Det händer i trädgården

Det händer en del såhär på sensommaren också. Bondbönorna som såddes i juli har kommit igång fint. Om bara nattfrosten dröjer så kanske det blir bönor också! Överhuvudtaget har det hittills gått ganska bra med allt som jag sått och satt såhär sent på säsongen. Men om det ska hinna bli skörd av det, så måste antingen nattfrosten dröja eller så får vi lägga fiberduk på det mesta. Går det bra, så får vi väldigt mycket mat ur trädgården i år. Går det inte bra så har vi förhoppningsvis i alla fall lärt oss något!


Borlottibönorna kom igång sent, med torka och insektsangrepp. Men nu börjar de första skidorna bli klara. Snyggt med lilafläckiga bönor! Återstår att se hur de smakar.

Frilandsgurkan ville sig inte inte alls i år. Men samma sort sådd i pallkrage med mycket hästgödsel växer så det knakar. Gurkämnena är bara centimeterstora ännu, men de brukar växa väldigt fort bara de kommer igång. Det blir egentligen inläggningsgurka av den här sorten, men vi äter dem som "vanliga" gurkor. De smakar jättebra, men skalet kan bli lite taggigt, så man får skrapa eller skala dem, åtminstone när de börjar bli lite större.

Den första omgången märgärter har gjort sitt och på deras plats växer nu kål, som såtts i pallkrage och sedan planterats ut. Broccoli och grönkål till vintern ska det bli här. En ny omgång märgärter växer i en pallkrage, men de har inte börjat blomma än. Det är osäkert om det hinner bli fler ärter före frosten.

Kålen har sällskap av sallad, som snart går i blom och av mangold som stått och vuxit lite långsamt bredvid ärterna. Nu verkar den komma igång bättre.

Pumpalandet börjar bli en djungel. Det blir det alltid, det spelar ingen roll hur noga man är med att hålla rätt avstånd mellan plantorna. De snor ändå ihop sig i en enda röra framåt sensommaren. Men det blir gott om både pumpor och vintersquash och sommarsquash har vi redan så det räcker och blir över. Nu börjar jag bli sugen på ugnsbakad vintersquash med olivolja och vitlök!

Och min fina Nevada-ros blommar om! Den fick jag av goda vänner för några år sedan och det är den första ros som flyttade in i trädgården när vi började göra i ordning här. Sen har den fått sällskap av många andra. Men den här är en favorit, väldigt fin, nästan rent vit, med en lite gammaldags känsla.

Vinterförrådet växer

Häromdagen fick jag en massa äpplen av en genomhygglig arbetskamrat som hade fler än hon behöver (tack Nina!). Så det blev påfyllning i källaren: äppelmos, chutney på squash, äpplen och lök och så en rejäl äppelpaj förstås!

Jag brukar ju tjata om att man inte ska använda en massa elektriska apparater om man kan göra saker för hand. Men en hushållsassistent med passertillsats är guld värd när man ska göra mycket äppelmos på en gång.

Såhär gör jag äppelmos: Jag skär äpplena i bitar med skal, kärnhus och allt. Skadade partier skär jag bort förstås. Lägger i en gryta med lite vatten i botten och kokar på svag värme tills allt är mjukt. Passerar i maskin, tillsätter socker tills det smakar bra, häller i burkar och sätter på lock. Sedan kokar jag in burkarna i 8o grader i 20 minuter. Mos som är konserverat på det sättet håller sig mycket länge utan konserveringsmedel eller mängder av socker, förutsatt att locket har sugit fast ordentligt (det ska bukta nedåt när burken svalnat). Man kan t.o.m. koka in moset utan socker. Men när man öppnat burken håller den sig bara några dagar och måste stå i kylen.

Slutligen en bild på en del av vår fina schalottenlök som ligger på tork och ska sparas till vintern. Nu äter vi färsk salladslök och så äter vi upp de lökar som inte riktigt vill vissna som de ska för att hålla sig hela vintern.

Tidning utnyttjar bloggare för gratisreklam!

En känd tjejtidning har kontaktat ett antal ekobloggare (ink. Elins trädgård) med erbjudande om att få senaste numret gratis. Det ska nämligen vara grönt. Baktanken med detta är naturligtvis att alla vi ekobloggare ska bli jätteglada över en gratis tidning, heja på detta radikala initiativ till att skriva om eko-smink eller vad det nu är och göra gratis reklam på våra bloggar.

Svarar man ja till en gratistidning så lär man dessutom hamna i deras adressregister i evigheters evigheter och få en massa direktreklam i brevlådan. Grönt? Skulle inte tro det...

Vi tar det här med tidningar från början:

* De flesta tidningar är kommersiella, d.v.s. de behöver dra in pengar för att kunna fortsätta.
* För att dra in pengar behöver de sälja lösnummer och prenumerationer
* För att sälja måste de ligga rätt i tid och verka intressanta. Grönt ligger ju onekligen rätt i tid, eller hur? Inte minst om man gör en trendig tjejtidning.
* Tidningar behöver också annonsintäkter, vilket innebär att de inte kan vara alltför radikala eller provocerande. Då försvinner nämligen annonsörerna. Ett grönt nummer måste alltså ändå haka på konsumtionstrenden och inte vara alltför ifrågasättande. Greenwashing ligger nära till hands.
* Gratis reklam är alltid bra

Jag får en hel del sånt här på mejlen och det får många ekobloggare. Det är inte så förvånande, marknadsförare gör bara sitt jobb och de behöver också tjäna ihop sina matkassar. Bloggar är nytt och hett, ekobloggar är ju trendigt och bra, perfekt för marknadsförare, således. Det står naturligtvis var och en fritt att haka på eller inte. Själv gör jag inte reklam på bloggen. Skulle jag göra det så vore det möjligen för ett företag som verkligen är något speciellt och som jag har en personlig relation till, så jag vet vad det står för. Annars – nix!

Vilken tidning var det fråga om? Kolla hos Anki.

Grönare liv på ett år. Vecka 25 – Omdefiniera det normala!

Veckans gröna-liv-tips har jag lånat från den amerikanska ekobloggen One Green Generation och inlägget Redefining Normal. Melinda skriver om hur den kanske största stötestenen när det gäller att förändra sitt liv i grönare riktning är alla miljöskadliga vanor som vi uppfattar som helt normala. Som att köpa frukt från andra sidan jordklotet, hålla våra hus 20 grader varma året runt, studsa iväg till Thailand på semester stup i kvarten, ha 1 million elektriska apparater... ja ni vet.

Så länge vi uppfattar den här livsstilen som helt normal är det väldigt svårt både att förändra sitt eget liv och att påverka andra i samma riktning. För man vill ju inte sticka ut och bryta mot mönstret, inte för mycket i alla fall (bara lite lagom för att få lite bättre miljösamvete).

Att bryta mönster och invanda levnadssätt är jättesvårt men ändå nödvändigt. Kanske behövs det att några ställer sig i spetsen och vågar, orkar vara "onormala" för att det ska hända något. Vågar du? Jag gör det bara till en viss del... Men när många vågar vara "onormala" så blir det ju faktiskt helt normalt efter ett tag :-)

Hoppa nu iväg och läs Melindas inlägg, för det är väldigt klokt och läsvärt!!

Vinterförråd för trädgårdslösa

Jag skriver ju en hel del om att ta vara på, konservera, bygga upp matförråd till vintern. Och jag kan tänka mig att en hel del läsare snabbt klickar sig vidare från såna inlägg "för jag har ju ingen trädgård att odla en massa mat i".

Men det finns ju mängder av möjligheter att spara säsongens godsaker till vintern och slippa ifrån en del av importmaten och tramset från livsmedelsindustrin även om man inte har den minsta lilla jordplätt att odla på. Här är några idéer.

* Köp lådvis från frukt- och grönsaksbutikerna. Ofta kan man köpa jordgubbar, äpplen, lingon m.m. lådvis till ett betydligt lägre pris. Vi har t.ex. köpt äpplen som inte varit "fina" nog att sälja i lösvikt till bra pris och gjort mos. Jordgubbar kan man ibland köpa billigt i slutet av säsongen när alla börjar tröttna på dem! Fråga! Det är inte säkert att det står lådor med tilltufsade äpplen ute i butiken, men det finns säkert på lagret. Antagligen finns det gott om handlare som hellre säljer billigt än slänger frukten!

* Många med fruktträd och bärbuskar har inte tid eller lust att ta vara på skörden. Fråga om du får plocka! Betala med en burk sylt eller äppelmos :-) Ofta ser man fallfrukt som bara ligger och ruttnar i trädgårdarna, men som skulle gå utmärkt att ta vara på om någon plockade upp den i tid. Om du inte vill ringa på hos kompletta främlingar och fråga, så nämn det hela lite i förbigående på jobbet eller så. Alltid finns det någon som har ett överskott, eller känner någon som har det.

* Det självklara tipset: gå ut och plocka bär och svamp i skogen. Ingen bil? Det kan finnas busslinjer som går ut dit du vill, åtminstone i södra Sverige där det är mer tättbefolkat. Inte sällan kan det finnas saker att plocka på cykel- eller promenadavstånd i parker och stadsnära skogar – jag har plockat kilovis med svamp i utkanten av en liten västsvensk stad. Annat att leta efter: maskrosor, nässlor och annat grönt på ödetomter. Rönnbär kan finnas lite här och där. Nypon från alla rosor som växer som häckar i många städer. Rosenhäckar är ofta rugosa-rosor som ger stora, köttiga nypon.

* Den desperata utvägen (eller kanske inte): containerdykning utanför livsmedelsbutiker. Det slängs massor av fullt ätbar mat varje dag som man borde kunna ta vara på. Har dock inte provat själv. Det är väl dessutom förbjudet, så man får ta en funderare på vad ens samvete säger i frågan. Själv tycker jag att container-fyndande (även av annat än mat) är en form av civil olydnad som är helt OK! Här är en länk – googla på freegan eller freeganism så hittar du mera.

Dagens lokala mat

Det mesta från vår egen trädgård, markerat med en *stjärna

Skinkschnitzel från Linderödsgris med *lök och *salvia. Grisen från en uppfödare några mil bort.
Kokt *potatis
*Märgärter, puttrade i lite olivolja och *schalottenlök
*Morötter, råa i stavar att knapra på
*Vinbärssylt ("falsk lingonsylt")

Gott. Enkelt. Hälsosamt. Inte helt oberoende av livsmedelsindustrin, men nästan.

Independence Days

Är det någon som har antagit den utmaningen? Jag skrev ju om den för en tid sedan och tänkte jag skulle försöka rapportera regelbundet om hur det går, men det har jag ju inte alls gjort. Men tankegången har slagit rot – att hela tiden tänka på att se om sin matförsörjning, att bli så oberoende som möjligt av den livsmedelsindustri som försöker trycka på oss en massa skräp under beteckningen "mat", att ta ett eget ansvar för vad jag och familjen stoppar i oss, att hela tiden utvecklas och lära nytt, att ta ansvar för och stödja en lokal livsmedelsproduktion. Det här citatet från den amerikanska självhushållnings"gurun" Carla Emery är en viktigt utgångspunkt för utmaningen:

All spring I try to plant something every day - from late February, when the early peas and spinach and garlic can go in, on up to midsummer, when the main potato crop and the late beans and lettuce go in. Then I switch over and make it my rule to try and get something put away for the winter every single day. That lasts until the pumpkins and sunflowers and late squash and green tomatoes are in. Then comes the struggle to get the most out of the stored food - all winter long. It has to be checked regularly, and you’ll need to add to that day’s menu anything that’s on the verge of spoiling, wilting or otherwise becoming useless.

I mycket kort sammanfattning handlar utmaningen ju om att man varje dag, eller varje vecka, eller vad man vill (det viktiga är nånslags regelbundenhet) försöker göra ett eller flera av följande:

*Plantera eller så något
*Skörda något
*Konservera/ta vara på något
*Lägga något till matförrådet
*Förbereda och planera inför framtiden/sämre tider
*Förvalta/sköta om något/hushålla
*Laga en ny maträtt
*Stödja lokal matproduktion
*Minska sopmängden
*Lära sig något nytt

En ganska diger lista, men man väljer ju själv och i alla fall jag har börjat tänka mer aktivt på flera av de här punkterna. Egentligen är det ju bara gammal hederlig hushållning i nya termer, sånt som våra förmödrar kunde och som vi delvis tappat bort.

Den här veckan har jag och sambon börjat jobba igen efter semestern, så det har blivit lite hej-och-hå med både trädgård och planering. Lite har blivit gjort, trots allt:

*plockat in sallad, lök, majrovor och kålrötter som ska bli kimchi
*plockat in bondbönor och de första gråärterna till torkning
*sorterat ut trasiga lakan till återanvändning och planerat in ett loppisbesök för att försöka hitta nya
*idag ska jag ta upp det sista av den tidiga potatisen innan bladmöglet slår till i fukten och värmen

Grönare liv på ett år. Vecka 24 – Fundera på ett köpstopp!

Att leva ett grönare, mer resurssnålt liv innebär ju också att köpa färre prylar. Varje nytillverkad sak du köper bär på en miljö- och klimatbelastning; den har tillverkats av råvaror (som ju inte uppstår av sig själva), den har tillverkats (med större eller mindre energiåtgång), och den har transporterats till butiken och/eller hem till dig (med hjälp av fossila bränslen). Hur stor belastningen är varierar naturligtvis mycket. Men ingen nytillverkad pryl som är ute i den "stora" ekonomin är helt utan miljöbelastning.

Så att avstå från att köpa nya saker innebär nästan automatiskt ett grönare liv. Och det är vackert så. Men det ger oss också anledning att fundera över svåra frågor som: vad behöver jag egentligen? Var är en nödvändighet, vad är bara ett önskemål? Behöver jag köpa nya kläder eller har jag bara lust att göra det? Behöver jag byta ut soffan/renovera köket/byta bil eller är jag bara väldigt sugen på att göra det? Det finns inga enkla svar på sådana frågor; var och en måste hitta sina egna. Men det finns all anledning att verkligen tänka och inte bara reflexmässigt säga "jag behöver verkligen köpa (fyll i valfri pryl)".

Frågan om vad som är behov, önskningar, lust, vad som är grundläggande överlevnadsbehov och vad som är mer sociala behov, tryck från omgivningen, statusmarkeringar etc. har stötts och blötts av ett otal tänkare. De rena överlevnadsbehoven är kanske de enklaste att definiera: vi behöver mat, vatten, sömn, skydd mot väder, skydd mot insekter och rovdjur och vi behöver sociala relationer – få människor kan leva helt utan kontakt med andra, vi är sociala djur!

Och det är i samspelet med andra som det här med behov snurrar till sig. För i väldigt många kulturer är prylar ett sätt att visa var man hör hemma i gruppen och inte minst till vilken grupp man hör. Kläder är väl det tydligaste exemplet. I nästan alla kulturer bär kläder, smycken och smink på ett socialt budskap (tänk t.ex. på slöjor, palestinasjalar, hemstickade yllemössor, gubbkepsar eller små prydliga hattar à la kungahuset). I vår egen kultur kan tillhörighet ibland kräva rejält mycket konsumtion!

Tillhörigheten till en grupp är så viktig för de allra flesta (även om den ibland är ganska omedveten) att det verkligen kan kännas som ett "behov" att skaffa sig de prylar som behövs för att man ska passa in, oavsett om det är en palestinasjal eller en svindyr bil. Och eftersom vi lever i en konsumtionskultur finns det nog också en rädsla hos många att avvika genom att verka "fattig" (jag sätter det inom citationstecken eftersom också den fattigaste svensk är oändligt mycket rikare materiellt än de flesta på jorden). Och att leva ett resurssnålt liv kan ju verkligen se ut som att man lever ett "fattigt" liv, att man inte "lyckats" för att man inte köper grejer. Att ha slitna kläder, få elektroniska pryttlar, äta enkelt, nöja sig med det man har, spara på värme och varmvatten, spara på el, semestra hemma, låna/byta/loppisfynda i stället för att köpa nytt kan nästan bli ett socialt stigma. I en barnfamilj finns t.ex. rädslan för att barnen ska mobbas om de inte får samma kläder och pryttlar som sina kompisar.

Grupptrycket blir ju också stort på många arbetsplatser där det finns mer eller mindre tydliga klädkoder som talar om hur du bör se ut på jobbet. Tack och lov är arkeologer ett ganska slafsigt släkte där klädkoden främst är "bekvämt och praktiskt"! Men många känner ett mer eller mindre uttalat tryck att ha speciella kläder, skor, smink etc. för att passa in på jobbet.

Ekoreko-folket är inte heller oskyldiga i sammanhanget. Hur lätt är det inte att köpa en onödig grej bara för att den är "ekologisk"? Visst, det är bra att köpa t-shirtar i ekobomull. Och det är ännu bättre att slita på sina gamla ett tag till. Eller att sy om. Eller att köpa second hand. Fast man är ju inte lika övertydligt ekoreko om man bara fortsätter att använda sina gamla kläder... här kommer tillhörigheten in igen. Genom att köpa ekologiskt, kravmärkt o.s.v. så visar man ju klart och tydligt att man hör hemma i den lilla "medvetna" gruppen som "tar ansvar" och "försöker göra något för miljön/klimatet". Men tänk igen – vad är viktigast? Att visa vart man hör eller att verkligen leva resurssnålt?

Att bestämma sig för att helt sluta köpa kläder och prylar under en period (eller att t.ex. bara köpa begagnat) sätter hela det här tänkesättet på sin spets. Det kan också bli en rejäl utmaning för omgivningen! Och jag tror det är jätteviktigt, för så här kan vi inte hålla på! Vi kan inte leva i ett samhälle där konsumtionen hela tiden trissas upp. Nånstans, nångång kraschar det och då är det bättre att mjuklanda genom att börja ifrågasätta NU!

Läs mer om köpstopp på Ankis blogg (med många länkar.
Crunchy Chicken har en köpstoppsutmaning i augusti

Lästips!

En sprillans ny amerikansk nättidning om småskalig odling och djurhållning. Hen and Harvest. Mycket läsbart också för skandinaver, även om amerikanska odlingsråd inte alltid är helt överförbara till oss – annat klimat och andra odlingszoner som inte går att jämföra rakt av. Men inspireras kan man ju alltid!

Trädgården en regnig dag

Pumpasex!

Läs det här inlägget från Crunchy Chicken! Utöver att det är hysteriskt roligt skrivet så är det ett jättebra tips för att få mer squash och pumpor, särskilt regniga somrar när det inte är så många pollinerare ute och flyger. Och jo, jag har testat det själv flera gånger ;)

Fast i år är det full fart på i alla fall sommarsquashen, de grejar det hela själva i år. Varför sätter jag alltid för många squashplantor när jag vet att 2–3 stycken räcker och blir över för familjen? Fast det finns ju så många roliga sorter... gröna och gula och krokiga och ...

Vad var det nu man skulle göra med all squash man inte hinner äta upp?

Det är en trend

uppenbarligen. Häromdagen skrev jag om att förlänga odlingssäsongen och få ut mer från trädgården. Igår skrev Sharon om precis samma sak!

Också skulle jag vilja ha den här boken. Nån som har läst den?

Förlänga odlingssäsongen

Jag har alltid retat mig på att odlingsbäddarna blir tomma framåt sensommaren och hösten när man börjar skörda de tidiga grönsakerna. Det är ju trots allt inte så mycket som behöver växa en hel säsong och man borde kunna utnyttja utrymmet bättre. Samtidigt är odlingssäsongen inte så jättelång här och det kommer ofta en rejäl nattfrost någon gång i september, t.o.m. i slutet av augusti om man har otur. Så för att kunna odla in på hösten så måste vi antingen odla frosttåliga grönsaker eller kunna skydda de ömtåliga. Det underlättar också om man har färdiga plantor att fylla ut bäddarna med vartefter som man tar in t.ex. sommarmorötter, sockerärter och den tidiga potatisen.

Ur detta följer årets experiment, nämligen att på allvar ha färskt grönt så långt in på hösten som möjligt. Så här har vi gjort hittills: Under juli har jag sått fröer både på friland och i pallkragar. På friland har jag sått asiatiska blad (flera olika sorter), kålrabbi, majrovor, spenat, mangold och rödbetor. Utöver mangold och rödbetor som stryker med när frosten kommer så klarar det andra sig bra. Jag har också sått några bondbönor. De kommer antagligen inte att hinna bli något men de får betraktas som gröngödsling i så fall. Eller de kanske kan övervintra med lite halm som skydd?

I pallkragar har jag sått broccoli och grönkål för utplantering (mycket frosttåliga), tidiga morötter (som förhoppningsvis hinner nå primörstorlek), märgärter (ett test för att se om de hinner mogna), kålrötter (som inte fick plats i något land), buskbönor och frilandsgurka. En del av detta är mycket frostkänsligt, men pallkragarna är lätta att skydda med fiberduk eller plast som man spänner över bågar.

Vartefter som det blir plats ledig ska jag flytta ut kålplantorna på friland. Jag tänkte också så en sista omgång med asiatiska blad och kanske några kålrötter till, om jag får plats. De tål frost och kyla alldeles utmärkt och blir nästan bara godare efter en frostknäpp.

Så får vi se hur det går. Eftersom vi inte har någon riktigt bra förvaring för grönsaker så är det jättebra med allt som kan stå kvar utomhus så länge som möjligt. Och man kan ju som sagt frostskydda det mesta, men när det blir för sent så sätter ju det försvinnande dagsljuset stopp för odlingen. Men klarar man t.ex. kålen över vintern så kan man få nya skott tidigt på våren, just när man som bäst behöver något färskt grönt.

Läs mer om sommar- och höstsådd här!

Grönare liv på ett år. Vecka 23 – Håll huvudet kallt i värmen!

Det är nästan 30 grader varmt och jag lider av galopperande hjärnuppmjukning – värmebölja är inte mitt favoritväder! Jag har i alla fall satt ihop några resurssnåla tips kring att hålla sig hyfsat sval i värmen. Allt är inte nytt eller originellt, men som sagt, jag tänker inget vidare just nu.

* Blöt en snusnäsduk e.d. och knyt om håret. Svalt huvud gör att allt känns lite bättre.

* Sitt med fötterna i en balja med kallt vatten. Svala fötter kyler kroppen och detsamma gäller handlederna. Spola kallt vatten över händerna ofta.

* Jag har helst tunna men ganska täckande kläder i värmen. Hellre en lång tunn kjol än shorts, hellre en sval skjorta med halvlånga ärmar än en svettig T-shirt. Pröva! Ger bättre solskyddsfaktor än de flesta krämer.

* Det är frestande att hoppa in i duschen för att svalka av sig, men inte direkt resurssnålt att hälla en massa vatten över sig flera gånger om dagen. Dags att återuppliva tvättbaljan och tvättlappen i frotté, kanske? Man kan svalka av sig förvånansvärt bra med bara ett par liter vatten om det kniper.

* Eller bygg en utomhusdusch

* Tänk på att de flesta elektriska apparater alstrar värme. Skönt på vintern, lite onödigt så här års. Stäng av (helt) teve, DVD, dator, musikanläggning etc. Spar dessutom el.

* Gör så mycket som möjligt av nödvändigt jobb utomhus i skugga. Bästa skuggan finns under stora lövträd där det också fläktar lite.

Fler idéer finns i det här inlägget

Solvärme

När det är 29 grader i skuggan så är man inte så pigg på att tända pannan för att få varmvatten. Och om man då inte har någon annan varmvattenberedare så får man ta vad man har. Vatten i PET-flaskor i bilen blir så varmt att man nästan bränner sig på det! Ett enkelt sätt att ta vara på solenergi som annars inte kommer till någon nytta alls.

En vattenslang i solen (helst svart) är också en smart lösning. Utomhusdusch, eller led in slangen genom ett fönster.

I en solvarm bil kan man också torka örter och bär. Man får bara passa så det inte blir för varmt.

Bärgodis

Det här receptet valsar runt på nätet under sitt engelska namn Fruit Leather. Nu har jag provat det själv och det var väldigt gott! Man kan göra på flera olika sätt, med olika slags bär och frukt och med valfri sockermängd. Väldigt söta bär borde fungera bra utan socker.

Bärgodis
Ca 1 liter valfria bär (jag tog hallon och röda vinbär)
socker efter smak
lite vatten

Koka upp bären med en aning vatten (om det behövs) så att de mjuknar och saftar sig. Tillsätt lite socker (jag tog några matskedar). Passera det hela noggrant genom en sil så att bara skalen blir kvar.

Ta en långpanna e.d. och klä den med bakplåtspapper. Bred ut den passerade bärmassan tunt. Torka det hela på svag ugnsvärme (50 grader) tills det är hanterbart och kan lossas från underlaget. Det tar några timmar, hur många beror ju på hur blöt bärmassan var från början. Skär i remsor och ät. Man ska kunna spara detta ganska länge, men här blev det uppätet :-)

Grönare liv på ett år. Vecka 22 – Gå ut. Och ta med barnen!

I USA (var annars?) förekommer uttrycket Nature Deficit Disorder . I alla fall i en bok av Richard Louv. Om det finns som medicinsk diagnos vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig. D.v.s. att man mår dåligt i kropp och själ av att inte vara ute i naturen.

Ett av de farligaste tänkesätten i den västerländska moderniteten är tron att människan på något sätt är skild från naturen. Att naturen är det som finns därute, någon annanstans och inte har något direkt samband med oss människor. Det synsättet (som ofta är omedvetet, vilket gör det ännu farligare) ligger bakom mycket av de senaste seklens storskaliga miljöförstöring och antagligen också bakom den massiva oviljan hos många att på allvar ta något ansvar för den globala uppvärmningen och andra akuta problem.

Människan har förvisso alltid påverkat naturen omkring sig och det är lite av en myt att så kallade "naturfolk" skulle leva i nånslags total ekologisk balans med den omgivande miljön. Men aldrig förut har så många människor levt i en tillvaro där man är så bortkopplad från vilda djur och växter som idag. Och om man inte ser djur, blommor och träd omkring sig, om man inte ser, känner och luktar på årstidsväxlingarna, om man ständigt har hörlurar i öronen, ständigt pratar i mobilen, ständigt sitter inomhus framför en skärm – hur ska man då förstå att vi själva är en del av naturen? Och att det som händer med djur och växter också händer med oss?

Vi blir friskare och gladare av att vara ute, men det gäller att det blir en vana. Så – gå ut varje dag! Även om du bor i stan finns det antagligen någonstans en liten bit natur som inte är helt kultiverad och tuktad. Ta med barnen (egna eller lånade), utan hörlurar och mobiler! Titta på växter, strosa omkring, kolla på en myrstack, gå och fiska, spana på fåglar, lek i en vårbäck, ha picknick, vadsomhelst. Låna eller köp böcker som visar vad djur och växter heter. Ta in en burk med vatten från ett dike och se vad som simmar omkring. Lär dig (och barnen) nya växter. Plocka vilda växter som går att äta.

Alla barn är inte lika roade och man får förstås anpassa dig. Mina tre har ganska olika sätt att se på uteliv. En är fascinerad av allt som kryper och krälar, en annan tycker det är obehagligt, en går gärna ut bara han får ha god matsäck och slipper gå för långt. Men tioåringen som avskyr insekter var på fisketur med en kompis häromkvällen och kom hem trött och lycklig. Att guppa runt i en roddbåt och lära sig använda ett kastspö är uppenbarligen hans grej. Alla kan finna något som är spännande därute, det gäller bara att komma på det!

Hallonlikör

Jag hittade ett recept på hallonlikör som verkar bli bra! Det har bara stått några dagar, men en liten provsmakning bådar gott. Hur länge det ska stå egentligen framgår inte; man får väl pröva sig fram. Men jag kommer nog att sila av bären om några dagar.

Hallonlikör
Ta 2–3 dl hallon och lägg i en tom brännvinsflaska (eller annan 75 cl-flaska). Häll i ca 1 dl socker (originalreceptet har mer, men det blev lite väl sött, man kanske kan ta ännu mindre). Fyll på med Brännvin Special tills flaskan är nästan full. Det ska vara lite "skakmån".

Skaka flaskan kraftigt så att sockret löser sig. Ställ undan några dagar (det går bra i rumstemperatur) men skaka flaskan dagligen. Smaka av och sila av bären när det smakar bra!

(Förmodligen kan man äta upp bären med lite vaniljglass eller grädde. Vuxengodis!)

Ibland blir det inte alls som det var tänkt

I det här landet skulle det växa persiljerot och lök. Trodde jag. Men persiljeroten grodde inte alls, i stället grodde 1 miljon självsådda ringblommor. Sen började en massa ogräs blomma och det blev så fint så jag nändes inte rensa bort det. Kanske det döljer sig någon liten persiljerot där i alla fall, det får bli en överraskning när ringblommorna vissnat. Och löken växer ju fint i alla fall, den verkar trivas med ringblommesällskapet.

Kimchi

Kimchi är en koreansk inläggning med mjöksyrade, starkt kryddade grönsaker. Lite som surkål, fast starkare och väldigt gott! Ofta gör man det på salladskål eller liknande gröna blad. Jag har ätit det på restaurang men inte kommit på tanken att man skulle kunna göra det själv. Så snubblade jag över recept och instruktioner. Gjorde en testsats och det blev hur bra som helst! Här kommer receptet. Jag gjorde en första omgång precis enligt detta, sen har jag börjat experimentera. Just nu står en sats kimchi på tunt strimlade majrovor i kylen och ska avsmakas om några dagar. Fler experiment lär det bli under sommaren.

Kryddorna kan man antagligen experimentera med som man vill, bara man håller rätt mängd salt. Det behövs för att hålla skadliga bakterier och jästsvampar i schack men samtidigt gynna mjöksyrebakterierna.

Kimchi
1 kg salladskål eller andra gröna blad (man lär kunna använda maskrosblad, måste prövas!)
6 salladslökar
3 msk salt
8 dl kallt vatten

Strimla kålen och löken. Rör ut saltet i vattnet. Låt kålen ligga över dagen (ca 6 tim) i saltlagen med en tyngd över. Häll av och skölj kålen.

Gör en kryddblandning:
1 msk salt
2 msk chilipulver (jag tog färsk chili)
1 msk riven färsk ingefära
2 msk finhackad el pressad vitlök
2 msk fisksås
1 tsk socker

Blanda kålen med kryddorna. Lägg en tallrik e.d. i bunken med en tyngd på, så att kålen vätskar sig. Fyll på lite saltlag om det blir torrt. Låt stå i rumstemperatur ett dygn så att mjölksyrejäsningen kommer igång.

Lägg kålen i en riktigt ren burk, häll över vätskan så den står över kålen. Sätt ett lock på lite löst. Jäsningen fortsätter i kylskåpet. Smaka av efter 3–4 dagar. Det håller sig några veckor i kylen men det är så gott att det förmodligen är uppätet långt dessförinnan.

Passar till asiatisk mat eller allt som man har ättiksinläggningar till.

Enligt uppgift ska man kunna förvara kimchi upp till 4 månader i jordkällartemperatur. Precis som surkål blir den syrligare med tiden, men inte dålig. Så till hösten tänker jag pröva med fler olika sorters grönsaker. Gott och hälsosammare än ättiksinläggningar.

Apropå gräsmattor...

... eller snarare att göra om dem till köksträdgårdar. Kolla Freedom Gardens, en amerikansk site med idéer, länkar och annat. Den är fortfarande under uppbyggnad, men lovar gott inför framtiden.

Våra bär

Bärsäsongen är i full gång och vi har plockat någon sorts bär nästan varje dag sedan midsommar och de första jordgubbarna. Vi gillar bär vääldigt mycket (okej, det gör väl alla) och äter det i stället för frukt under sommaren, innan de svenska äpplena kommer. Fruktträd att tala om har vi inte ännu, vi köpte två äppelträd förra året, men det lär ju dröja innan de ger någon frukt att tala om. Mer träd ska det bli så småningom. Men nu är det bara bär som gäller.

Vi har många sorter och alla har sina favoriter att äta färska. Själv gillar jag det mesta och äter massor när jag är ute i trädgården. Annars blir det mesta till sylt (det är i princip ett baslivsmedel i det här huset), marmelad och lite saft. Men vi försöker hitta på nya sätt att använda dem, gärna utan att man behöver ha mängder av socker. Vi har dåligt med plats i frysen, alltså måste vi kunna ta vara på bär utan infrysning. Tips mottages gärna!

Det här är våra bär och lite vad vi gör av dem:

Jordgubbar har vi en del och ska ha mera. Vi fick några plantor av en granne när vi flyttade in, varken hon eller vi vet vad det är för sort. Men de är söta och goda och revar sig väldigt mycket. Nya plantor helt gratis, alltså. Jag funderar ändå på att köpa lite olika sorter för att prova och för att sträcka ut jordgubbssäsongen lite mera. De jordgubbar vi inte äter färska blir mest till sylt. Själv tycker jag jordgubbssylt är lite sötsliskigt och blandar gärna med rabarber eller röda vinbär. I år har jag också torkat lite jordgubbar för att ha till vintern. Det är mest ett experiment, jag vet inte riktigt vad vi ska använda dem till. Kräm, kanske, eller bara godis.

Smultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem att reva sig mera. De är förstås allra godast att äta färska. Men sorbet på smultron är inte alls dumt!

Hallon plockar vi en del vilda, men har också satt egna. Vi har gula hallon (Golden Queen) som inte är så roliga, tycker jag. De är lite mesiga i smaken och växer så kraftigt att de nästan är som ogräs. I år köpte jag en planta med Mormorshallon, väldigt goda! Fler hallon blir det framöver. Av hallon gör vi mest sylt, men i år provar vi att göra hallonlikör. Jag återkommer med receptet ifall det blir gott.

Blåbär plockar vi förstås också i skogen, fast i år verkar det nästan inte bli några. De frös i april och torkade bort i maj. Trist!! Men vi har ett par blåbärsbuskar i trädgården. Det är amerikanska blåbär, mycket större och fastare än de vilda och lite annorlunda i smak. Men goda på sitt sätt. Tyvärr har de också farit illa i vår och det blir inte mycket till skörd. Dessutom har rådjuren försett sig av buskarna (jag är URLESS på rådjur!!).

Krusbär har vi lite, ett par gamla buskar och så har vi köpt en till. Det finns väldigt få krusbärssorter att välja på i plantskolorna och det verkar inte finnas något intresse alls av att förädla krusbär eller ta vara på gamla sorter och försöka få dem mjöldaggsresistenta. Synd, eftersom krusbär är så himla gott! Först lite lätt omogna till paj, kräm och marmelad, sedan lite mer mogna till sylt och sist några som får bli riktigt mjuka och mogna att ätas direkt från busken. Väl mogna krusbär som brännvinskrydda med en aning socker är också väldigt, väldigt gott. Rekommenderas verkligen!

Krusbär går lätt att koka in till vintern, till pajfyllning eller kräm. Fyll glasburkar med bär, strö över lite socker och sätt på lock. Det går bra med vanliga skruvlocksburkar eller gammaldags konserveringsburkar med gummiring. Ställ burkarna i en stor kastrull med en kökshandduk eller liknande i botten. Häll på kallt vatten upp till locken eller lite över. Ställ på spisen på medelvärme och värm sakta till nästan kokning (80 grader). Håll det svagt sjudande i 2o minuter. Låt det hela svalna. Kolla att locken har sugit fast ordentligt. Skruvlock ska bukta svagt nedåt. Nu kan man sätta det hela i matkällare eller annan sval plats så håller det sig i flera månader. På samma sätt kan man göra med de flesta bär och med rabarber.

Vinbär, röda, vita och svarta har vi också, både nya och gamla buskar. Nya svartvinbärsorter har fantastiskt fina och jättestora bär, men tyvärr har en del av smaken försvunnit någonstans på vägen. De godaste bären växer på våra gamla buskar. Av röda och vita vinbär gör vi sylt som smakar nästan som lingonsylt och är jättegod till pannkakor. Resten av bären blir saft. Svarta vinbär blir marmelad eller mos att spara till vintern. Några flaskor svartvinbärssaft till värmande vinterdryck är ett måste och några bär hamnar också i en flaska brännvin. I år har jag torkat vinbär, precis som med jordgubbar är det mest ett test för att se hur det fungerar. Det tar väldigt lång tid, har jag märkt, och jag börjar bli sugen på att köpa en riktig elektrisk torkapparat. Eller övertala sambon att bygga en soltork ;-)

Slutligen något jag aldrig har provat – bärhäggmispel. Vi köpte två buskar i våras och några bär blir det inte i år. Förhoppningsvis kan jag rapportera hur det smakar nästa år.

Lite mer om bär och ett enkelt syltrecept finns här och här. Vi gör mest ganska enkla recept. Men det finns ju massor med kul smaksättningar och blandningar man kan göra, jag har liksom aldrig kommit fram till att testa. Tipsa gärna!

Grönare liv på ett år. Vecka 21 – Ifrågasätt gräsmattan!

Om du bor i eget hus så har du antagligen en gräsmatta. Stor eller liten, perfekt skött eller lite vanvårdad, gräsmattan ska finnas där. Men gräsmattor är energislösande företeelser och de stjäl tid som man kunde använt till något roligare. I alla fall om de sköts enligt konstens alla regler. Läs vilken trädgårdsbok som helst! Det ska luftas och mossrivas, gödslas och vattnas, klippas och grejas. Absurt, egentligen, först ska man lägga en massa tid och energi på att få gräset att växa, sen när det väl växer så ska det klippas kort!

Problemet med gräsmattan är inte bara att den är så energislukande att hålla fin. Den är också en ekologisk öken av värsta slag. Ekologiskt sett är gräsmattan en yta som bara väntar på att tas i bruk av andra växter – först av alla de växter vi kallar ogräs, som är specialiserade på att ta störda ytor i bruk, sedan av buskar och träd som tar över när ogräset förberett marken. Det är en naturlig utveckling mot skog, som vi ständigt måste hejda för att hålla våra gräsmattor i skick. Därför blir det så mycket jobb med dem. Och de gör ingen särskild nytta i det ekologiska samspel mellan arter som behövs för att trädgården ska fungera – snarare blir de barriärer som hindrar nyttiga insekter och annat att göra sitt jobb. Den enda verkliga nyttan med en gräsmatta är att gräsklippet blir ett prima gödselmedel att täckodla med.

Vad man man göra i stället då? Många av oss vill ju ändå ha en gräsmatta. En plats där man kan sätta trädgårdsmöblerna och grillen, ställa barnens studsmatta eller plaskbassäng, spela krocket, spela kubb eller vad man nu gör. Ofta tänker vi oss gräsmattan just som en plats där barnen kan leka. Till att börja med kan man fråga sig om det just är en gräsmatta vi vill ha? Eller är det snarare gräsmattans funktion vi vill ha, en öppen yta med plats för vila eller aktiviteter? Den funktionen kan kanske en "mossmatta" eller en "blomstermatta" fylla lika bra? Eller en stenlagd yta med örter i mellanrummen. Eller något annat. Här är några funderingar utifrån våra egna erfarenheter av en jättestor och ganska meningslös gräsmatta (som vi för övrigt krymper lite i taget).

* Krymp gräsmattan! Fundera på hur stor öppen yta du egentligen vill ha/behöver. Låt resten bli köksträdgård eller fruktträdgård eller varför inte en skogsträdgård? En mindre gräsmatta kan också lättare klippas med handklippare.

* Låt mossan vara. Har du ett fuktigt parti i gräsmattan så kommer det att växa mossa där, oavsett hur mycket du jobbar för att få bort den. Låt den vara i stället. Mossa är grönt och fint och mjukt under fötterna! Mindre klippning blir det också.

* Klipp mer sällan. Du kanske kan klippa varannan vecka i stället för varje?

* Klipp inte hela gräsmattan. Ibland klipper vi bara gångar i gräset runt kökslanden och bärbuskarna och andra platser vi behöver nå. Man kan klippa labyrinter åt barnen att springa runt i om man har lust med det.

* Gör en blomsteräng. Kolla först vad som kommer upp om du slutar klippa. Sen kan man så in olika ängsväxtfröer för att få det finare. Hur man gör står i de flesta trädgårdshandböcker. Vi har helt enkelt minskat på klippandet och då kommer det massor med tusenskönor, vitklöver och brunört. Det surrar hejvilt av humlor och andra nyttiga insekter och man får kolla var man sätter fötterna när man går barfota. Men fint är det!

Dagens mat

Nu blir det mer och mer "riktig" mat från trädgården, sånt som mättar och blir nästan en hel måltid. Idag tömde jag ett litet land med tidig potatis för att så annat där. Det blev en rejäl massa småpotatisar som jag först kokade och sedan fräste i lite olivolja tilsammans med finhackad vitlök, färsk rosmarin och lite flingsalt. Detta avåts tillsammans med feta-ost, grönsallad, några gallrade morötter, färsklök, vinägrett och nybakat råg-dinkelbröd. Lite rödvin slank ned också. Gott!

Efterrätt/kvällsfika blir risgrynsgröt (utgången mjölk som behövde användas) med nylagad sylt (de där slattarna som blir en kvarts burk eller så och som inte hamnar i matkällaren).

Hemma igen

Tillbaks igen efter en riktigt trevlig semestertripp i Östergötland. Kolmårdens djurpark är alltid kul, även om det var ruskigt mycket folk! Hälsade på kompisar i Motala, där jag aldrig har varit förut. Trodde det var en ganska trist (f.d.) industristad, men där var ju jättefint! Massor av vatten att promenera vid, fina stränder och en hel del att titta på. Barnen tyckte slussarna var fascinerande och det tyckte faktiskt jag också :-) Däremot var de inte riktigt lika roade av diverse klosterruiner och sånt, men det får man stå ut med när man har en arkeolog till mamma!

Trädgården hade förstås hunnit växa till sig en del medan vi var borta. Vi skördade det första broccoli-huvudet igår. Såhär års, när det fortfarande är mycket smått och spätt i trädgården blir det ofta wok med blandade grönsaker. Igår gjorde vi en med broccoli, lök, morötter och paprika och en med majrovor, kålrötter och mangold med mycket chili (egen!), vitlök och ingefära. Mycket godare än vad det kanske låter.

Nu börjar den stora konserveringstiden! Bären mognar för fullt och här har vi gjort jordgubbssylt, jordgubb/röda vinbärssylt och hallonsylt. Vi torkar kryddörter, planerar för nästa omgång sådd av sånt som ska bli klart i höst och funderar på vad vi ska ta vara på till vintern och hur. Det blir nog en del blogginlägg om det framöver. Jag läser Sharons blogg-kurs om att konservera och får många goda idéer.

Bloggen tar semester

Nu blir det tyst några dagar. Barnen och jag åker på minisemester till Kolmårdens djurpark och sen ska vi hälsa på vänner här. På hemvägen blir det stopp i Gränna för att köpa polkagrisar :-)

Så idag skriver jag packlistor, tvättar kläder, städar bilen, kollar igenom campingutrustningen som inte varit använd på ett tag... Vi tar med oss tält för att inte behöva boka övernattning – tältplatser går nästan alltid att hitta även på fullbokade campingplatser bara man kommer i hyfsad tid på eftermiddagen.

Och, jo vi tar bilen. Inte riktigt ekoreko, kanske, men det är i alla fall en miljöbil, om det nu är något försvar... Men jag tycker om att kunna åka runt lite oplanerat, inte behöva passa tider, göra en avstickare till något trevligt ställe. Onekligen bilens stora fördel! Även om det är väldigt lyxigt!!

Åter till helgen!

Dagens mat

Det blev god mat idag igen!

ugnsstekt lamm (lokalt, ganska iaf)
kokt färskpotatis*
råa morötter
grönsallad*
vinägrett med oregano*
dinkelciabatta med vitlök och oregano*

kräm på jordgubbar*, smultron* och rabarber*
vispad grädde

*från trädgården

Grönare liv på ett år. Vecka 20 – Se upp för greenwashing!

En bieffekt av att blogga om miljö- och klimatfrågor är att man får ett antal mejl från folk som vill att man ska tipsa om något eller skriva om något. Det är allt från privatpersoner som tipsar om bloggar och aktiviteter till företag som absolut vill berätta om företaget XXX "nu ännu grönare". Mejl från privatpersoner tar jag upp här ibland. Massutskicken från företag går direkt i papperskorgen. Dels vill jag inte göra reklam här, dels är de ofta, utöver allmänt fåniga, klockrena exempel på så kallad greenwashing, vilket ungefär betyder att man vaskar över något miljöskadligt med lite grönfärg för att försöka få det att framstå som ekologiskt och bra.

Ett underbart exempel på greenwashing är det mejl som jag och andra miljöbloggare fick häromdagen från Handelns Utredningsinstitut och som handlade om flaskvatten. Det buteljerade vattnet har ju blivit lite av en symbol för klimatskadliga produkter – man förpackar vatten (ofta vanligt kranvatten), pytsar i lite kolsyra, förser det med en snitsig etikett, forslar det kors och tvärs i lastbil och säljer det för dyra pengar. När praktiskt taget varenda svensk har gott och bra vatten i kranen därhemma.

Nu försöker man få flaskvattnet att framstå som ett bra alternativ genom att hävda att det minsann ger mindre CO2-utsläpp än saft, mjölk eller juice (man glömmer dock bort att vanligt kranvatten ger i princip noll CO2). Jag ska inte tråka ut er med siffrorna, rapporten finns att läsa här. Man gör alltså miljön en tjänst genom att dricka flaskvatten i stället för juice eller mjölk.

Ähum. Okej, det är bra att släcka törsten med vatten i stället för mjölk eller juice. Kranvatten, alltså. Juice är inget vidare bra klimatval, det kan vi kanske vara överens om. Mjölk är mera livsmedel än dryck, så den jämförelsen är helt irrelevant (vill HUI ha gröt med flaskvatten till frukost?). Dessutom kan mjölken ha ganska olika miljöpåverkan beroende på hur den producerats och hur långt den fraktats. Saft, tja, vi gör egen saft på egenodlade bär och KRAV-socker, miljöpåverkan försumbar. Dessutom är det ju inget man släcker törsten med i vardagslag.

Det är så greenwashing fungerar. Man bortser från grundproblemet och gör i stället jämförelser som ofta är irrelevanta och vilseledande. Ett annat exempel hittar vi i fiskdisken, där man försöker få pangasiusfilé att framstå som ett klimatsmart val (jämfört med utrotningshotad torsk). Men glömmer att den fraktats från andra sidan jordklotet med fossilbränsleslukande båtar. Den dystra sanningen är att det idag nästan inte finns någon fisk man kan äta med gott miljösamvete, utom möjligen den man dragit upp själv. Och musslor, som är helt OK (och gott!)

Ytterligare ett exempel är när man rent allmänt försöker få oss att konsumera mer och onödigt med motiveringen att det är ekologiskt. Till den här kategorin hör (tror jag) nya eko-tidningar som Eco Queen och Camino. De ligger på nätet, vilket är bra, men trycks också. Hur ekologiskt är det att prångla ut en massa papperstidningar, som bara hamnar i återvinningen (jag gissar att de inte går att elda eller täckodla med). Och tidningar är beroende av annonsörer, vilka i sin tur vill sälja grejer... men poängen med ekologisk konsumtion är ju att minska den, i synnerhet konsumtion av nytillverkade pryttlar... jag får inte riktigt ihop det här. Det luktar greenwashing lång väg.

Geenwashing är ibland helt uppenbart men kan också vara ganska försåtligt. Man vill ju så gärna göra "rätt" och ekologiskt och då är det lätt att gå på också ganska simpla knep. Det gäller att vara på sin vakt!

Dagens skörd och mat

Skördat idag, utöver bären till frukost

* färsk lök
* majrovor
* gallrade kålrötter
* mangold
* oregano till torkning
* dragon till torkning

Grönsakerna blev en curry tillsammans med köpemorötter (våra är väldigt sega, det finns inte mycket att skörda än), currypasta och passerade tomater. Ris, mangochutney och squashchutney till detta.

Man borde väl inte köpa så mycket ris nu är det är en bristvara. Bättre med potatis och bröd. Men vi har en jättepåse köpt i vintras som vi kommer att äta av ett bra tag.

Lyxig sommarfrukost

Nybakade dinkelscones. Färsk sylt med jordgubbar, smultron och hallon. Vispad grädde. Väldigt onyttigt och väldigt gott!

Fortsätt att så!

Så här års, när man kan börja skörda de första grönsakerna i köksträdgården känns detta med sådd kanske lite främmande. Det är ju avklarat nu – eller?

Nja, kanske inte. Det finns en hel del grönsaker som har en ganska kort utvecklingstid och gott och väl blir klara även om de sås under sommaren. Samtidigt blir det ju luckor i landen vartefter som man skördar. När den första potatisen, salladen och sockerärterna är klara har man plötsligt plats över. Har man dålig jord så kan det bästa vara att så en gröngödslingsgröda. Men man kan också så grönsaker på nytt. Det mesta gror snabbt i värmen och sen kan man skörda primörer framåt höstkanten. Undantaget är sallad som inte gärna gror när det är varmt. Å andra sidan växer den ju så snabbt att man kan så den sent på säsongen.

Morötter, tidiga sorter kan man så nu. Rödbetor sår jag successivt under säsongen eftersom de är så goda som små späda, nykokta eller rårivna (det vi inte äter upp blir inlagda rödbetor). Samma sak med majrovor. Sockerärter och märgärter växer snabbt och borde går bra att så på sommaren, fast jag har aldrig riktigt lyckats. Buskbönor kan man också så nu, de kan bli klara på ett par månader om vädret är bra. Men de är väldigt frostkänsliga så här får man passa med fiberduk när det börjar bli nattfrostrisk i september. Sommarsquash borde gå bra att så nu (jag tänker pröva i år). den växer snabbt men även här får man passa sig för nattfrosten.

Kålrötter går utmärkt att så nu. De tål frost hyfsat och kan stå och växa en bra bit in på hösten. Detsamma gäller andra kålväxter. Jag brukar så broccoli och grönkål i juli och hoppas slippa angrepp av kålfjärilar. Små plantor är ju också lättare att skydda med fiberduk. Till hösten får man skydda dem med nät eller nåt, när hungriga rådjur invaderar trädgården.

Spenat och asiatiska bladgrönsaker går lätt i blom när det är ljust och varmt. Sår man dem i slutet av juli brukar de däremot bli väldigt fina. Då är också jordlopporna lite mindre aktiva och man får inte lika mycket angrepp. Men som alla kålväxter är de ju hopplöst utsatta för alla möjliga hungriga insekter. Fiberduk är en lösning (fast jag är rätt trött på fladdriga fiberdukar som bara går sönder!). I år har jag också prövat att sprida ut kålväxterna på flera olika platser i trädgården. Rödbladig grönkål satte jag tillsammans med rosor och kryddväxter i hopp om att den inte ska bli upptäckt lika fort. Vi får se hur det går, än så länge är den fin!

När man sår på nytt kan det behövas mer gödsel. Färskt gräsklipp är en bra början, lite hönsgödsel i pelletsform är också bra. Eller vad man nu har. Men lite extra behövs om det ska bli någon skörd att tala om.

Lycka till med sommarsådden!

Dagens skörd och mat

* Några (väldigt små) morötter
* Färsk lök
* Dragon från kryddlandet
* Jordgubbar
* Smultron
* Ett svart vinbär för att kolla om det var moget :-)


Grönsakerna hamnar, tillsammans med lite annat smått och gott i en pastasallad smaksatt med kallpressad rapsolja, vinäger, dijonsenap och finhackad dragon. Jordgubbarna blir nog sylt tillsammans med några rabarberstjälkar. Smultronen blev uppätna direkt!


De första vinbären börjar mogna, ett par dagar till så kan vi börja plocka så smått. Vi har flera sorter som mognar lite olika, vilket innebär att jag kommer att stå över syltgrytorna en månads tid eller så! Jag tänkte också prova att torka svarta vinbär att spara till vintern. Krusbären är också på gång – paj, marmelad, sylt!

Nu gror det!

Äntligen gror gurkor och bönor ordentligt! Jag sådde ju om för en knapp vecka sedan och nu går det hur bra som helst. Uppenbarligen har jag hittat ett bra sätt att hantera de här ömtåliga växterna. Så här kommer "receptet":

Ta två pallkragar och sätt dem på varandra. Fyll den undre pallkragen med färsk hästgödsel. Ha gärna tidningspapper eller markväv under för att slippa få upp ogräs. Häll matjord över gödseln , men inte riktigt ända upp till kanten. Lämna sådär en 10 cm.

Så de ömtåliga växterna, vattna, lägg ett gammalt fönster över alltihopa. Voilà – det gror. Vädra varma dagar så det inte blir för varmt.

Poängen med det hela är att det blir som en varmbänk. Den färska gödseln brinner och gör det "varmt om fötterna" för ömtåliga fröer och plantor. Kalla nätter hålls värmen kvar av glaset. Man får dock hålla koll så det inte blir för varmt. Jag har haft 20–25 grader i jorden och det är uppenbarligen lagom.

När växterna når över pallkragskanten får man förstås ta bort fönstret, men då har de förhoppningsvis hunnit bli starka och fina och klarar av lite kallare väder. Blir det riktigt ruskväder är fiberduk nog en bra idé. Efter skörden i höst borde gödseln vara lagom brunnen och fin för att läggas ut som jordförbättring.

Jag har kämpat med bönor och frilandsgurkor på friland varje år, men nu blir det nog pallkragar i fortsättningen. Dessutom har en familj med fyra hästar men ingen köksträdgård flyttat in nära oss, så vi kan få i stort sett så mycket gödsel vi vill! Vi får väl dela med oss av lite morötter till hästarna som tack för hjälpen ;-)

Grönare liv på ett år. Vecka 19 – Städa lagom!

Jag är inte mycket till städtant; jag gillar väldigt mycket att ha det rent och fint omkring mig, men jag tycker väldigt illa om att städa! Dessvärre är resten av familjen tämligen ointresserade av hur det ser ut härhemma, så då och då blir det ändå jag som beslutar om städdagar och skäller på folk för att de sprider sina grejer omkring sig och "glömmer" att torka upp kladd.

Men även om det är trevligt att ha det någotsånär rent och fint omkring så finns det egentligen ingen anledning att lägga mängder av tid på städning. Ett visst mått av smuts ger immunförsvaret något att jobba med och minskar allergirisken hos barn. Och eftersom städning ofta innefattar en hel del starka kemikalier och elektriska prylar (dammsugare) så är det skäl nog att ta det lite lugnt.

Man kan t.ex. fundera på vad man tycker är viktigast att ha rent och koncentrera sig på det. Jag kan leva med en och annan dammråtta under soffan men jag vill ha rena, tomma bord och andra ytor utan kladd. När soffbordet är belamrat med legobitar, serietidningar, böcker, tomma tekoppar och äppelskrottar får jag hysteriska anfall och skäller på folk (stickningar, kardflor, trädgårdsböcker och liknande är däremot pågående projekt och inte skräp :-)). I badrum och kök vill jag också ha rent och undanplockat så man lätt kan torka av ytor. Däremot tar jag ganska lätt på hur det ser ut i barnens rum, det är mest deras eget problem.

Och så tycker jag om att ha det hyfsat rent när det kommer besök. Det är väldigt bra att folk kommer och hälsar på ibland, utöver att det är trevligt i största allmänhet så är det en bra anledning att städa ordentligt :-))

Hur städar man då hyfsat miljövänligt? Vi har en såndär superdammsugare som inte bara dammsuger utan också rengör mattor och madrasser, skurar golv och en hel massa annat. Den drar faktiskt mindre el än en vanlig dammsugare och vi använder den då och då för att rengöra rejält. Vardagsstädningen försöker vi däremot fixa utan el. Golven sopas och våtmoppas när det behövs. Vi har en mopp som rengör bra med bara vatten, är det jättesmutsigt tar vi lite såpa. Damma med dammvippa fungerar jättebra, den binder dammet med statisk elektricitet och behöver bara skakas ut utomhus.

Köksbänkar, skåpluckor, handfat, badkar och liknande ytor tar vi med mirakeltrasor som fungerar helt utan rengöringsmedel. Är det väldigt smutsigt använder vi skrubbsvamp och lite såpa. Såpa använder vi också till toaletterna.

Fönsterputning slarvar vi rejält med, men nångång emellanåt blir det trots allt gjort. Diskmedel eller T-sprit fungerar bra, tvätta med trasa, dra av med fönsterskrapa. Man kan efterputsa med speciella mirakeltrasor för fönster, om man vill. Det blir jättefint! (man kan också blanka kranar etc. med sådana trasor, det blir fint och ser väldigt städat ut!).

Vi använder nog vanligt diskmedel eller såpa till nästan all städning. Jag har en flaska Klorin stående, som används kanske en gång om året eller så för att desinficera toaletter m.m. när familjen har magsjuka (sjukhussprit vore bättre, men det får man väl inte tag på?). Annars ska man vara väldigt försiktig med bakteriedödande rengöringsmedel! De flesta bakterier i våra hem är inte ett dugg farliga, men om man sprider en massa antibakteriella medel omkring sig så riskerar man att skapa resistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Det vi använder i våra hem stannar ju inte där – förr eller senare hamnar saker och ting i grundvattnet eller på andra olämpliga ställen.

Städskåpet är den perfekta slutstationen för gamla lakan och t-shirtar som inte går att använda längre. Klipp/riv i lagom bitar och använd till städtrasor. Och som sagt – städa lagom, det finns mycket viktigare saker att lägga sin energi på! Om man nu inte verkligen gillar att städa, det lär finnas folk som gör det :-)

Dagens skörd och mat

Idag har jag plockat in lite lök, en gallrad majrova och en pytteliten gallrad kålrot. Tillsammans med morötter, chili, vitlök och ingefära blir det en wok att äta med nudlar till. Veg.mat passar bra idag, vi var i stan och storhandlade och åt lunch på McDonalds – nu krävs det en hel del botgöring för att motverka den utsvävningen :-)

Ja, några jordgubbar blir det väl också idag. Vi plockar lite varje dag för att hålla jämna steg med sniglar och fåglar. Det vi inte äter upp delar jag i halvor och torkar. Godis!!

Bloggtips

Fler och fler vänner och bekanta börjar blogga. Kul! Idag tipsar jag om Mirandas have, en blogg om föräldraskap, barn, miljö och odling.

Have är trädgård på skånska (och danska), ifall någon undrade :-)

Dagens skörd

Några potatisar, de första morötterna, lök, massor av sallad, jordgubbar. Nu kan man snart göra hela måltider av det som växer i trädgården.

Nästan inget är så kul som att laga mat av den egna skörden :-) Det är en väldigt speciell känsla av trygghet och tillfredsställelse att kunna fixa familjens mat utan att vara beroende av stigande matpriser och trist utbud i butikerna. Och gott är det också!

Idag blev det en matig sallad av skörden + lite fetaost och en örtvinägrett. Jättegott! Snart kan vi börja plocka de första majrovorna och woka, lite rejälare potatiskok, rödbetor att koka och äta med getost, sockerärter som godis direkt från landet...

Bönor och gurkor

Hur går det med bönor och gurkor på friland i det här konstiga vädret? Vi sådde en bit in i maj, först var det snustorrt, sen kom regnet och kylan. Gurk- och bönväxter är känsliga typer som inte vill frysa, men gärna ha gott om vatten.

Av gurkfröna grodde 2–3 stycken och 1 (!) gurkplanta överlevde och står och tynar bort. Borlottibönorna grodde fint, rosenbönorna är på väg lite tveksamt nu (men de brukar klara kallt väder ganska hyfsat), men varken vaxbönor eller gröna bönor har grott. Inte ett enda frö!!

Så nu ger jag upp frilandsförsöken. Idag har jag sått om gurkor, vaxbönor och gröna buskbönor i pallkragar med glas över. Lite större chans att få någon skörd... Man kan ju så inomhus och plantera ut, jag har försökt det tidigare men jag tycker det är svårt att få plantorna att ta sig när de kommer ut. Då går det bättre för dem som lyckas gro direkt på friland. Fast det kräver ju hyfsat väder.

Det är förresten svårt att hitta pallkragar, det är uppenbart att pallkragsodlingen har slagit igenom på bred front. Jag fick med mig de två sista från en butik i Alingsås, där vi brukar köpa begagnade såna – hade egentligen tänkt köpa en fem, sex stycken. Vet inte riktigt var jag ska leta nu...

Ekologisk festival!

Jag har blivit ombedd att tipsa om en ekologisk festival som äger rum i Skåne den 1 - 3 augusti (i Veberöd utanför Lund) och det gör jag såklart gärna. Du kan läsa mer om den på Mossagårdens hemsida

Förutom alla artister (såsom Louise Hoffsten, Daniel Lemma, Tomas DiLeva, Peter Wahlbeck) kommer även hantverkare och utställare finnas på plats på Mossagårdens festivalområde. Kända kockar har också bjudits in för att laga till välsmakande och nyttiga läckerheter. Den gemensamma nämnaren för alla som medverkar på festivalen är de ekologiska värderingarna.

Visst låter det trevligt? Jag är antagligen i Skåne den helgen, så jag tittar nog förbi ett tag!

Grönare liv på ett år. Vecka 18 – Gynna en lokal hantverkare!

Mina tips här handlar ofta om att göra saker själv för att spara resurser och pengar. Men man kan ju faktiskt inte göra allting själv. Ett riktigt bra alternativ är att ta hjälp av en hantverkare (i vid bemärkelse) i ditt närområde. Du gynnar den lokala ekonomin, det blir kortare resvägar och du skapar en kontakt som kan bli användbar också vid andra tillfällen.

Ofta är det ju också bättre att t.ex. laga eller bygga om något i stället för att riva ut eller kasta bort. Kan man då hitta en lokal snickare, målare, murare, bilmekaniker eller vad man nu behöver så är det guld värt. I synnerhet om h*n är mer intresserad av att laga och fixa än att bara byta ut.

Kanske finns det också någon i din närhet som kan klippa hår, laga kläder, sy, fixa mat till den stora festen eller något annat. Det finns gott om små- och egenföretagare att gynna och de är alldeles nödvändiga som en motvikt till storföretag och massproduktion. I en framtid med allt dyrare transporter blir de ännu viktigare!

Oavsett om man bor i stan eller på landsbygden så är det ju viktigt att det finns en fungerande lokal ekonomi, där man kan få vardagslivet att fungera utan långa bilresor. Ska vi hålla liv i landsbygden i en peak oil-framtid så måste det finnas lokala resurser för allt möjligt, inte bara stora industrijordbruk.

Den sociala aspekten är inte minst viktig. Jag har skrivit om det förut, men tjatar lite. Man behöver inte bli jättekompis med alla grannar. Men man behöver lära känna dem och försöka hjälpa varandra med vardagssaker. Det kan vara jätteenkla saker som att ta hand om varandras barn när det behövs, eller dela med sig av överflöd från trädgården. Att anlita en granne, eller grannens kompis, när man behöver hjälp med något är en viktig del i att hålla sociala relationer vid liv. Det gynnar alla i det långa loppet.

Tipstack till Hippihäxan! Tipsa gärna du också om något på temat Grönare liv! Mejla på elins(dot)tradgard(at)gmail(dot)com!

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Malin på Ekoblogg!

1. Vad gjorde du för tio år sedan? Jag var mammaledig med min son och hade ganska nyss kommit hem från sjukhuset. Han föddes 2½ månad för tidigt (!) och det mesta av min tid och energi gick åt till praktiska saker och funderingar kring hur det skulle gå för honom (han fyllde f.ö. tio i våras och mår hur bra som helst, inga men av sin förtidiga födsel!).

2. Vilka fem saker finns på att göra listan idag? (läs söndag): Har redan fixat det viktigaste, att åka till stan och handla en del pryttlar till trädgården: fler pallkragar, en ny skottkärra och en rejäl kompostbehållare. Återstår att montera kompostbehållaren, fixa med platsen där pallkragarna ska stå, fylla på med jord och gödsel och så. Men det ösregnar, så det blir nog inget... Matlagning och kanske en smarrig kvällsfika står också på listan idag (vad sägs om kladdkaka med vispad grädde och färska jordgubbar?).

3. Godis jag gillar: Choklad, choklad, och choklad! Gärna mörk och gärna smarriga praliner. Vadsomhelst utom sötsliskig mjölkchoklad.

4. Vad skulle jag göra om jag blev miljardär? Oj, det var svårt! Donera en rejäl summa till forskning antagligen. Dels till mitt eget ämne (arkeologi), dels till forskning kring ekologisk odling, att använda gamla tekniker (utan fossila bränslen) och konsten att bygga fungerande samhällen efter Peak Oil. Dela med mig till släkt o vänner som kunde behöva det. Jag skulle nog sluta jobba och ägna min tid åt att forska och skriva och att bygga ut vårt ställe till en liten självförsörjande enhet med spännande tekniker och eko-material. Antagligen skulle jag försöka resa en del också. Ta sig runt världen med tåg vore kul!

5. Städer/orter som jag bott i? Massor. Som barn bl.a. på landet i Västergötland, utanför Östersund och i Skåne. I vuxen ålder har jag bott bl.a. i Lund, Malmö, Göteborg, Halmstad, Kungsbacka och nu på landet mellan Borås och Göteborg. Nu ska jag nog inte flytta mer...

Jag utmanar Ottopippi (och vem mer som känner sig sugen!)

Glad midsommar!

Här är det en stillsam midsommarafton. Vi hade tänkt gå på ett firande som blev inställt, så det blir hemmafirande i all enkelhet. God mat ska man ju ha i alla fall. Idag är det en såndär regnig dag då man ändå inte kan göra mycket mera än stanna inomhus och laga mat. Mellan skurarna kan man rusa ut och plocka in lite ätbart från trädgården och kanske göra en fin blombukett till bordet.

Så här ser vår midsommarmeny ut (*från trädgården):

Löksill (heminlagd)
Kokt färskpotatis* med dill*
Fransk potatissallad (av köpepotatis) med färsk lök*
Köttbullar på lammfärs med örtkryddor*
Blandad sallad*
Kryddigt rågsiktsbröd
Basilika*foccacia

Hemlagad vaniljglass
Rabarber*sorbet
Jordgubbar*
Smultron*

I bloggosfären

Lite smått och gott som rör sig i bloggosfären just nu (bortsett från FRA-lagen, men den gör mig så arg att jag inte orkar skriva om det!)

Crunchy Chicken har en ny utmaning om gratis gödning. Kolla!

green with a gun har ett intressant inlägg om ekonomin och om att leva resurssnålt. Måste en minskad konsumtion leda till en ekonomisk kris?

Ekoblogg skriver om de besprutade jordgubbarna och lägger ut en länk till ekologiska jordgubbsodlare.

Och så vill jag tipsa om den fantastiska Little Homestead in the City , hur en familj på fyra vuxna producerar i stort sett allt det äter och därtill ett rejält överskott att sälja. På en tomt i stan! Visserligen i Kalifornien, men det är ändå imponerande. Tomten är bara på 1/5 acre, vilket är drygt 800 kvadratmeter! Vad skulle vi inte kunna göra med våra drygt 3000 dito... nåja vi jobbar på det :-)

Barn eller inte?

Crunchy Chicken tar upp en klassisk fråga bland miljömänniskor – är det försvarbart att föda barn eller inte? Och i så fall hur många?

Somliga väljer att avstå från barn för att inte bidra till överbefolkning och att det blir fler som tär på begränsade resurser. Andra menar att det viktigaste är hur vi uppfostrar våra barn och hur vi själva lever. Att leva så resurssnålt som möjligt och föra det vidare till nästa generation är bättre än att bara låta bli att föda barn. Samtidigt går det inte att komma ifrån att så gott som alla västerländska barn har betydligt större ekologiska fotavtryck än vad som är rimligt. Men västerlänningar föder få barn och vi har en stor äldre befolkning som måste tas om hand. Hur ska det gå till om det inte kommer nya generationer?

En annan aspekt på det hela är att jordens befolkning inte ökar lika snabbt längre. På sikt kan det t.o.m bli en minskning, inte bara på grund av dystra saker som svält, krig och sjukdomar, utan på grund av att fler kvinnor får utbildning och egna inkomster. Flickor som får gå i skolan gifter sig senare och föder färre barn; utbildade kvinnor nöjer sig ofta med ett eller två. Med ekonomisk trygghet behöver man inte ha många barn att förlita sig på när man blir gammal.

Det är en komplicerad fråga! Själv har jag satt tre barn till världen, så jag ska kanske inte uttala mig så högt... Vad tycker du?

Läs också mer hos Sharon!

Grönare liv på ett år. Vecka 17 – Stäng av teven!

Kanske inte rätt uppmaning såhär i EM-tider, men ändå. Notera att jag inte skriver "släng ut teven", bara "stäng av den". Jag tror inte att teve är alltigenom ont eller skadligt. Det finns riktigt bra program, sådana som berör, informerar, roar, o.s.v. Men det finns rejäla avigsidor med tevetittande också.

* Energiåtgång, som med alla elektriska apparater

* Risken är stor att man sätter sig och glor på teve istället för att göra något mer meningsfullt (och kanske roligare i längden). I och för sig kan man göra en del hel samtidigt som man sitter där, jag brukar sticka eller spinna. Men samtidigt undrar jag lite över alla som säger att de "inte har tid" till allt möjligt – laga mat, baka, umgås, ta en promenad, odla o.s.v. Hur mycket tid tillbringar de framför teven?

* Teve uppmanar till onödig konsumtion. För det första apparaten som sådan, det ska ständigt vara nyare och bättre. Hur många fullt fungerande teveapparater har hamnat på tippen (f'låt, återvinningsstationen) för att man "var tvungen" att köpa en sprillans ny platt-teve? För det andra reklamen – kommentarer överflödiga. För det tredje, och kanske det mest försåtliga, alla program som direkt eller indirekt uppmanar till att skaffa nytt, göra om, köpa saker. Inredningsprogrammen är väl värst. och alla varianter på "make over". Till och med trädgårdsprogrammen handlar mest om att köpa en massa nya växter!

(det ska väl medges att en del av den här kritiken kan riktas mot datorer också...)

Periodvis har vi haft en tevefri dag per vecka (det är lättast någon dag när det ändå inte är nåt kul att titta på ;-)). Då har vi istället försökt göra något tillsammans – spela spel t.ex. Låter lite präktigt, kanske, men det är riktigt trevligt. Inte minst när barnen börjar bli så stora att man kan spela sådant som är kul också för vuxna. Just nu är Carcassonne en favorit!

Vi har några enkla teve-regler, för att minska dumtittandet lite:

* Ingen kabel-teve, ingen parabol. Kommer aldrig att skaffa!!
* Inget tittande bara för att man har tråkigt, eller ska "se om det är nåt kul". Teven sätts på när man ska se något bestämt, sen ska den stängas av igen.
* Normalt ingen teve före kl. 18.00 med vissa undantag (ett visst mått av morgonprogram på helgerna är OK)
* Inga teve-spel, typ Nintendo (japp, vi är världens hemskaste föräldrar!!). Måttligt datorspelande är OK, mer behövs banne mig inte!

Spela golf eller odla mat?

Idag läser jag i tidningen (GP, ingen länk, tyvärr) att matbristen i det redan utsatta Sydostasien förvärras av att stora arealer mark som tidigare användes till risodling i stället blir till golfbanor och turistanläggningar. Att odla ris lönar sig dåligt, eftersom mellanhänder tar det mesta av förtjänsten och många odlare slutar. Det är betydligt lönsammare att jobba i turistindustrin. Skrämmande, och samtidigt fullt begripligt Varför slita på risfälten när man jobba med något som är både lönsammare och trevligare? Och ändå helt obegripligt att en sådan utveckling får lov att fortgå!

Här hemma har också tusentals hektar åkermark blivit golfbanor. Det är kanske inget stort problem idag, med vad händer när transporten och importmaten blir mycket dyrare och vi måste producera mycket mer av vår egen mat? Är det överhuvudtaget möjligt att återuppta golfbanemarken till att odla mat? Det perfekta gräset på golfbanorna kräver stora mängder konstgödning och besprutning för att hålla sig perfekt (även om golfklubbarna också har hakat på eko-trenden och sprutar mindre). Hur många år tar det att ställa om en golfbana till ekologisk odling? Jag har ingen aning!

Somliga menar att det ändå är bättre att bygga golfbanor än att plantera granskog på den oanvända åkermarken. Granskog förändrar jordmånen och markkemin kraftigt och det tar lång tid att ställa om till jordbruk igen.

Eller ska vi bara låta markerna slya igen? Slyet kan åtminstone skördas och bli till biobränslen. Men det blir inget trivsamt landskap av det hela. Fler betesdjur? Det är dålig lönsamhet på djur som mest går på naturbeten – man behöver ge kraftfoder för att få en tillväxt på djuren som gör dem lönsamma.

Eller behöver vi helt enkelt en helt annan jordbrukspolitik som gynnar naturbeten, ekologisk odling (som behöver större arealer än det traditionella), biobränsleproduktion, som möjliggör för småbrukare att få en lönsamhet på sina gårdar, som värnar det gamla kulturlandskapet och dess värden (som inte bara är skönhetsvärden!)? Många frågor...

Smått och gott i trädgården

Bönor blir man glad av. De är så livskraftiga och knubbiga när de skjuter upp ur jorden. Det här är borlottibönor som jag sådde för någon vecka sedan. Trots torka kommer de upp fint (okej, jag har vattnat dem lite...)

Kålrötterna växer fint, trots torkan. De stortrivs med marktäckning. Kålrötter sägs vara lite knepiga att odla, men här blir de jättefina! Samodling med lök fungerar bra, verkar det som.

Den här rödlöken blev kvarglömd i landet i fjol. Nu har den knoppar och börjar antagligen blomma snart. Kanske får vi egna lökfrön så småningom. Jag har aldrig sått lök från frö, vi brukar köpa sättlök. Men det vore kul att prova.

Grönare liv på ett år. Vecka 16 – Spar på vattnet!

Veckans ämne är högaktuellt i torkan. Det är hett, det är snustorrt och med egen brunn blir man väldigt försiktig med vatten för att inte plötsligt stå med tom brunn mitt i sommaren. Men även den som har kommunalt vatten kan ha anledning att spara på det. Vi är ju så bortskämda med att bara vrida på en kran, så kommer det rent, friskt vatten. Ibland helt gratis, ibland får man betala lite för det, dock ganska symboliskt jämfört med många andra platser på jorden.

Vi kan t.o.m. dricka vatten från de flesta vattendrag i naturen, bara man undviker de stora jordbruksområdena och bara tar rinnande vatten. Så varför skulle vi inte slösa med det?

Därför att även vattenhanteringen kostar energi. Att pumpa upp, transportera och rena vatten kräver energi och stora anläggningar som kostar energi i drift och uppförande. Alltså finns det goda skäl att spara på vatten även om det till synes aldrig tar slut.

Sen vet vi inte hur vattentillgången blir i framtiden. Det blir varmare överallt, delar av jorden väntas få torka och ökenklimat medan åtminstone delar av Skandinavien väntas få blötare väder. Men vattnet kommer antagligen ganska ojämnt, med väldigt blöta vintrar och kanske långa torrperioder på sommaren. Med ett varmare klimat kommer sannolikt också nya bakterier och andra smittor i vattnet, så vattenreningen blir besvärligare.

Såhär gör vi just nu för att spara på vattnet:

* vattentunnor under stuprören för att ta vara på regnskurar
* minimalt med bevattning i trädgården, täckodling för att minska avdunstningen och punktbevattning med kanna av särskilt känsliga växter
* diskar i diskho och sköljer i balja, sköljvattnet går sedan ut i trädgården som bevattning
* en skål e.d. under vattenkranen för att ta vara på spillvatten när man öppnar kranen
* en del kokvatten (ägg, pasta) tas tillvara för trädgårdsbevattning
* inga duschar för att "bara" svalka av sig – snabba duschar för hygien, stängd vattenkran medan man tvålar/schamponerar sig. Är det riktigt torrt kan även duschvatten samlas upp i balja och åka ut till bevattning
* vi går till badsjön nästan dagligen för avsvalkning, lite svett o smuts försvinner ju också
* snålspola toan, kissa i skogen om möjligt

Vi tvättar kläder som vanligt, men försöker att inte tvätta om det inte är nödvändigt. Vatten till att tvätta händerna får man ju däremot inte spara på! Många bakterier trivs i värmen...

Att ta vara på gråvatten och vattna med, som vi gör är, inte helt okomplicerat (det kan diskuteras hur legalt det är också). Gråvatten är alltså tvätt-, disk- och sköljvatten, alltså sånt som går ut i avloppet utom från toaletten. Oftast är det ju ganska rent, egentligen, men det finns en liten risk att smittämnen följer med. Eftersom det kan vara ganska näringsrikt (iaf diskvatten) så ger det också bra tillväxtmöjligheter för bakterier. Man får inte spara på det, det ska direkt ut i trädgården. Man ska inte heller hälla det på sådant som ska ätas direkt (sallad och sånt). Däremot går det bra att hälla runt perenner (bärbuskar, t.ex.) eller ovanpå täckmaterialet om man täckodlar. Man får använda en portion sunt förnuft där. Samtidigt känns det ju idiotiskt att bara hälla bort nästan rent vatten som man lagt energi på att pumpa upp!

Vintertid har vi oftast mer vatten än vi behöver, ibland står brunnsvattnet nästan ända uppe vid markytan. Då tillåter vi oss att slösa lite mer. Ett och annat varmbad en kall vinterdag är ju inte helt fel .-)

Bärhäck

De här små nyplanterade bärbuskarna är en del av vår blivande bärhäck. Vårt hus ligger ganska öppet mot vägen där "alla" passerar. Och även om det är trevligt att folk kommer förbi och hejar, så vill man ändå vara lite ifred ibland. Så vi håller på att skärma av en sittplats närmast huset, där man också kan få lite skugga när det är som varmast. Eftersom vi vill att så mycket som möjligt i trädgården ska vara ätbart så planterar vi såklart en häck med olika slags bär.

Nu har vi satt två bärhäggmispel, en röd vinbärsbuske och en svartvinbärsdito. Så småningom blir det nog mera vinbär och kanske amerikanska blåbär. Men det är så torrt så vi väntar med resten tills i höst. Idag ska det kanske, kanske komma en och annan åskskur. Även om jag inte gillar åska nåt vidare så vore det underbart med en rejäl regnskur!

Vad ska jag fira, egentligen?

Okej, det är nationaldag. Gustav Vasa tågade in i Stockholm detta datum år 1523 och Kalmarunionens upplösning var ett faktum. Samma datum år 1809 antogs en ny regeringsform, en grundlagsreform som kraftigt minskade kungens makt. Det kan ju möjligen vara något att fira. Men samtidigt känns det som en väldigt påklistrad helgdag som inte känns ett dugg relevant, i alla fall inte för mig.

Jag bor visserligen sedan några år tillbaka i Västergötland som har varit svenskt så länge begreppet "svenskt" har funnits. Men mina rötter och känslomässiga kopplingar finns i flera landskap, huvudsakligen Skåne (där jag är född), Halland, Jämtland och Gotland. Alla dessa landskap har införlivats sent i det svenska riket, och därtill med ett rejält mått av våld. Så vad jag ska jag fira?? Inte känns det svenska riket som något känslomässigt betydelsefullt för mig.

Sverige, som det ser ut idag, är ett sent hopkommet rike som har pusslats ihop av flera olika bitar. Vissa bitar har hört hit men försvunnit under årens lopp (Finland, Östersjökusten). Andra har erövrats i krig från Danmark och Norge. Ytterligare några har erövrats gradvis, med en hel del våld mot urbefolkningen (stora delar av Norrland). Så vad är Sverige egentligen?

Vacker natur? Finns lite varstans på jorden. Allemansrätt? Det har Norge och Finland också. Demokrati? Finns tack och lov också lite varstans. Välfärd? Sverige ligger knappast högst på "välfärdslistan" längre.

Naturligtvis är jag glad och tacksam över att bo i ett land med demokrati, hyfsat ren natur och allt det där. Men en nationaldag... jag vet inte. Är det inte ett sätt att spela nationalistiska, främlingsfientliga grupper i händerna? Vilken betydelse lägger vi i att vara svensk? Och jag undrar fortfarande vad tusan jag ska fira egentligen??

Vårsådden är klar!

Nu är all den tidiga sådden äntligen klar. I helgen kom de sista fröna i jorden – frilandsgurka och fyra sorters bönor. I år ska vi (förutom bondbönor förstås) odla vaxbönor, gröna buskbönor, rosenbönor och borlottibönor. De senare har jag aldrig provat, det blir ett experiment. Antagligen bor vi lite för vått och kallt, så de kanske inte hinner mogna helt om det inte blir en torr och varm höst. Men de ska vara goda att äta i alla stadier, så det är väl värt ett försök.

Några förkultiverade plantor av knölfänkål ska i jorden och några kålplantor som står i drivbänk. Sen är det klart. Det betyder i och för sig inte att det är slutsått för i år. När vi börjar skörda av de tidiga sorterna och det blir plats i landen, så är det meningen att där ska växa nya saker. Ganska mycket går att så både två och tre gånger – rädisor, tidiga morötter, majrovor och rödbetor t.ex. Det kan bli väldigt aktuellt i år, eftersom mycket av den tidiga sådden har tagit sig dåligt i torkan.

Bladgrönsaker gror och växer dåligt om man sår dem mitt i sommaren. Men dem kan man så igen på sensommaren och få en skörd till hösten. Man kan också så kål på sommaren och låta den övervintra. Åtminstone grönkål klarar vintern bra, bara man skyddar den från rådjur och harar. Kål som sås sent har också viss chans att komma ifrån de värsta angreppen av kållarver.

Jag har nånsorts ambition att vi på sikt ska ha något ätbart i trädgården året runt. Det kräver förstås en del experimenterande och ett och annat misslyckande. Men med hjälp av växthus och drivbänkar, fiberduk och nät mot rådjuren så ska det väl kunna gå?

Varmt!!

Det är VARMT!! 26–27 grader och det är lite för varmt för att jag ska trivas. OK, om jag får sitta i skuggan med en god bok och något svalkande att dricka. Gärna vid en sjö. Då har jag inget att invända. Men jobba i trädgården, laga mat, baka, göra något överhuvudtaget... jobbigt!

Allting blir lite slappare. För varmt för att vara i köket – färdigmat och en massa importerat från grönsaksdisken till en sallad. Gräva grunden till växthuset – pust, glöm det. Rensa ogräs – ja möjligen en stund på morgonen.

Samtidigt får man väl räkna med att det blir fler sådana här värmeböljor framöver. Lika bra att vänja sig. Men det blir också svårare att vänja sig i takt med att fler och fler hus förses med AC. Det är jätteskönt inomhus, om den är vettigt inställd. Men när man väl kommer ut så känns det ju ännu varmare. Och ju mer vi luftkonditionerar våra hus desto mer glömmer vi bort gamla knep för att hålla det svalt inomhus.

Med tanke på hur mycket energi det går att till att hålla en jämn inomhustemperatur året om så kanske vi i stället borde lära oss att hantera ganska skiftande temperaturer. För några månader sedan var det 14–15 grader på morgonen hemma hos oss – i morse var det 25! Kyla är ganska lätt att hantera, en varm brasa och en ulltröja räcker långt. Men det finns enkla knep att få det uthärdligt i värmen också:

* Vädra, förstås. Skaffa myggfönster och vädra igenom ordentligt nattetid. Ha norrfönster öppna på dagen men stäng söderfönster. Gör tvärdrag om det går.
* Skugga söderfönster med gardiner eller persienner på dagen
* Plantera lövträd mot söder som ger skugga sommartid men släpper igenom ljuset på vintern
* Laga mat utomhus. Grilla, grädda pinnbröd eller ät kall mat
* Diska utomhus. Vattenslang som får ligga i solen ger gratis varmvatten.
* Varva ned. Ta siesta om det går, jobba mer intensivt morgon och kväll
* Skapa skuggiga platser utomhus, inte minst för småbarn som lätt blir för varma. Träd och buskar ger den bästa skuggan, sval och lite fuktig. Men ett snyggt parasoll är inte heller fel.
* Minska behovet av solskyddskrämer (som innehåller mängder med tvivelaktiga ämnen) genom att stanna i skuggan mitt på dagen och ha täckande, men tunna och svala kläder
* Kyl av fötter och handleder i kallt vatten i stället för att duscha flera gånger om dagen
* Nu är det rätt tillfälle att testa alla goda saft- och drinkrecept (fast inte för mycket alkohol i värmen). Pröva fläderblomssaft med lite citron och några droppar gin till de vuxna. Och is, förstås, eftersom man antagligen ändå har frysen igång.
* Gör solhatten till ett fashion statement :-)

Läs mer här om skadliga ämnen i solskydd. Flera bra länkar!