Älskade bönor

Ta ett par nävar kokta bönor av din favoritsort. Finhacka lite lök. Blanda i bönorna tillsammans med lite oliv/rapsolja och vinäger. Lite örtsalt på det. Tillsätt sedan vad du tycker om - hackad gurka, tomater kanske, eller något annat. Låt stå en liten stund. Ät! Den perfekta lunchen, middagen, matlådan, vad du vill.

Bönor är mat. Mättande, god, nyttig. Mycket av det vi odlar i våra köksträdgårdar är gott och fullproppat med nyttigheter, men ganska kalorifattigt. Den som vill odla det mesta av sin mat behöver även kalorigrödorna - potatis, bönor, ärter. Sånt man kan stå sig på en kall vinterdag.

Amerikabönorna växer till sig

I år odlar jag flera sorter och de har toktrivts i värmen, även med ganska lite vattning. Förutom haricots verts och vaxbönor så har jag de amerikanska bönorna jag skrivit om tidigare, borlottibönor och canellino. Och förstås bondbönor.

Haken med bönor (utöver bondbönor) är att att de kräver värme och en ganska lång frostfri höst, så de kan mogna och torka. I det regniga Västsverige kan man behöva ta in och eftertorka dem inomhus när de spritats. Torkade håller de sig flera år, både som mat och utsäde.

Jag förodlar alla bönor, både för att få igång dem hyfsat tidigt och för att få plantor som är såpass stora att sniglarna inte äter upp alla plantorna (jag räknar med att några stryker med). De kräver minst 12 grader varm jord för att gro, så det enklaste är att så dem inomhus. När de väl kommit upp kan de komma ut i växthus eller någon annan skyddad plats innan de sätts ut i landet. Jag sår dem i tomma toarullar - ett frö per rulle (det går bra att dela rullarna på mitten) och sätter ut hela alltet när de är stora nog. Det brukar gå väldigt bra, antagligen för att rötterna inte skadas nämnvärt. Men man får samla många toarullar...

Minestronesoppa på tillväxt!

Borlottibönor, till sallad, soppa, grytor

Rabarbersnaps

Kanske nästa års midsommarsnaps? Fyll en 75 cl-flaska till ungefär 1/3 med fint skuren eller hackad rabarber. Tillsätt ½ dl socker och fyll sedan på med brännvin. Fyll inte ända upp, det behövs lite "skakmån". Ställ i rumstemperatur. Skaka om det hela dagligen tills sockret löst sig, låt sedan stå 2-3 veckor. Smaka av, är det lagom smak så sila av rabarbern och låt sedan helst flaskan stå några månader för att mogna.

Jag använder Brännvin Special från bolaget, det har lite lägre alkoholprocent och passar bra till olika slags hemgjorda snapsar. Sockret är nog inte helt nödvändigt, jag tog med det för att balansera rabarbersyran lite.

Hur det smakar? Ingen aning, detta är ännu ett experiment :-)

Myntaland

Här växer mina myntor, i ett skuggigt hörn av trädgården, tillsammans med citronmeliss, myskmadra och en och annan förgätmigej. Alla tuffingarna får vara för sig själva och hitta en balans mellan varandra. Då och då kör jag en runda med gräsklipparen runt dem, så de håller sig på plats. Det är grönmynta och pepparmynta och de har inte hybridiserat sig sådär väldigt ännu, det går att urskilja de olika sorterna fortfarande.

Jag tar in mynta och torkar till te - färsk används den som krydda i tsatsiki och raita. Idag blev det också myntasirap, eller kanske myntasaft. Först gjorde jag rabarbersaft efter det här receptet, där man häller sockerlag över skivade rabarber, låter stå ett dygn och sedan silar av saften. Rabarberbitarna kan man sen torka till godis. Men så fick jag sockerlag över och tänkte att - myntasirap, varför inte? Till drinkar eller utblandad med saft som törstsläckare en varm sommardag.

Jag hackade en bunt mynta ganska grovt, sedan fick den sjuda upp i sockerlagen. Nu står det och svalnar, sedan ska jag hälla av det och sätta i kylen. Avsmakningsrapport kommer senare.

Rabarbercurd

Med inspiration härifrån provade jag att göra rabarbercurd - som lemon curd fast (uppenbarligen) med rabarber i stället. Lemon curd är definitivt en av mina guilty pleasures och naturligtvis borde det bli minst lika gott med rabarber. Och definitivt mer i linje med att äta lokalt.

Jag plockade in rabarber, sköljde, skivade och mätte upp 5 dl. Rabarbern fick sedan stå på svag värme på spisen för att vätska sig. Jag lade också i 1 msk råsocker eftersom jag inbillar mig att det underlättar processen.

Mina rabarber är lite mesiga milda i smaken, så jag pressade i lite citron också. Det kan man hoppa över om man har surare rabarber.

När rabarbern är helt mjuk och pureig är det dags för nästa steg. Blanda 2 ägg och 2 dl socker (jag tog hälften vardera av råsocker och vitt socker).

Sätt äggsockersmeten på svag värme på spisen och rör/vispa tills det är krämigt. Är man van och lite djärv så kör man det direkt på spisplattan, är man osäker kan man göra det hela i vattenbad. Det viktiga är att det måste bli tillräckligt varmt för att äggen ska bli krämiga, men inte så varmt att det blir äggröra. Passa det hela tiden!!

När det är krämigt och fint är det dags att röra ned rabarbern, lite i taget. Rör sedan ned 75 g smör i klickar, rör noga tills det har smält.. Häll upp i burkar

Iiiih, rosa kräm!! Återstår bara att se om det stelnar lagom mycket och det vet jag inte förrän det kallnat helt och hållet... Låt stå i kylskåp och ät upp det snabbt, detta är inget man långtidsförvarar.

Tillägg: Efter ett dygn i kylskåp är konsistensen fortfarande lite lös. Ett ägg till i smeten hade nog varit bra, om man vill ha en fast curd att bre på scones eller så. Smaken är däremot en riktig hit!!

Rabarberkaka är liksom aldrig fel

Bäst och enklast. Gör den på rabarber såhär års, på andra färska bär eller frukter efter årstid. Årstidsanpassning är grejen, i all matlagning.

Några stjälkar rabarber

100 g smör

2 ägg

2 dl socker

1 tsk hel kardemumma (kan uteslutas eller bytas mot annan krydda)

1 tsk bakpulver

2 dl vetemjöl

lite råsocker

Sätt ugnen på 175 grader och gör i ordning en kakform.

Skölj och skiva rabarbern.

Smält smöret.

Stöt kardemumman i en mortel, grovt eller fint efter smak.

Vispa ägg och socker fluffigt.

Blanda i det smälta smöret.

Blanda i kardemumma.

Rör ned mjölet, blandat med bakpulvret. Det blir en ganska tjock smet.

Klicka ut smeten i formen och tryck ned rabarbern. Strö lite råsocker över alltihopa.

Grädda i 35-40 min.

Njut!

Göra eget örtsalt

Plättlätt och gott. Gör såhär:

 Ta en näve färska örter. Jag använder en "bas" av libbsticka och lök i någon form - här gräslök och lite vitlöksblast. Till detta en eller flera andra örter. Den här gången blev det timjan och oregano. Några nässeltoppar slank med också. De ger inte så mycket smak, men vacker färg och lite mineraltillskott. Blanda inte för många olika sorter, då blir det bara något utslätat ointressant utan egen karaktär.

 Stoppa i mixer eller matberedare tillsammans med grovsalt. En näve salt till två nävar örter - ungefär.

 Kör till en grön smet. Det gör inget om det är lite struktur på den, allt behöver inte vara fullkomligt sönderdelat.

Lägg det hela på tork några dagar. När det är riktigt torrt smular jag ned det i en kryddkvarn och maler över maten. Kryddkvarnar brukar finnas på loppis för en tia eller så - man kan unna sig att ha flera stycken med olika sorters krydd- och saltblandningar.

Rabarberpaj!

Inte idag och kanske inte i morgon heller. Men väldigt snart. Godaste rabarberpajen har ett smuldegstäcke med lika delar vetemjöl och havregryn och görs på riktigt smör - förstås. Lite kardemumma på rabarbern är helt rätt.

Det är inte alls fel, heller, att lägga rabarberkompott smaksatt med lite vanilj i en form, med eller utan pajdeg och så maräng ovanpå och grädda i ugnen.

Till detta hemlagad vaniljsås, vispad grädde med vaniljsocker eller riktigt god glass!

Svamptider

Nu börjar svampen komma igång så smått efter värme och regn. Vi var ute i helgen och hittade kantareller, karljohan, taggsvamp (en liten), fårtickor, diverse soppar och citronslemskivling (som är mycket godare än det låter, en matsvamp som många missar). Än så länge har vi inte hittat mer än vi äter upp, men förhoppningsvis blir det ett bra svampår så vi kan spara en del till vintern.

Det blev en svamp- och squashpaj av helgens skörd. Squash är gott att blanda med svamp, den drygar ut och tar upp en hel del smak från svampen.


Paj med blandsvamp och squash
Pajdeg:
75 g smör
1 dl fullkornsdinkel
1½ dl dinkel eller vetemjöl
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta snabbt ihop alla ingredienserna till en deg. Låt den vila i kylskåp en timme eller mer innan du bakar ut den.

Fyllning:
några rejäla nävar blandsvamp, rensad och skuren i bitar
1 liten gul eller grön squash i bitar
1-2 dl grädde eller gräddmjölk
1 msk vetemjöl
salt o peppar
ev. lite äkta soja
ev. lite smulad/hackad dragon

Stek svamp och squash i het panna tills det mesta av vätskan ångat bort och det hela får lite färg. Pudra över mjölet och fräs några sekunder. Späd med grädde/gräddmjölk tills det är lagom tjockt och låt puttra några minuter. Det ska vara en ganska tjock fyllning, så ta det försiktigt med vätskan. Smaka av med kryddorna.

Sätt ugnen på 225 grader
Tryck ut pajdegen i en form och grädda den ca 10 min
Ta ut formen och häll i svampfyllningen
Strö riven ost på toppen
Grädda i 15-20 min tills osten fått fin färg.

Ät med en sallad eller råkost!

Vinterförrådet växer

Häromdagen fick jag en massa äpplen av en genomhygglig arbetskamrat som hade fler än hon behöver (tack Nina!). Så det blev påfyllning i källaren: äppelmos, chutney på squash, äpplen och lök och så en rejäl äppelpaj förstås!

Jag brukar ju tjata om att man inte ska använda en massa elektriska apparater om man kan göra saker för hand. Men en hushållsassistent med passertillsats är guld värd när man ska göra mycket äppelmos på en gång.

Såhär gör jag äppelmos: Jag skär äpplena i bitar med skal, kärnhus och allt. Skadade partier skär jag bort förstås. Lägger i en gryta med lite vatten i botten och kokar på svag värme tills allt är mjukt. Passerar i maskin, tillsätter socker tills det smakar bra, häller i burkar och sätter på lock. Sedan kokar jag in burkarna i 8o grader i 20 minuter. Mos som är konserverat på det sättet håller sig mycket länge utan konserveringsmedel eller mängder av socker, förutsatt att locket har sugit fast ordentligt (det ska bukta nedåt när burken svalnat). Man kan t.o.m. koka in moset utan socker. Men när man öppnat burken håller den sig bara några dagar och måste stå i kylen.

Slutligen en bild på en del av vår fina schalottenlök som ligger på tork och ska sparas till vintern. Nu äter vi färsk salladslök och så äter vi upp de lökar som inte riktigt vill vissna som de ska för att hålla sig hela vintern.

Bärgodis

Det här receptet valsar runt på nätet under sitt engelska namn Fruit Leather. Nu har jag provat det själv och det var väldigt gott! Man kan göra på flera olika sätt, med olika slags bär och frukt och med valfri sockermängd. Väldigt söta bär borde fungera bra utan socker.

Bärgodis
Ca 1 liter valfria bär (jag tog hallon och röda vinbär)
socker efter smak
lite vatten

Koka upp bären med en aning vatten (om det behövs) så att de mjuknar och saftar sig. Tillsätt lite socker (jag tog några matskedar). Passera det hela noggrant genom en sil så att bara skalen blir kvar.

Ta en långpanna e.d. och klä den med bakplåtspapper. Bred ut den passerade bärmassan tunt. Torka det hela på svag ugnsvärme (50 grader) tills det är hanterbart och kan lossas från underlaget. Det tar några timmar, hur många beror ju på hur blöt bärmassan var från början. Skär i remsor och ät. Man ska kunna spara detta ganska länge, men här blev det uppätet :-)

Hallonlikör

Jag hittade ett recept på hallonlikör som verkar bli bra! Det har bara stått några dagar, men en liten provsmakning bådar gott. Hur länge det ska stå egentligen framgår inte; man får väl pröva sig fram. Men jag kommer nog att sila av bären om några dagar.

Hallonlikör
Ta 2–3 dl hallon och lägg i en tom brännvinsflaska (eller annan 75 cl-flaska). Häll i ca 1 dl socker (originalreceptet har mer, men det blev lite väl sött, man kanske kan ta ännu mindre). Fyll på med Brännvin Special tills flaskan är nästan full. Det ska vara lite "skakmån".

Skaka flaskan kraftigt så att sockret löser sig. Ställ undan några dagar (det går bra i rumstemperatur) men skaka flaskan dagligen. Smaka av och sila av bären när det smakar bra!

(Förmodligen kan man äta upp bären med lite vaniljglass eller grädde. Vuxengodis!)

Kimchi

Kimchi är en koreansk inläggning med mjöksyrade, starkt kryddade grönsaker. Lite som surkål, fast starkare och väldigt gott! Ofta gör man det på salladskål eller liknande gröna blad. Jag har ätit det på restaurang men inte kommit på tanken att man skulle kunna göra det själv. Så snubblade jag över recept och instruktioner. Gjorde en testsats och det blev hur bra som helst! Här kommer receptet. Jag gjorde en första omgång precis enligt detta, sen har jag börjat experimentera. Just nu står en sats kimchi på tunt strimlade majrovor i kylen och ska avsmakas om några dagar. Fler experiment lär det bli under sommaren.

Kryddorna kan man antagligen experimentera med som man vill, bara man håller rätt mängd salt. Det behövs för att hålla skadliga bakterier och jästsvampar i schack men samtidigt gynna mjöksyrebakterierna.

Kimchi
1 kg salladskål eller andra gröna blad (man lär kunna använda maskrosblad, måste prövas!)
6 salladslökar
3 msk salt
8 dl kallt vatten

Strimla kålen och löken. Rör ut saltet i vattnet. Låt kålen ligga över dagen (ca 6 tim) i saltlagen med en tyngd över. Häll av och skölj kålen.

Gör en kryddblandning:
1 msk salt
2 msk chilipulver (jag tog färsk chili)
1 msk riven färsk ingefära
2 msk finhackad el pressad vitlök
2 msk fisksås
1 tsk socker

Blanda kålen med kryddorna. Lägg en tallrik e.d. i bunken med en tyngd på, så att kålen vätskar sig. Fyll på lite saltlag om det blir torrt. Låt stå i rumstemperatur ett dygn så att mjölksyrejäsningen kommer igång.

Lägg kålen i en riktigt ren burk, häll över vätskan så den står över kålen. Sätt ett lock på lite löst. Jäsningen fortsätter i kylskåpet. Smaka av efter 3–4 dagar. Det håller sig några veckor i kylen men det är så gott att det förmodligen är uppätet långt dessförinnan.

Passar till asiatisk mat eller allt som man har ättiksinläggningar till.

Enligt uppgift ska man kunna förvara kimchi upp till 4 månader i jordkällartemperatur. Precis som surkål blir den syrligare med tiden, men inte dålig. Så till hösten tänker jag pröva med fler olika sorters grönsaker. Gott och hälsosammare än ättiksinläggningar.

Grönare liv på ett år. Vecka 13 – Äta lokalt i maj

Jag tänkte att detta med lokal mat skulle få komma igen lite då och då, med funderingar kring säsongens färska råvaror. Det utgår naturligtvis från mitt område, Västsveriges inland. Ni som bor i en helt annan del av landet får anpassa efter era förutsättningar.


Maj är en ganska hopplös månad för självförsörjaren. Förråden från förra året börjar sina och det som är kvar är mer än lovligt trist. Det samma gäller för mycket av det som finns i butikernas grönsaksdiskar. I trädgården finns inte heller så mycket. Övervintrarna – kål, palsternackor – har fått lämna plats för nya sådder. Jordärtskockorna börjas skjuta nya skott och behöver vara ifred.


Maj är de gröna bladens tid. De kanske inte ger så mycket mat, men de ger massor av näring och den där smaken av något färskt som man har längtat efter hela vintern. Nu är det dags för sallader med en massa blandat plock i, nässelsoppa, det första örtteet på färska örter. Maj är också sparristid. Mycket av den sparris som finns i butik är importerad, men det finns svenskodlad – fråga efter den!


Den som odlar själv kan så sallad och spenat så fort det är några plusgrader i jorden. De gror även när det är kallt. Så i en pallkrage med glas eller fibeduk över, så kan du tjäna ett par veckor. Eller så i en stor kruka inomhus och vinn ännu mera tid. Trädgårdssyra och odlad ängssyra är perenner som kommer tillbaka mycket tidigt. Smakar ungefär som harsyra och är gott i sallader. Gräslök och piplök kommer också tidigt och piggar upp det mesta. Att satsa på några tidiga perenner är väldigt klokt. De är nästan arbetsfria och ger något att äta mycket tidigare än det som måste sås på nytt varje år.


Och så rabarber, förstås. Det är svårt att odla för mycket rabarber. Vi gör paj, kräm, kompott att ha till glass, marmelad, kokar in på glasburk, skivar och lägger i frysen. Det finns sorter med låg halt av oxalsyra som passar bra för storförbrukare och småbarn.


Lite mer konkreta mattips: Vi provade att laga nässelsoppa efter idéer från en artikel i Odlaren. Ingen grädde, lite svag grönsaksbuljong, smaksättning med piplök och färsk körvel. I ställe för grädde reder man av med avkok på havre. Det låter skumt, men det blev mycket gott, en väldigt tydlig nässelsmak. Jag lägger ut receptet när jag har testat det en gång till.


Nässelpajen kan absolut rekommenderas. Prova med kirskål i stället för nässlor. Eller kanske späda maskrosblad.


Vi gör tabbouleh med inhemskt dinkelris i stället för bulgur och får användning för en massa färskt grönt. Det finns mängder med recept, här är vårt:

Tabbouleh på dinkelris

2 dl dinkelris (hela dinkelkorn)
1–2 citroner, pressade
lite olivolja eller rapsolja
en rejäl näve vardera av mynta, persilja och gräslök eller piplök, färskt!
lite salt och peppar


Koka dinkelriset i ca 6 dl vatten tills det är mjukt med lite tuggmotstånd. Ca 30 min. Låt rinna av och svalna lite.
Hacka allt det gröna. Det ska vara mycket grönt!
Blanda alla ingredienser, smaka av med citronen lite vartefter. Salladen ska ha en tydlig smak av mynta och citron. Låt stå en stund innan du äter.
Man kan också blanda ned gurka, tomat eller andra grönsaker när det är säsong för dem.


Nu är det också dags att äta upp de torkade ärterna och bönorna så det finns plats för årets skörd. Vi använder gråärterna till att göra "lokal hummus". Okej, alla ingredienserna är inte lokala, men gott är det!


Hummus på gråärter
2 dl kokta gråärter
1 citron, pressad
lite olivolja
2–3 msk tahini (sesampasta)
salt och peppar


Mosa alltihopa, lättast i matberedare. Smaka av och ta lite mer citron eller tahini efter smak. Blir det för tjockt, späd med lite vatten eller ta lite mer olja.
Gott tillsammans med dinkel-tabbouleh!

Till sist vill jag påminna om smulpajsreceptet med havregryn i degen. Smula över späda rabarber och smaksätt med lite kardemumma. Servera med vispad grädde med lite vanilj i! Till pajen dricker man gärna färskt örtte.

Örtte i maj
mynta
citronmeliss
svart vinbärsblad

Plocka ungefär lika mycket av vardera, det är inte så noga. Hacka fint och lägg i en glaserad tekanna (som inte tar smak), ungefär 1 msk/kopp. Häll över kokande vatten och låt dra ca 10 min. Gott med honung till.

Nässelpaj

Inspirerad av Hippihäxans nässelpaj hittade jag på ett eget recept med lite grönt och blandat från kryddgården. Det blev så gott så det hamnar här. Dessvärre åt vi upp pajen innan jag hann fotografera den...

En kaloribomb för den som jobbat i trädgården en hel dag. Kan göras magrare med lite kesella i.st.f. smör i degen och mager grädde/gräddmjölk i äggstanningen. Men ibland är det gott med riktigt fett!

Lök- och nässelpaj från Elins trädgård
Pajdeg:
75 g smör
2½ dl fullkornsdinkel
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta ihop till en deg och ställ kallt en timme eller mer.

Fyllning
1 liter färska nässlor
2–3 gula lökar
lite färsk timjan
lite färsk körvel
ett knippe gräslök eller piplök
2 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
salt och peppar
lite smör el olja

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda den i 200 grader ca 10 min.
Förväll nässlorna, häll över dem i ett durkslag och pressa ut så mycket vätska du kan (använd den till att vattna blommor med). Hacka nässlorna.
Skiva löken och fräs den mjuk i lite smör eller olja.
Blanda ägg och grädde med allt det gröna, hackat. Lite salt och peppar också.
Lägg löken i pajskalet och häll över den gröna äggblandningen.
Grädda i 225 grader i ca 20 min tills fyllningen stannat och pajen har fin färg.

Pajen får en mild, fin smak som passar ihop med ett smakstarkt tillbehör, vi hade stekt halloumi. En sallad på små färska blad från trädgården kompletterar det hela.

Grönare liv på ett år. Vecka 11 – Ät mer rötter!

I dessa tider när priserna på vete, ris och majs bara stiger och stiger så finns det goda skäl att dra ned på det och i stället återuppliva de traditionella rotfrukterna. Vi har vant oss vid en matkultur där pasta, ris och diverse majsprodukter (tacos, majschips) är billig vardagsmat och vi tycker dessutom ofta att det är gott. Med tanke på att det dessutom är snabblagat och enkelt så är det inte så konstigt att det är så vanligt. I det långa loppet är det dock inte särskilt hållbart att basera sin mathållning på sån mat, åtminstone så länge vi inte kan odla durumvete, majs och ris i Sverige på ett vettigt sätt (jo, det odlas ju lite majs i södra delen av landet och durumvete på Ven – men det är ju inga mängder direkt). Byter man ut en del av den här importmaten mot inhemska rötter så minskar man sitt ekologiska fotavtryck en hel del.

(Närodlad säd är en annan sak. Men den är oftast inte riktigt bra till pasta. Fast dinkelpasta är inte så dumt!)

Veckans uppmaning alltså – tillbaka till rötterna! Rotfrukter är mycket lättodlade i vårt klimat, kan odlas i stora delar av landet, lätta att vinterförvara, lätta att transportera och man behöver inga speciella redskap för att få mat av dem (jämfört med säd som ska tröskas och malas). Och så är de ju mättande och goda. Tyvärr är rotfrukterna i butikernas grönsaksdiskar rättså trista. Träiga kålrötter, palsternackor som tappat spänsten, halvruttna persiljerötter är ingen ovanlig syn och det kan vara klokt att köpa i gårdsbutiker, i eko-lådor eller specialla grönsaksaffärer. Och så klaga i butiken när de har dåliga rötter!

Kan man odla själv är det ju bäst, såklart. Det här är vad vi odlar i år:

Potatis, såklart. Flera olika sorter, både för att få variation och ifall något inte vill sig. Till mos, ugnsbakning, soppor, potatissallad, raggmunk och så helt vanlig kokt potatis förstås. Ibland får jag för mig att folk inte kokar potatis längre – men det är ju nästan det enklaste som finns. Vill man inte skala så strunta i det och låt folk skala vid bordet.

Godaste potatissalladen: koka potatis, skala och skiva den medan den ännu är varm. Bland ned olivolja, lite i taget så potatisen suger upp den. Lite vinäger och dijonsenap kommer sen och finhackad lök av valfri sort. Lite peppar och flingsalt till sist. Låt den stå en liten stund, men inte i kylskåp, den smakar bäst lite ljummen eller rumstempererad.

Morötter, också flera sorter. Tidiga att äta färska, sena till grytor, soppor och ugnsbakning. Här är ett recept på morotssallad som jag inte har provat, men det låter väldigt gott!

Palsternackor till grytor och ugnsbakning. De växer mest på hösten och kan stå kvar i landet hela vintern. Om man täcker med halm e.d. för tjälen så kan man skörda mitt i vintern. Annars låter man dem stå till våren. Goda att göra mos av, ev. blandat med potatis.

Persiljerötter liknar palsternacka men har en lite kryddigare smak. Mycket goda i ugnen.

Kålrötter till rotmos förstås. Späda kålrötter är mycket goda råa. De kan sås på sensommaren och skördas långt in på senhösten.

Majrovor att äta som råkost. Väldigt goda wokade med chili, vitlök och ingefära.

Rödbetor att lägga in förstås men också till soppa. Kokta eller ugnsbakade med getost eller fetaost till. Rårivna. Vi odlar bl.a. en polkagrisrandig sort (Chioggia) som är god att skiva tunt som råkost. Väldigt snyggt med randiga grönsaker!

Jordärtskockor som kommer igen år efter år, den perfekta arbetsfria grönsaken!

Mitt favoritrecept med rotfrukter är att ugnsrosta dem. Man skär alltihopa i lagom bitar, lägger i en ugnsform med lite olja och så in i ugnen vid 225 grader. Tar 30–40 minuter beroende på sort. Jag tycker de är godast när de är riktigt mjuka och lite brynta på utsidan. Gott till allt!

Det finns också diverse vego-biffrecept med rotfrukter. Jag har aldrig fått det att fungera riktigt, de faller bara isär när jag steker dem (Nån som har en bra lösning på det). Men man kan ju också bara strimla eller grovriva rötterna och fräsa dem snabbt i stekpanna.

Vad har du för goda rot-recept?

Första sådden

Idag sådde jag de första fröna ute! Eller rättare sagt i mina varmbänkar, som inte är så jättevarma, men ändå tillräckligt. Det har varit mellan 10 och 15 grader i jorden de senaste dagarna. I den ena bänken sådde jag sallad och morötter, i den andra olika sorters kål, som sen ska planteras ut på friland. Nu återstår bara den eviga väntan på att det ska gro...

I kallbänken från i höstas kunde jag plocka rucola och plocksallad idag och på friland kommer piplök och lite kryddor. Vi tar också upp de sista palsternackorna från i höstas så vi kan göra i ordning landet för att så något annat. Det är inte riktigt dags att så ännu, jorden är kall och klibbar fast vid redskapen. Men snart!!

Jordärtskockorna kommer också upp nu, utom några stycken som ligger kvar som utsäde. Få saker är så okomplicerade som jordärtskockor – gräv ned några stycken på hösten eller våren så har man dem för evigt. Man bara lämnar kvar några varje år så kommer det nya. Pröva jordärtskockschips: tvätta (skala inte) skiva dem mycket tunt och stek/fritera i het olja. Salta lite. Väldigt gott!!

Grönare liv på ett år. Vecka 8 – Ta vara på matresterna!

Det slängs väldigt mycket mat i våra hushåll. Någonstans runt en fjärdedel av den mat vi släpar hem från affären slutar i soporna. Och då är inte skal och sånt medräknat, utan mat vi lagar till och sen inte äter upp.


Det här är naturligtvis komplett vansinne! Först ska någon lägga tid, energi och resurser på att odla mat. Sen ska den processas, forslas hit och dit och så småningom lagas till i våra kök. För att sedan bara slängas! I bästa fall hamnar matresterna i komposten, men det är ändå ett dyrt och resursslösande sätt att bygga upp en kompost.


Många idag har glömt bort den gamla konsten att laga mat av rester, det som vår mormorsgeneration gjorde hela tiden. Min mormor slängde väldigt lite mat, det hamnade i diverse lådor och puddingar eller blev till smörgåspålägg, till exempel. Och det är ju två bra sätt att använda rester.


Jag har ofta lunchlåda med till jobbet och där går mycket matrester åt. Det är ju det enklaste sättet att ta vara på dem, bara att värma och äta. Annars är det ju egentligen roligare om man kan laga något nytt av resterna. Så här kommer lite idéer från vårt kök.


* Köttrester är väldigt tacksamma att återanvända. Kallt stekt kött i tunna skivor är jättegott på macka med lite ättiksgurka eller pickles. Det behöver inte vara rostbiff, nästan allt kött (som inte är för fett) blir bra pålägg. Kallt kött på grovbröd – bra GI-mat!


* Behöver jag påminna om pyttipanna? Klockrent sätt att återanvända köttet.


* Tärna köttrester och gör en snabbgryta: fräs lite lök, häll på krossade/passerade tomater, i med köttet och låt puttra en stund. Kan kryddas efter tycke och smak; currypasta är aldrig fel, italienskt med vitlök och oregano är också gott.


* Korvrester av alla slag kan bli korvsås till pasta på samma sätt som snabbgrytan ovan. Trist korv piggas upp med lite chili och vitlök.


* Fisk är lite svårare, men stekt fisk på smörgås med lite majonnäs eller remouladsås blir nästan ett danskt smørrebröd.


* Stekt strömming/sill lägger man i ättikslag med tunt skivad lök. Får ligga ett dygn. Gudomligt gott!


* Potatismos och annat grönsaksmos (palsternacka t.ex.) blandar man med lite vetemjöl och ägg och steker till potatisbullar. Gott med fläsk och lingon till. Blir det fläsk över har du en god frukostmacka dan därpå!


* Potatismos är också bra att blanda i brödet: ta vilket grundrecept du vill men minska lite på degvätskan och blanda i potatismoset i stället.


* Potatismos utrört med buljong och grädde blir snabbsoppa. Toppa med hackad gräslök.


* Grönsaksrester brukar bli ganska trista, men fungerar i varma rätter. Tomater åker ned i en gryta, tomatsås eller blir ratatouille med lök och squash. Rårivna morötter och annan råkost kan blandas i bröddegen.


* Torra brödkanter kan malas till ströbröd (jag använder en mandelkvarn) eller stekas till krutonger att ha på salladen (smaksätt med olivolja, vitlök och örter).


* Gammalt bröd kan också bli brödpudding, till efterrätt eller mellanmål (duger bra som frukost också)


* Kallt ris blandar man med ett ägg och lite lök och steker vackert guldgult. Blanda i mer grönsaker så har du en komplett måltid. Gott med lite chutney till.


* Kall kokt potatis kan man förstås steka eller ha till pyttipanna. Det är också gott skivat på macka med kaviar och gräslök. Eller stek den med riven ingefära och lite citronsaft och servera till en indiskinspirerad middag.


* Är man lite snabb i vändningarna och tar hand om potatisresterna innan de svalnat så gör man en god potatissallad: tärna potatisen, blanda med olivolja och vitvinsvinäger, finhackad lök/gräslök/purjo, salt och peppar. Låt stå tills det svalnat och ät som nattamat eller spara till dan därpå.


* Pastaresterna bli makaronipudding: lägg pasta och tärnat rökt fläsk i en ugnsform, häll över äggstanning (1 dl mjölk/gräddmjölk + 1 ägg, dubbla om det behövs), krydda, toppa med riven ost och grädda i ugnen till det får fin färg.

Fler idéer? Tipsa här eller länka till din blogg!

Grönare liv på ett år. Vecka 5 – Lokal mat från frukost till kvällsmat. Mars.

Förra veckan utlovade jag lite konkreta idéer om vad man faktiskt kan äta och laga utifrån tanken att det ska vara så lokalt som möjligt. Nu bor vi ju ett väldigt avlångt land och förutsättningarna varierar. Lokalt hos mig är något helt annat än lokalt i någon annan del av Sverige. Här är vi i Sjuhäradsbygden, i södra Västergötland. Det är skogsbygd, många sjöar och mossar, små odlingsbara ytor. Mycket "obygd" för att vara i södra Sverige. Traditionellt är boskapsskötseln viktig, det fanns gott om bete på skogen för kor och får innan vallodling och modernt skogsbruk satte stopp för skogsbetet. Men än idag finns här gott om gårdar med djur – vi får lätt tag på nöt, gris och lammkött inom en tiomilaradie och det finns ett lokalt/regionalt mejeri i Falköping.

Man odlade säd, fast i ganska liten skala och naturligtvis olika slags grönsaker i den kålgård som fanns vid varje gård. Så är det delvis än idag. Det hela drygades ut med fiske i insjöarna. Här är också småföretagande traditionellt. Alla känner till knallehandeln men också idag finns gott om småföretag och mångsyssleri, däribland en del matförädling i den lilla skalan.

Det är alltså ganska lätt att hitta lokalt framställd och förädlad mat här och det underlättas naturligvis av att vi har grönsaker och bär från trädgården och gott om skog för svamp- och bärplockning. Matidéerna nedan utgår från hur vi har det och vad vi äter – du får anpassa så gott det går till dina förutsättningar. Råvarorna är lokala medan smaksättningarna kan vara importerade. Det är ganska mycket "vanlig" mat – att äta lokalt är inga konstigheter egentligen, Tänk husmanskost, så hamnar man ganska rätt.


Frukost
* Gröt på havre eller råg med mjölk och sylt

* Fil från det lokala mejeriet

* Hemlagad müsli med mjölk

* Äppelmos och mjölk

* Smörgås på hembakat bröd med ost, hemgjord leverpastej, kallt kött, stekt fisk eller andra matrester, marmelad på trädgårdens bär

* Kokt ägg

* Omelett med grönt efter säsong (spenat, gräslök etc)

* Örtte med honung


Lunch/middag
* Köttbullar eller köttfärsbiffar (gärna på lammfärs), potatismos, lingonsylt

* Lamm i ugnen (stek, bogblad, sadel) med klyftpotatis och vitlökssmör, puré på jordärtskockor

* Blandade grönsaker i currypasta, ugnsbakad vintersquash med vitlök, snabbfräst vitkål med ingefära och citron, hembakade chapatis/naan-bröd, squashpickles

* Kokt rimmad fläsklägg, rotmos

* Raggmunk/rårakor, lingonsylt, hemrimmat fläsk (om man vill)

* Ugnsrostade rotfrukter, get- eller fårost, bröd, tzatziki (här gör vi ett undantag och köper en liten gurka)

* Gnocchi på potatis och jordärtskockor, ost, smör/olivolja

* Stekt sill/strömming med potatismos och gröna ärter. Sill är inte helt lokalt, men "klimatsmart". Lägg ihop filéer två och två med dill el persilja mellan, doppa i rågmjöl, stek i smör. Gör dubbel sats och lägg hälften i ättikslag med mycket lök och kryddpeppar till dan därpå. Gudomligt gott på knäckebröd!

Grönt till maten

* Rårivna morötter, rödbetor, kålrötter

* Vitkålssallad

* Grönsallad – vad du hittar i trädgården

* Bondbönor eller rosenbönor (konserverade) med lite citron och raps/olivolja

* Böngroddar (grodda själv)


Mellanmål
* Brödpudding

* Pannkakor med sylt eller äppelmos

* Äppelmos eller lingonsylt med mjölk

* Smörgås med rejält pålägg (vegetariskt pålägg: mosa/mixa bondbönor med lite citron, vitlök, olivolja)

Kvällsmat (eller lättlunch)

* Omelett med lök och potatis

* Alla slags soppor på rotfrukter (med el utan kött), bröd, smör

* Grönkålssoppa med ägghalvor

* Ärtsoppa med el utan fläsk

* Ugnsbakade rödbetor, getost, bröd

* Ugnstroll


Hemgjord müsli
3 dl blandade gryn – havre, råg, dinkel
1 msk rapsolja
2–3 msk honung
russin eller annan torkad frukt (äpplen är väldigt gott)
frön och nötter efter smak

Värm honung och olja så det blir flytande. Blanda med grynen (ta mer om det behövs – grynen ska suga upp blandningen, men inte mer). Rosta i ugn (225) tills det är gyllenbrunt och luktar gott. Låt svalna och blanda i resten av ingredienserna.

Äta fisk

När jag flyttade till Västsverige för ett 20-tal år sedan blev jag helt fascinerad av utbudet av färsk fisk! Det vara bara att gå till fiskaffären eller fiskbilen och köpa det som såg gott ut. Det fanns många sorter att välja på, torsken var fortfarande stor och fin, priserna var överkomliga. Diskussionen om utfiskning hade inte kommit igång, däremot var vi ju väl medvetna om problemet med kvicksilver i insjöfisk.

Idag är det som bekant inte lika lätt. Fisk är gott och nyttigt, men när fler och fler sorter hotas av utfiskning och när man försöker sälja fisk som fiskats på andra sidan jordklotet som "färsk" (jag syftar på den så upphaussade pangasiusfilén), jag då blir man båda arg och förvirrad. Vad ska man egentligen köpa? Är det lika bra att sluta äta fisk? Vi har minskat en hel del på fiskätandet och jag tycker det är synd.

Det är inte bara försvinnande torsk som är ett problem. Även strömmingen/sillen verkar minska – den fisk som fångas blir allt mindre. Fiskodling (lax t.ex.) orsakar stora miljöproblem, både genom påverkan på den vilda laxen och genom att maten till den odlade laxen består av småfisk som i vissa fall transporteras hit mycket långa vägar. Jätteräkorna, goda och populära, innebär både miljöproblem och sociala konsekvenser.

Vad kan man äta då? Musslor anses vara de bästa skaldjuren eftersom de fångas nära land = låga transportutsläpp (och så är det ju gott också!). Insjöfisk i måttliga mängder (om du inte är gravid) är också OK, vad jag kan förstå – gädda, gös, abborre, olika slags ädelfisk. Men det kan vara svårt att få tag på om du inte fiskar själv. Här finns det knappt att köpa. Makrill verkar vara OK, liksom sej. Sej kan ju verka lite småtrist, det är inte min favoritfisk. Men den passar väldigt bra att göra hemlagade fiskpinnar av.

Fiskpinnar från frysdisken är ganska ointressant mat, mest panering och inte mycket fisk. Hemlagade är något helt annat. Nu pratar vi saftig fisk, knaprig panering och mycket smak. Kokt potatis och hemlagad örtmajonnäs är väldigt gott till. Tycker man majonnäsen är för fet så är potatismos lika gott. (Strunta i köpemajonnäsen, i synnerhet lätt-diton. Den har ingenting med riktig majonnäs att göra. Frågan är om den kan betecknas som människoföda överhuvudtaget...).

Hemlagade fiskpinnar med örtmajonnäs
Ca 4 port
ca 400 g sejfilé (eller ta mer och få en bra rest)
1 ägg
några matskedar vetemjöl
ca 1 dl ströbröd
salt och peppar
smör och olja (lika delar) att steka i

Örtmajonnäs
1 äggula
1 tsk vitvinsvinäger eller pressad citron
1 tsk dijonsenap (el annan stark osötad senap)
½ dl mild olivolja
1 dl rapsolja el annan neutral olja
en rejäl näve hackat kryddgrönt efter smak: dill, basilika, dragon etc (men blanda inte för många sorter)
lite salt

Ta fram ägg och olja till majonnäsen så det får rumstemperatur.

Sätt på ett kok potatis.

Skär fisken i lagom stora "pinnar" och ta bort benen som sitter i mitten av den tjockaste delen av filén. Salta och peppra runtom.
Doppa fisken först i vetemjöl, sedan i uppvispat ägg och sist i ströbröd (jo, det blir rätt kladdigt...). Lägg fiskpinnarna på en skärbräda e.d. och låt dem torka en stund.

Gör majonnäsen: Blanda äggula, senap och vinäger i en skål. Vispa i oljan, först bara liite åt gången (droppvis) sedan mer vartefter det tjocknar. (jag gör det här i en handvevad mixer, mycket enkelt). Det är lite joxigt i början, men man lär sig. Ta det lugnt med oljan bara!
Smaka av med lite salt och rör i örtkryddorna. Om såsen skär sig så häller man i en matsked kokhett vatten och rör om ordentligt, det hjälper!

Stek fiskpinnarna på medelvärme i ganska rikligt med smör och olja. De ska får en vackert gyllenbrun färg.

Servera med majonnäsen, kokt potatis och generöst med sallad och råkost för att balansera fettet.

Rester? Kalla fiskpinnar med lite majonnäs på en macka blir en rejäl frukost eller lunch.

Anki skriver också om fisk idag, det verkar vara en trend ;-)

Sådd och soppa

Första försådden gjorde jag i helgen. Tre sorters chili: Ajo Blanco Cristal, Sarit Gat och några frön från en vanlig spansk peppar från mataffären. De två köpesorterna odlade jag redan förra året, båda är mycket goda, särskilt Sarit Gat, som är gul, ganska stark, med en fruktig, fin smak.

Jag hade chilin ute under glas förra sommaren, men det blev inte mycket till resultat. Antagligen var det för kallt, När jag väl tog in dem någon gång på sensommaren så började de växa och ge mogna frukter och jag har plockat lite hela vintern. I år får de nog stå inne hela året, om det inte blir en jättevarm sommar.

Chilin kan man använda i en god soppa. Köttfärssoppa är stapelföda hos oss, inget originellt, men god vintermat. Särskilt med vitlöksbröd till. Som med de flesta soppor kan man variera ingredienserna en hel del. Snabb och bra vardagsmat!

Köttfärssoppa (4 pers)
300–400 gr köttfärs av valfri sort (lamm är väldigt gott!)
2–3 morötter
1–2 valfria rotfrukter (gärna persiljerot el palsternacka)
2 gula lökar
1 hackad chili, valfri styrka (om man vill)
1–2 vitlöksklyftor (om man vill)
valfri kryddört, gärna timjan
500 gr krossade el passerade tomater
3–5 dl buljong (kött el grönsaks)
ev. salt o peppar
lite smör el olja att steka i

Skiva rotfrukter och lök. Fräs köttfärs, vitlök o chili i en stekpanna så det blir smuligt. (Man kan gärna fräsa löken också). Häll över det i soppkastrullen. Tillsätt alla övriga ingredienser utom kryddor. Koka upp och låt koka tills rotfrukterna är mjuka men ej mosiga. Krydda och smaka av, tillsätt mer buljong om det blir för tjockt. Färdigt.