mat, så långt det går. Det finns sju olika saker att göra och man väljer själv om man vill göra något varje dag eller kanske nöjer sig med varje vecka. Själv tänker jag försöka göra åtminstone två saker i veckan.

Här är de sju uppdragen, i halvtaskig snabböversättning ;-)

• 1.Plantera något. Lätt för oss i Sverige just nu på våren. Men man kan ju så och plantera en stor del av året – inomhus, i varm- eller kallbänkar, på balkongen, under sensommaren för höst- och vinterskörd. När det blir luckor i trädgårdslanden – fyll dem med något!
• 2. Skörda något. Plocka nässlor och späda maskrosblad såhär års, ta in späda svartvinbärsblad att torka till te, det finns något att plocka nästan varje dag, från vårens gröna blad till vinterns grönkål och palsternackor !
• 3. Ta vara på något. Torka, konservera, frys in, bygg upp ett förråd med din egen mat.
• 4. Planera och förbered för sämre tider. Ge bort sånt du inte behöver och skaffa sånt du kan behöva i framtiden. Lär dig något nytt.
• 5. Laga mat. Experimentera med ovana råvaror. Hitta bra recept på sånt som växer runt knuten. Kan du laga mat utan elspis?
• 6. Håll koll på matreserverna. Gör en inventering av frysen och ät upp sådant som börjar bli gammalt. Kolla etiketter och frystejp. Spara på sylt, saft och inläggningar så de räcker tills årets skörd kommer.
• 7. Gynna den lokala maten. Handla direkt från producenten eller abonnera på en ekolåda. Gå samman med grannar och gör storköp av mjöl och annan förrådsmat. Hjälp någon som vill starta en köksträdgård men inte har tid och kunskaper. Ge bort och sprid pålitliga fröer av gamla sorter som fungerar bra i ditt område. Övertala föräldraföreningen om att göra en köksträdgård på skolan eller förskolan.

Läs mer hos Sharon, det här var bara en sammanfattning. Är du med?

Inte idag

Igår läste jag en massa deprimerande nyheter om tillståndet i världen hos lifeaftertheoilcrash. Idag orkar jag inte tänka på omvärlden. Idag ska jag sätta min potatis, spinna min ull, sitta i trädgården och filosofera över min navel;-)

Det är viktigt att engagera sig, att läsa på och att försöka förändra det som kan förändras. Men man måste ha sina andningspauser, ägna sig åt det nära och kära, hålla kvar fokus på det riktigt viktiga.

Imorgon ska jag fundera på matkriser, energikriser och annat elände igen. Men inte nu. Idag är en vilodag.

Grönare liv på ett år. Vecka 11 – Ät mer rötter!

I dessa tider när priserna på vete, ris och majs bara stiger och stiger så finns det goda skäl att dra ned på det och i stället återuppliva de traditionella rotfrukterna. Vi har vant oss vid en matkultur där pasta, ris och diverse majsprodukter (tacos, majschips) är billig vardagsmat och vi tycker dessutom ofta att det är gott. Med tanke på att det dessutom är snabblagat och enkelt så är det inte så konstigt att det är så vanligt. I det långa loppet är det dock inte särskilt hållbart att basera sin mathållning på sån mat, åtminstone så länge vi inte kan odla durumvete, majs och ris i Sverige på ett vettigt sätt (jo, det odlas ju lite majs i södra delen av landet och durumvete på Ven – men det är ju inga mängder direkt). Byter man ut en del av den här importmaten mot inhemska rötter så minskar man sitt ekologiska fotavtryck en hel del.

(Närodlad säd är en annan sak. Men den är oftast inte riktigt bra till pasta. Fast dinkelpasta är inte så dumt!)

Veckans uppmaning alltså – tillbaka till rötterna! Rotfrukter är mycket lättodlade i vårt klimat, kan odlas i stora delar av landet, lätta att vinterförvara, lätta att transportera och man behöver inga speciella redskap för att få mat av dem (jämfört med säd som ska tröskas och malas). Och så är de ju mättande och goda. Tyvärr är rotfrukterna i butikernas grönsaksdiskar rättså trista. Träiga kålrötter, palsternackor som tappat spänsten, halvruttna persiljerötter är ingen ovanlig syn och det kan vara klokt att köpa i gårdsbutiker, i eko-lådor eller specialla grönsaksaffärer. Och så klaga i butiken när de har dåliga rötter!

Kan man odla själv är det ju bäst, såklart. Det här är vad vi odlar i år:

Potatis, såklart. Flera olika sorter, både för att få variation och ifall något inte vill sig. Till mos, ugnsbakning, soppor, potatissallad, raggmunk och så helt vanlig kokt potatis förstås. Ibland får jag för mig att folk inte kokar potatis längre – men det är ju nästan det enklaste som finns. Vill man inte skala så strunta i det och låt folk skala vid bordet.

Godaste potatissalladen: koka potatis, skala och skiva den medan den ännu är varm. Bland ned olivolja, lite i taget så potatisen suger upp den. Lite vinäger och dijonsenap kommer sen och finhackad lök av valfri sort. Lite peppar och flingsalt till sist. Låt den stå en liten stund, men inte i kylskåp, den smakar bäst lite ljummen eller rumstempererad.

Morötter, också flera sorter. Tidiga att äta färska, sena till grytor, soppor och ugnsbakning. Här är ett recept på morotssallad som jag inte har provat, men det låter väldigt gott!

Palsternackor till grytor och ugnsbakning. De växer mest på hösten och kan stå kvar i landet hela vintern. Om man täcker med halm e.d. för tjälen så kan man skörda mitt i vintern. Annars låter man dem stå till våren. Goda att göra mos av, ev. blandat med potatis.

Persiljerötter liknar palsternacka men har en lite kryddigare smak. Mycket goda i ugnen.

Kålrötter till rotmos förstås. Späda kålrötter är mycket goda råa. De kan sås på sensommaren och skördas långt in på senhösten.

Majrovor att äta som råkost. Väldigt goda wokade med chili, vitlök och ingefära.

Rödbetor att lägga in förstås men också till soppa. Kokta eller ugnsbakade med getost eller fetaost till. Rårivna. Vi odlar bl.a. en polkagrisrandig sort (Chioggia) som är god att skiva tunt som råkost. Väldigt snyggt med randiga grönsaker!

Jordärtskockor som kommer igen år efter år, den perfekta arbetsfria grönsaken!

Mitt favoritrecept med rotfrukter är att ugnsrosta dem. Man skär alltihopa i lagom bitar, lägger i en ugnsform med lite olja och så in i ugnen vid 225 grader. Tar 30–40 minuter beroende på sort. Jag tycker de är godast när de är riktigt mjuka och lite brynta på utsidan. Gott till allt!

Det finns också diverse vego-biffrecept med rotfrukter. Jag har aldrig fått det att fungera riktigt, de faller bara isär när jag steker dem (Nån som har en bra lösning på det). Men man kan ju också bara strimla eller grovriva rötterna och fräsa dem snabbt i stekpanna.

Vad har du för goda rot-recept?

Vårbruket fortsätter!

Idag har jag sått gråärter, morötter och palsternackor, petat ned en massa sättlök och satt ytterligare 5 kg potatis (Maria). Imorgon får vi förhoppningsvis sockerärter, märgärter, bondbönor, persiljerot och ännu mer sättlök i jorden. Sen blir en en kort paus innan de mer värmekrävande fröna ska ned. Nu börjar det också bli dags att så squash och pumpor inomhus så de är klara att sättas ut i slutet av maj.

Jag sådde vitkål, rödkål och broccoli i varmbänk och de börjar gro så smått. Sen ska de också ut på friland. Rabarbern växer så det knakar och väcker förhoppningar om rabarberpaj med vaniljsås ;-)

Fullt upp alltså! Hoppas nu det utlovade regnet kommer precis lagom tills vi har sått färdigt i helgen.

Växla ned!

Det är International Downshifting Week nu (19–25 april). Passa på att fundera kring hur just du kan växla ned, sakta in farten och släppa lite av allt det som snurrar omkring dig. Ta en dag ledigt om du kan, umgås i lugn och ro med någon du tycker om, laga en god måltid från grunden, gå ut i vårsolen och bara njut av att finnas till!

Grönare liv på ett år. Vecka 10 – Vem får dina pengar?

Vi bär alla med oss en liten bit makt varje dag – våra pengar. Världen är som bekant full av folk och företag som vill åt dina pengar och de har en rad mer eller mindre subtila sätt att få som de vill. Alla som någon gång funderat kring detta med konsumtion och miljö har väl förundrats över de absurda mängder skräp som finns att köpa och undrat vem som köper allt detta och inte minst varför. Svaret är nog dessvärre att vi alla är delaktiga i den här tokkonsumtionen. För att det är så svårt att värja sig.

Ta teve-reklamen till exempel. Nio av tio reklaminslag är så hopplöst dåliga att man inte begriper hur det överhuvudtaget kan fungera. För det mesta är de så usla att man på fläcken bestämmer sig för att aldrig köpa den här produkten bara för att reklamen är så gräslig.

Men det är inte så enkelt i praktiken. För när vi väl står där i butiken, är lite stressade och snabbt ska välja något så köper vi oftast något som känns bekant, som vi lite undermedvetet tror är en bra produkt. Men varför känns det bekant? Jo, just det – vi har sett reklamen!! Antagligen minns vi inget av själva reklaminslaget, eller annonsen, eller vad det nu var. Men det har fastnat i hjärnan och ploppar upp när vi inte orkar/hinner tänka själva.

Varje gång vi köper något gör vi ett val. Inte alltid medvetet, det medges. Men vi väljer ändå och veckans uppmaning är alltså: tänk efter först. Vad vill du stötta? Vem vill du ge dina pengar? Vill du att den här produkten ska finnas att köpa?

Man kan tackla detta på olika sätt. Somliga bestämmer sig för att ha köpstopp och bara köpa det allra nödvändigaste, som mat och mediciner. Andra väljer bort de flesta butiker och handlar på second hand och loppis så långt det är möjligt. Några väljer bort livsmedelsindustrin, köper mat direkt från odlaren eller odlar själv. En del väljer bort klädbutikskedjorna och skapar sina egna kläder. Några köper bara KRAV, eller bara rättvisemärkt, stöttar medvetet vissa producenter som står för vettiga ideal o.s.v.

Alla kan kanske inte göra allt. Men eftersom de flesta av oss lägger ett antal tusenlappar varje månad på mat och andra inköp ( i alla fall vi med flera barn) så är vi en oerhört viktig maktfaktor. Vi kan faktiskt påverka vad som ska finnas i butikerna. Om ingen handlar på McDonalds så kommer det inte att finnas några sådana restauranger. Om ingen köper tvivelaktiga plastleksaker tillverkade av underbetalda tonårstjejer i Kina, så försvinner de. Och så vidare. Men då gäller det att vi verkligen utnyttjar vår makt. Tänk först – betala sedan! Eller: tänk först – låt bli att köpa!

Vårbruk

Äntligen har det blivit varmt och börjat torka upp lite. Idag har vi satt den första potatisen, 5 kg Rocket, en tidig sort. Spenatfrön har kommit i jorden, lite piplöksfrön och de första sättlökarna. En påse med dillfrö som förmodligen är för gamla åkte ned också, alltid är det något som gror. Snart är det dags att så alla andra köldtåliga frön – de flesta av rotfrukterna, sockerärter och gråärter.

Vi har krattat bort vinterns marktäcke från de upphöjda bäddarna och rensat bort det ogräs som grott under vintern. Inte så mycket faktiskt, en del maskrosor förstås och så de envetna revsmörblommorna!

Nu börjar årets mest intensiva och roligaste tid :-))

Läs och sprid vidare

Ett mycket bra och upprörande blogginlägg från Greenpa om tillståndet i världen. Människor svälter medan den rika världen spekulerar i mat för att tjäna pengar...

Ny jordbruksrapport från UNESCO

En ny rapport från UNESCO tar ett brett perspektiv på jordbruket i ett globalt perspektiv och hävdar bl.a. vikten av att komma ifrån det stora användandet av fossila bränslen i jordbruksarbetet. I praktiken borde detta innebära en övergång till mer ekologiska metoder. Intressant!

Läs mer och här

Nu har jag också läst den!

Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson alltså. En skrämmande bok om alla tillsatser i vår mat och om hur livsmedelsindustrin systematiskt fuskar genom att marknadsföra usla produkter på ett sätt som får dem att verka genuint gammaldags och "hemgjorda". Vi är så manipulerade med smak- och konsistenstillsatser att vi inte längre förmår uppskatta de rena smakerna. Från början dåliga råvaror drygas ut till den milda grad att man måste tillsätta konsistensgivare för att få dem att verka aptitliga och syntetiska aromämnen eller glutamat för att de ska smaka någonting överhuvudtaget!

Vad som gjorde mig extra beklämd var att mat som jag tidigare trott var hyfsat OK också är full med sk*t – den dyra Häegen-Dasz-glassen t.ex. Eller Valrhona-choklad, som är så upphaussad också av matproffsen.

Mats-Eric Nilsson skriver om hur produktionen går till (urk!) och har flera guider som hjälper en att välja eller välja bort i butiken. Läs boken, men var beredd på att det blir nästan omöjligt att gå och handla efteråt. Jag har alltid varit kräsen i butiken, men nu är det ännu värre! Det är i stort sett bara rena råvaror som man kan köpa utan att få diverse utfyllnad och syntetiska smaker med på köpet.

Läs mer på hemlige kockens hemsida!

Grönare liv på ett år. Vecka 9 – Matpriser, hunger och etanolbilar

Nyheterna om att priserna på basmat som vete, majs och ris stiger i hela världen har nått även våra svenska media och det har skrivits en hel del om det de senaste dagarna, t.ex. i GP. Vissa länder försöker nu stoppa exporten av spannmål för att föda sin egen befolkning och det bidrar till att öka priserna.

I stora delar av världen är matpriserna så höga att människor inte har råd att äta sig mätta. Och i hungerns spår följer kravaller, politisk oro och dödsfall. Orsakerna till de höga matpriserna är många: minskade skördar på grund av missväxt som av allt att döma hänger samman med klimatförändringar är en. Ökad efterfrågan på kött är en annan då köttdjur ofta föds upp på spannmål. Biobränslen är en tredje, när spannmål och olja används till etanol och biodiesel i stället för till mat. Och stigande priser oljepriser gör att böndernas kostnader ökar.

En bidragande orsak är att så många människor idag bor i städer. Det är betydligt färre som odlar sin egen mat idag, inte bara i vår del av världen. Över hela jorden ökar urbaniseringen och mängder av människor har lämnat landsbygden för hoppet om ett bättre liv i staden, men hamnar ofta bara i dess slumområden. De här människorna är de allra mest utsatta – fattiga människor utan jord att odla.

Vad kan vi göra för att inte bidra till eländet? En del faktiskt. Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas:

* Kör mindre bil, oavsett om du kör på bensin, diesel eller etanol. Alla de här bränslena förvärrar krisen.

* Ät mindre kött och försök köpa närproducerat kött från djur på naturbeten.

* Ät överhuvudtaget långt ned på näringskedjan, alltså övervägande vegetariskt.

* Ät lokalt så långt det är möjligt.

* Försök odla i alla fall lite av din egen mat.

Läs mera här om priser och här om svårigheterna för hjälporganisationerna ett få fram den allt dyrare maten

Första sådden

Idag sådde jag de första fröna ute! Eller rättare sagt i mina varmbänkar, som inte är så jättevarma, men ändå tillräckligt. Det har varit mellan 10 och 15 grader i jorden de senaste dagarna. I den ena bänken sådde jag sallad och morötter, i den andra olika sorters kål, som sen ska planteras ut på friland. Nu återstår bara den eviga väntan på att det ska gro...

I kallbänken från i höstas kunde jag plocka rucola och plocksallad idag och på friland kommer piplök och lite kryddor. Vi tar också upp de sista palsternackorna från i höstas så vi kan göra i ordning landet för att så något annat. Det är inte riktigt dags att så ännu, jorden är kall och klibbar fast vid redskapen. Men snart!!

Jordärtskockorna kommer också upp nu, utom några stycken som ligger kvar som utsäde. Få saker är så okomplicerade som jordärtskockor – gräv ned några stycken på hösten eller våren så har man dem för evigt. Man bara lämnar kvar några varje år så kommer det nya. Pröva jordärtskockschips: tvätta (skala inte) skiva dem mycket tunt och stek/fritera i het olja. Salta lite. Väldigt gott!!

Misslyckad försådd :-((

Försök inte förkultivera ömtåliga saker som tomater, chili och aubergine tidigt på våren samtidigt som pannan krånglar och inomhustemperaturen ligger runt 15-16 grader. Det går inte. Två pluggbrätten som borde ha gett massor av plantor står och ser ynkliga ut – en del chili har grott (det var det som gick bäst), enstaka tomatfrön, inga auberginer och någon enstaka liten basilikaplanta.

Jaja, jag försökte i alla fall. Och det går ju att köpa plantor, även om det svider både i plånboken och i stoltheten. Till nästa år får jag kanske försöka arrangera nånslags värme till pluggbrättena, för det känns ju onödigt att ha hela huset 20–21 grader varmt bara för att få fröer att gro. Nånsorts värmeplattor? Lampor? Förr om åren har jag kunnat ställa sådderna rakt över elementen, men det förutsätter ju att de är varma. Men då har det grott fint.

Som en liten tröst har jag i alla fall plockat årets första rucolasallad, sådd i kallbänk i höstas och övervintrad. Jag fyllde en pallkrage med jord och lade plast på bågar över den och det var uppenbarligen tillräckligt för att klara köldtåliga sorter. I samma bänk kommer nu också plocksallad och mizuna (såndär asiatisk sallad med flikiga blad).

Snart är det dags att börja så de första fröerna utomhus, om bara vädrets makter slutar upp med att ösa blötsnö över oss, så jorden får en chans att torka upp någon gång!

Min nya leksak

Jag har blivit med spinnrock :-) Jag lärde mig spinna för väldigt många år sedan, men sedan dess har jag knappt rört en spinnrock. Sen köpte jag ett par sländor och lite ull i vintras och har spunnit en del med det. Fast tanken på att köpa en spinnrock växte till sig och idag blev den verklighet! Så nu har jag suttit och spunnit hela eftermiddagen – lite ojämnt och dant blir det ju och lite för hårt spunnet, jag har inte fått till justeringen riktigt än. Men det ger sig nog med tiden.

Väldigt roligt i alla fall och det är en alldeles speciell känsla att göra sitt eget garn hela vägen från fåret. Tack och lov känner jag en hel hoper fårägare, så ulltillgången är säkrad. Det blir nog lite bilder på experimenten framöver... en massa idéer snurrar runt i huvudet!

Grönare liv på ett år. Vecka 8 – Ta vara på matresterna!

Det slängs väldigt mycket mat i våra hushåll. Någonstans runt en fjärdedel av den mat vi släpar hem från affären slutar i soporna. Och då är inte skal och sånt medräknat, utan mat vi lagar till och sen inte äter upp.


Det här är naturligtvis komplett vansinne! Först ska någon lägga tid, energi och resurser på att odla mat. Sen ska den processas, forslas hit och dit och så småningom lagas till i våra kök. För att sedan bara slängas! I bästa fall hamnar matresterna i komposten, men det är ändå ett dyrt och resursslösande sätt att bygga upp en kompost.


Många idag har glömt bort den gamla konsten att laga mat av rester, det som vår mormorsgeneration gjorde hela tiden. Min mormor slängde väldigt lite mat, det hamnade i diverse lådor och puddingar eller blev till smörgåspålägg, till exempel. Och det är ju två bra sätt att använda rester.


Jag har ofta lunchlåda med till jobbet och där går mycket matrester åt. Det är ju det enklaste sättet att ta vara på dem, bara att värma och äta. Annars är det ju egentligen roligare om man kan laga något nytt av resterna. Så här kommer lite idéer från vårt kök.


* Köttrester är väldigt tacksamma att återanvända. Kallt stekt kött i tunna skivor är jättegott på macka med lite ättiksgurka eller pickles. Det behöver inte vara rostbiff, nästan allt kött (som inte är för fett) blir bra pålägg. Kallt kött på grovbröd – bra GI-mat!


* Behöver jag påminna om pyttipanna? Klockrent sätt att återanvända köttet.


* Tärna köttrester och gör en snabbgryta: fräs lite lök, häll på krossade/passerade tomater, i med köttet och låt puttra en stund. Kan kryddas efter tycke och smak; currypasta är aldrig fel, italienskt med vitlök och oregano är också gott.


* Korvrester av alla slag kan bli korvsås till pasta på samma sätt som snabbgrytan ovan. Trist korv piggas upp med lite chili och vitlök.


* Fisk är lite svårare, men stekt fisk på smörgås med lite majonnäs eller remouladsås blir nästan ett danskt smørrebröd.


* Stekt strömming/sill lägger man i ättikslag med tunt skivad lök. Får ligga ett dygn. Gudomligt gott!


* Potatismos och annat grönsaksmos (palsternacka t.ex.) blandar man med lite vetemjöl och ägg och steker till potatisbullar. Gott med fläsk och lingon till. Blir det fläsk över har du en god frukostmacka dan därpå!


* Potatismos är också bra att blanda i brödet: ta vilket grundrecept du vill men minska lite på degvätskan och blanda i potatismoset i stället.


* Potatismos utrört med buljong och grädde blir snabbsoppa. Toppa med hackad gräslök.


* Grönsaksrester brukar bli ganska trista, men fungerar i varma rätter. Tomater åker ned i en gryta, tomatsås eller blir ratatouille med lök och squash. Rårivna morötter och annan råkost kan blandas i bröddegen.


* Torra brödkanter kan malas till ströbröd (jag använder en mandelkvarn) eller stekas till krutonger att ha på salladen (smaksätt med olivolja, vitlök och örter).


* Gammalt bröd kan också bli brödpudding, till efterrätt eller mellanmål (duger bra som frukost också)


* Kallt ris blandar man med ett ägg och lite lök och steker vackert guldgult. Blanda i mer grönsaker så har du en komplett måltid. Gott med lite chutney till.


* Kall kokt potatis kan man förstås steka eller ha till pyttipanna. Det är också gott skivat på macka med kaviar och gräslök. Eller stek den med riven ingefära och lite citronsaft och servera till en indiskinspirerad middag.


* Är man lite snabb i vändningarna och tar hand om potatisresterna innan de svalnat så gör man en god potatissallad: tärna potatisen, blanda med olivolja och vitvinsvinäger, finhackad lök/gräslök/purjo, salt och peppar. Låt stå tills det svalnat och ät som nattamat eller spara till dan därpå.


* Pastaresterna bli makaronipudding: lägg pasta och tärnat rökt fläsk i en ugnsform, häll över äggstanning (1 dl mjölk/gräddmjölk + 1 ägg, dubbla om det behövs), krydda, toppa med riven ost och grädda i ugnen till det får fin färg.

Fler idéer? Tipsa här eller länka till din blogg!

Mina begåvade kolleger!

Eftersom jag inte orkar hitta på nåt eget just nu så föreslår jag att ni kollar in vad ett par av mina begåvade arbetskamrater har för sig på nätet:

Hos Ottopippi kan man följa en tvillingmammas mödor med att lära sig sy kläder till sina barn. Fina bilder och personligt skrivet!

Och om du inte vet vad du ska äta till middag så titta in till God Mat med många goda recept och inspirerande foton. Jag blev sugen på kolapaj!

Tillfälligt avbrott

Har mycket annat att göra och är ganska trött, så här blir inget skrivet på några dagar. Går och funderar på konsten att baka bröd med annat än det vanliga råg- och vetemjölet, med tanke på stigande priser och brist, globalt sett. Vad finns det som vi kan odla själva som duger att baka med?

som sagt, återkommer!

Lästips

Sharon Astyk skriver intressant om hur Peak Oil, den amerikanska bolånekrisen, stigande matpriser, global uppvärmning och en del annat hänger ihop. Tänkvärt.

Härhemma börjar snön äntligen smälta igen, vårblommorna har börjat blomma under snön, men än är det alldeles för blött och kladdigt att börja med något vårbruk. Tålamod är en dygd, sägs det, men inte en dygd jag direkt besitter. Vill börja NUUU!

I tidningen

Bloggen och dess upphovskvinna är i tidningen. Närmare bestämt nr 11 av Miljömagasinet med tema Självhushållning. Just den artikeln ligger inte på nätet – men det går ju alltid att köpa tidningen ;-)

Grönare liv på ett år. Vecka 7 – Skaffa en soldriven torktumlare!

Det här är min soldrivna torktumlare. Inköpt för en billig penning, lätt att sätta upp och går att fälla ihop när den inte används.

Att hänga tvätten ute är det absolut resurssnålaste och billigaste sättet att torka den på. Du kan (som synes) hänga ut tvätt även mitt i vintern, bara det är någotsånär torrt i luften. Minusgrader är inget problem, plaggen "frystorkar" ändå. De är lite kalla och fuktiga när du tar in dem, men blir snabbt helt torra inomhus.

Solen bleker och desinficerar en smula. Bra för lakan och annat som du vill ha vitt och fint, men mindre bra för färgade plagg. Torka dem med avigsidan ut, eller häng dem mellan lakan och annat stort som skärmar av solen. Om du inte vill att grannarna ska titta på dina raffset i svart spets (eller trasiga kalsonger) så kan du göra på samma sätt – häng dem mellan lakan och handdukar.

Hängtorkad tvätt blir inte lika mjuk och fluffig som torktumlad men å andra sidan behövs inget sköljmedel. Jag har inga problem med att tvätten bli lite hård, när du väl använder kläderna och handdukarna blir de ju snabbt mjuka. Men innan man vant sig vid den "ofluffiga" känslan kan man alltid köra plaggen en kort stund i tumlaren innan de är helt torra.

Näst bäst är att hänga tvätten inomhus. Det tar lite extra energi från inomhusvärmen, men jämfört med torktumlare är det ganska bagatellartat. Vi har ett par torkställningar som man kan flytta runt och fälla ihop när de inte används. Vid krisläge kan de placeras framför braskaminen! Också bra att ha på balkongen eller altanen. Har man gott om plats kan man montera torklinor i tvättstugan eller badrummet. Förr torkade man gärna på vinden, nu har vi ju oftast inrett våra vindar. Men har man en kallvind är det ett perfekt utrymme för några tvättlinor.

Sämsta alternativet är torktumlaren. Vi har en (den följde med huset) och visst använder vi den ibland, men så lite som möjligt. Ibland uppstår kriser när nånting bara måste vara rent till dan därpå och den är perfekt för att torka dunkuddar och täcken, som är ganska svåra att få helt genomtorra annars. Men ambitionen är att inte tumla alls. En modern torktumlare drar 4–5 kWh per torkomgång. Det blir väldigt mycket el och pengar på ett år!

Nyckelordet för att slippa torktumla är förstås planering. Inte min bästa gren, men övning ger väl så småningom färdighet... Tvätta så fort du har en full maskin, se till att alla i familjen har tillräckligt mycket kläder för att det inte ska uppstå några nödlägen – inklusive ytterkläder, framför allt till barnen. Det kostar en del att ha dubbla uppsättningar jackor och overaller, men loppisar, ärvda plagg och rea i butiken hjälper. Köp när du hittar, så finns det hemma när det behövs! Sportaffärernas reor brukar rädda oss. Bättre kvalitet än i "kedjebutikerna" (typ HM) och hanterbart i pris när det är "halva priset på allt".

Det bästa med att hänga ut tvätten är ändå att det luktar så gott! Ingen parfym i världen kan återge känslan och doften när man kryper ned mellan soltorkade lakan. Att man sen sover extra gott med ett rent miljösamvete som huvudkudde gör ju inget ;-)

Karamellgarn

Ibland måste man bara leka... Jag har färgat vitt ullgarn med helt vanlig karamellfärg och ättikssyra enligt det här receptet hos Garnlek. Det är väldigt lätt och passar bra att göra ihop med barnen.

Eftersom jag inte hade citronsyra hemma så tog jag ättika och inte heller har jag någon mikro, så jag värmde garnet i vattenbad och höll det vid nästan kokande i några minuter.

Ulla på Garnlek färgar nystat garn och får ett mer flammigt resultat, men jag ville ha det lite jämnare så jag färgade små 25 gramshärvor i stället. Kanske blir det ett par karamellvantar av det hela så småningom :-)

Grönare liv på ett år. Vecka 6 – Det där med bilen

Det är svårt att skriva om att leva ett grönare liv utan att ta upp det där med bilkörning. Samtidigt känns det lite falskt att sitta och skriva att alla ska köra mindre bil, eftersom jag själv kör en hel del. Här finns nämligen ingen kollektivtrafik. Om jag vill åka buss eller tåg till jobbet (och komma i tid) så måste jag ta mig stationen 13 km härifrån - och då är jag nästan halvvägs till jobbet redan. Så naturligtvis fortsätter jag med bilen i stället för att byta. I synnerhet som jag sparar så mycket tid på att ta bilen. Jag har gjort tappra försök att åka kollektivt, hitta fungerande förbindelser, passa arbetstider, hämta/lämna på fritids och allt det där som hör till vårt vardagsliv just nu – men jag får helt enkelt inte ihop det utan bilen.

Det är många som har det så här, inte bara folk i glesbygd. Oflexibel kollektivtrafik och tvånget (för de flesta barnfamiljer) att skjutsa till dagis/fritids, att de flesta jobbar heltid och att det ofta inte är realistiskt att bosätta sig på gång/cykelavstånd till jobbet innebär en väldig massa bilkörning. Och på kort sikt är det svårt att göra något åt det, utöver att förbättra kollektivtrafiken.

Så vad gör man? Det första är naturligtvis att minimera körandet så gott det trots allt går. Vi försöker samla många ärenden till en körning, den som tar bilen någonstans får också vara beredd på att handla mat, köra grejer till återvinningen eller skjutsa ett barn till nån kompis. Vi storhandlar då och då för att slippa köra extra rundor till affären. Sen kan vi komplettera i den lilla butiken intill barnens skola som vi ändå passerar flera gånger i veckan.

Barnen åker skolbuss när det går (inga extra rundor till skolan), men tyvärr går det inte så ofta med våra arbetstider. När de blir lite äldre får de själva ta ansvar för att komma iväg på morgonen med bussen även om vi åker tidigare. Vi försöker ta tåget på semestern och vi flyger aldrig privat och ytterst sällan i jobbet. Ska vi förflytta oss inom byn är det cykel eller apostlahästar som gäller, även för barnen. Här är tack och lov såpass lite trafik att vi kan släppa ut barnen på vägen utan att bekymra oss.

Nästa steg är att byta till miljöbil, när det ändå är dags för byte. Begreppet miljöbil täcker ju i och för sig allt möjligt och allt är inte lika bra. Men det är ändå bättre än att köra omkring i ett bensinslukande monster. Många kör också omkring i onödigt stora bilar (alla dessa ensamma herrar i stora Volvosar). Kanske kan man nöja sig med att köpa en ganska liten bil och i stället hyra när man verkligen behöver mer utrymme?

Vad ska man köra på för bränsle? Bensin och diesel är tveklöst det sämsta, det är fossila bränslen som inte räcker i evighet och de släpper ut fossil CO2. Jag kör på etanol och det är väl näst sämst – etanoltillverkningen konkurrerar med matproduktionen om man gör den på majs eller vete och det är inte realistiskt att ersätta all bensin med etanol. Dessutom behöver etanolen en liten mängd bensin för att man ska kunna starta i kyla – det är därför den heter E85, 85% etanol och resten bensin. Tillverkning och transport av etanol kräver också en del energi. Men på sikt kan etanolen bli ett hyfsat alternativ, om vi lyckas producera den inhemskt på skogsråvara eller liknande.

De bästa alternativen är biogas och rapsolja (biodiesel) - förnyelsebara råvaror, kan tillverkas av avfall, och el från sol, vatten och vind. Än så länge är de inte realistiska om man bor i glesbygd eller kör mer än 5 mil åt gången. Men utvecklingen går trots allt framåt och vi kan göra vårt genom att köpa de alternativ som bilindustrin tar fram, så att de förhoppningsvis fortsätter att utveckla miljöbilarna.

Och alla kan vi spara bränsle genom att köra snålt, det som kallas för eco-driving. Jag repeterar några av tipsen:

* kör mjukt, håll rätt, jämn hastighet och undvik onödiga omkörningar
* planera körningen, slipp felkörningar och snabba inbromsningar
* bromsa inte i onödan, utnyttja motorbromsen så ofta som möjligt
* håll avstånd till bilen framför för att slippa bromsa
* kör på högsta möjliga växel, de flesta moderna bilar kan köras på femman från ca 50 km/h
* gasa snabbt upp till rätt hastighet och växla upp, ligg inte och sega på låga växlar utan gå direkt från tvåan till fyran eller trean till femman (om du har en nyare bil)
* rulla i nedförsbackar, men koppla inte ur
* kör inte för fort
* använd motorvärmare om du har möjlighet

Det allra största problemet med bilkörningen är kanske ändå vår attityd till den. Det är alldeles för många som skaffar sig status genom stora, motorstarka bilar, tycker det är häftigt att köra för fort, det finns en stark motvilja mot att "ligga bakom" som medför idiotiska omkörningar o.s.v. Vi har alla sett det här på vägarna och väl också gjort oss skyldiga till en och annan dumhet. Själv gillar jag att köra fort... Men bara genom att förändra våra attityder kan vi spara en hel del bensin samtidigt som de svåra olyckorna minskar. Vi borde alla köra som kärringar :-)) Hur man nu får ut det budskapet på ett mer tilltalande sätt...??

Nu tar bloggen påsklov några dagar. Glad påsk på er alla läsare!!