Apropå gräsmattor...

... eller snarare att göra om dem till köksträdgårdar. Kolla Freedom Gardens, en amerikansk site med idéer, länkar och annat. Den är fortfarande under uppbyggnad, men lovar gott inför framtiden.

Våra bär

Bärsäsongen är i full gång och vi har plockat någon sorts bär nästan varje dag sedan midsommar och de första jordgubbarna. Vi gillar bär vääldigt mycket (okej, det gör väl alla) och äter det i stället för frukt under sommaren, innan de svenska äpplena kommer. Fruktträd att tala om har vi inte ännu, vi köpte två äppelträd förra året, men det lär ju dröja innan de ger någon frukt att tala om. Mer träd ska det bli så småningom. Men nu är det bara bär som gäller.

Vi har många sorter och alla har sina favoriter att äta färska. Själv gillar jag det mesta och äter massor när jag är ute i trädgården. Annars blir det mesta till sylt (det är i princip ett baslivsmedel i det här huset), marmelad och lite saft. Men vi försöker hitta på nya sätt att använda dem, gärna utan att man behöver ha mängder av socker. Vi har dåligt med plats i frysen, alltså måste vi kunna ta vara på bär utan infrysning. Tips mottages gärna!

Det här är våra bär och lite vad vi gör av dem:

Jordgubbar har vi en del och ska ha mera. Vi fick några plantor av en granne när vi flyttade in, varken hon eller vi vet vad det är för sort. Men de är söta och goda och revar sig väldigt mycket. Nya plantor helt gratis, alltså. Jag funderar ändå på att köpa lite olika sorter för att prova och för att sträcka ut jordgubbssäsongen lite mera. De jordgubbar vi inte äter färska blir mest till sylt. Själv tycker jag jordgubbssylt är lite sötsliskigt och blandar gärna med rabarber eller röda vinbär. I år har jag också torkat lite jordgubbar för att ha till vintern. Det är mest ett experiment, jag vet inte riktigt vad vi ska använda dem till. Kräm, kanske, eller bara godis.

Smultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem att reva sig mera. De är förstås allra godast att äta färska. Men sorbet på smultron är inte alls dumt!

Hallon plockar vi en del vilda, men har också satt egna. Vi har gula hallon (Golden Queen) som inte är så roliga, tycker jag. De är lite mesiga i smaken och växer så kraftigt att de nästan är som ogräs. I år köpte jag en planta med Mormorshallon, väldigt goda! Fler hallon blir det framöver. Av hallon gör vi mest sylt, men i år provar vi att göra hallonlikör. Jag återkommer med receptet ifall det blir gott.

Blåbär plockar vi förstås också i skogen, fast i år verkar det nästan inte bli några. De frös i april och torkade bort i maj. Trist!! Men vi har ett par blåbärsbuskar i trädgården. Det är amerikanska blåbär, mycket större och fastare än de vilda och lite annorlunda i smak. Men goda på sitt sätt. Tyvärr har de också farit illa i vår och det blir inte mycket till skörd. Dessutom har rådjuren försett sig av buskarna (jag är URLESS på rådjur!!).

Krusbär har vi lite, ett par gamla buskar och så har vi köpt en till. Det finns väldigt få krusbärssorter att välja på i plantskolorna och det verkar inte finnas något intresse alls av att förädla krusbär eller ta vara på gamla sorter och försöka få dem mjöldaggsresistenta. Synd, eftersom krusbär är så himla gott! Först lite lätt omogna till paj, kräm och marmelad, sedan lite mer mogna till sylt och sist några som får bli riktigt mjuka och mogna att ätas direkt från busken. Väl mogna krusbär som brännvinskrydda med en aning socker är också väldigt, väldigt gott. Rekommenderas verkligen!

Krusbär går lätt att koka in till vintern, till pajfyllning eller kräm. Fyll glasburkar med bär, strö över lite socker och sätt på lock. Det går bra med vanliga skruvlocksburkar eller gammaldags konserveringsburkar med gummiring. Ställ burkarna i en stor kastrull med en kökshandduk eller liknande i botten. Häll på kallt vatten upp till locken eller lite över. Ställ på spisen på medelvärme och värm sakta till nästan kokning (80 grader). Håll det svagt sjudande i 2o minuter. Låt det hela svalna. Kolla att locken har sugit fast ordentligt. Skruvlock ska bukta svagt nedåt. Nu kan man sätta det hela i matkällare eller annan sval plats så håller det sig i flera månader. På samma sätt kan man göra med de flesta bär och med rabarber.

Vinbär, röda, vita och svarta har vi också, både nya och gamla buskar. Nya svartvinbärsorter har fantastiskt fina och jättestora bär, men tyvärr har en del av smaken försvunnit någonstans på vägen. De godaste bären växer på våra gamla buskar. Av röda och vita vinbär gör vi sylt som smakar nästan som lingonsylt och är jättegod till pannkakor. Resten av bären blir saft. Svarta vinbär blir marmelad eller mos att spara till vintern. Några flaskor svartvinbärssaft till värmande vinterdryck är ett måste och några bär hamnar också i en flaska brännvin. I år har jag torkat vinbär, precis som med jordgubbar är det mest ett test för att se hur det fungerar. Det tar väldigt lång tid, har jag märkt, och jag börjar bli sugen på att köpa en riktig elektrisk torkapparat. Eller övertala sambon att bygga en soltork ;-)

Slutligen något jag aldrig har provat – bärhäggmispel. Vi köpte två buskar i våras och några bär blir det inte i år. Förhoppningsvis kan jag rapportera hur det smakar nästa år.

Lite mer om bär och ett enkelt syltrecept finns här och här. Vi gör mest ganska enkla recept. Men det finns ju massor med kul smaksättningar och blandningar man kan göra, jag har liksom aldrig kommit fram till att testa. Tipsa gärna!

Grönare liv på ett år. Vecka 21 – Ifrågasätt gräsmattan!

Om du bor i eget hus så har du antagligen en gräsmatta. Stor eller liten, perfekt skött eller lite vanvårdad, gräsmattan ska finnas där. Men gräsmattor är energislösande företeelser och de stjäl tid som man kunde använt till något roligare. I alla fall om de sköts enligt konstens alla regler. Läs vilken trädgårdsbok som helst! Det ska luftas och mossrivas, gödslas och vattnas, klippas och grejas. Absurt, egentligen, först ska man lägga en massa tid och energi på att få gräset att växa, sen när det väl växer så ska det klippas kort!

Problemet med gräsmattan är inte bara att den är så energislukande att hålla fin. Den är också en ekologisk öken av värsta slag. Ekologiskt sett är gräsmattan en yta som bara väntar på att tas i bruk av andra växter – först av alla de växter vi kallar ogräs, som är specialiserade på att ta störda ytor i bruk, sedan av buskar och träd som tar över när ogräset förberett marken. Det är en naturlig utveckling mot skog, som vi ständigt måste hejda för att hålla våra gräsmattor i skick. Därför blir det så mycket jobb med dem. Och de gör ingen särskild nytta i det ekologiska samspel mellan arter som behövs för att trädgården ska fungera – snarare blir de barriärer som hindrar nyttiga insekter och annat att göra sitt jobb. Den enda verkliga nyttan med en gräsmatta är att gräsklippet blir ett prima gödselmedel att täckodla med.

Vad man man göra i stället då? Många av oss vill ju ändå ha en gräsmatta. En plats där man kan sätta trädgårdsmöblerna och grillen, ställa barnens studsmatta eller plaskbassäng, spela krocket, spela kubb eller vad man nu gör. Ofta tänker vi oss gräsmattan just som en plats där barnen kan leka. Till att börja med kan man fråga sig om det just är en gräsmatta vi vill ha? Eller är det snarare gräsmattans funktion vi vill ha, en öppen yta med plats för vila eller aktiviteter? Den funktionen kan kanske en "mossmatta" eller en "blomstermatta" fylla lika bra? Eller en stenlagd yta med örter i mellanrummen. Eller något annat. Här är några funderingar utifrån våra egna erfarenheter av en jättestor och ganska meningslös gräsmatta (som vi för övrigt krymper lite i taget).

* Krymp gräsmattan! Fundera på hur stor öppen yta du egentligen vill ha/behöver. Låt resten bli köksträdgård eller fruktträdgård eller varför inte en skogsträdgård? En mindre gräsmatta kan också lättare klippas med handklippare.

* Låt mossan vara. Har du ett fuktigt parti i gräsmattan så kommer det att växa mossa där, oavsett hur mycket du jobbar för att få bort den. Låt den vara i stället. Mossa är grönt och fint och mjukt under fötterna! Mindre klippning blir det också.

* Klipp mer sällan. Du kanske kan klippa varannan vecka i stället för varje?

* Klipp inte hela gräsmattan. Ibland klipper vi bara gångar i gräset runt kökslanden och bärbuskarna och andra platser vi behöver nå. Man kan klippa labyrinter åt barnen att springa runt i om man har lust med det.

* Gör en blomsteräng. Kolla först vad som kommer upp om du slutar klippa. Sen kan man så in olika ängsväxtfröer för att få det finare. Hur man gör står i de flesta trädgårdshandböcker. Vi har helt enkelt minskat på klippandet och då kommer det massor med tusenskönor, vitklöver och brunört. Det surrar hejvilt av humlor och andra nyttiga insekter och man får kolla var man sätter fötterna när man går barfota. Men fint är det!

Dagens mat

Nu blir det mer och mer "riktig" mat från trädgården, sånt som mättar och blir nästan en hel måltid. Idag tömde jag ett litet land med tidig potatis för att så annat där. Det blev en rejäl massa småpotatisar som jag först kokade och sedan fräste i lite olivolja tilsammans med finhackad vitlök, färsk rosmarin och lite flingsalt. Detta avåts tillsammans med feta-ost, grönsallad, några gallrade morötter, färsklök, vinägrett och nybakat råg-dinkelbröd. Lite rödvin slank ned också. Gott!

Efterrätt/kvällsfika blir risgrynsgröt (utgången mjölk som behövde användas) med nylagad sylt (de där slattarna som blir en kvarts burk eller så och som inte hamnar i matkällaren).

Hemma igen

Tillbaks igen efter en riktigt trevlig semestertripp i Östergötland. Kolmårdens djurpark är alltid kul, även om det var ruskigt mycket folk! Hälsade på kompisar i Motala, där jag aldrig har varit förut. Trodde det var en ganska trist (f.d.) industristad, men där var ju jättefint! Massor av vatten att promenera vid, fina stränder och en hel del att titta på. Barnen tyckte slussarna var fascinerande och det tyckte faktiskt jag också :-) Däremot var de inte riktigt lika roade av diverse klosterruiner och sånt, men det får man stå ut med när man har en arkeolog till mamma!

Trädgården hade förstås hunnit växa till sig en del medan vi var borta. Vi skördade det första broccoli-huvudet igår. Såhär års, när det fortfarande är mycket smått och spätt i trädgården blir det ofta wok med blandade grönsaker. Igår gjorde vi en med broccoli, lök, morötter och paprika och en med majrovor, kålrötter och mangold med mycket chili (egen!), vitlök och ingefära. Mycket godare än vad det kanske låter.

Nu börjar den stora konserveringstiden! Bären mognar för fullt och här har vi gjort jordgubbssylt, jordgubb/röda vinbärssylt och hallonsylt. Vi torkar kryddörter, planerar för nästa omgång sådd av sånt som ska bli klart i höst och funderar på vad vi ska ta vara på till vintern och hur. Det blir nog en del blogginlägg om det framöver. Jag läser Sharons blogg-kurs om att konservera och får många goda idéer.

Bloggen tar semester

Nu blir det tyst några dagar. Barnen och jag åker på minisemester till Kolmårdens djurpark och sen ska vi hälsa på vänner här. På hemvägen blir det stopp i Gränna för att köpa polkagrisar :-)

Så idag skriver jag packlistor, tvättar kläder, städar bilen, kollar igenom campingutrustningen som inte varit använd på ett tag... Vi tar med oss tält för att inte behöva boka övernattning – tältplatser går nästan alltid att hitta även på fullbokade campingplatser bara man kommer i hyfsad tid på eftermiddagen.

Och, jo vi tar bilen. Inte riktigt ekoreko, kanske, men det är i alla fall en miljöbil, om det nu är något försvar... Men jag tycker om att kunna åka runt lite oplanerat, inte behöva passa tider, göra en avstickare till något trevligt ställe. Onekligen bilens stora fördel! Även om det är väldigt lyxigt!!

Åter till helgen!

Dagens mat

Det blev god mat idag igen!

ugnsstekt lamm (lokalt, ganska iaf)
kokt färskpotatis*
råa morötter
grönsallad*
vinägrett med oregano*
dinkelciabatta med vitlök och oregano*

kräm på jordgubbar*, smultron* och rabarber*
vispad grädde

*från trädgården

Grönare liv på ett år. Vecka 20 – Se upp för greenwashing!

En bieffekt av att blogga om miljö- och klimatfrågor är att man får ett antal mejl från folk som vill att man ska tipsa om något eller skriva om något. Det är allt från privatpersoner som tipsar om bloggar och aktiviteter till företag som absolut vill berätta om företaget XXX "nu ännu grönare". Mejl från privatpersoner tar jag upp här ibland. Massutskicken från företag går direkt i papperskorgen. Dels vill jag inte göra reklam här, dels är de ofta, utöver allmänt fåniga, klockrena exempel på så kallad greenwashing, vilket ungefär betyder att man vaskar över något miljöskadligt med lite grönfärg för att försöka få det att framstå som ekologiskt och bra.

Ett underbart exempel på greenwashing är det mejl som jag och andra miljöbloggare fick häromdagen från Handelns Utredningsinstitut och som handlade om flaskvatten. Det buteljerade vattnet har ju blivit lite av en symbol för klimatskadliga produkter – man förpackar vatten (ofta vanligt kranvatten), pytsar i lite kolsyra, förser det med en snitsig etikett, forslar det kors och tvärs i lastbil och säljer det för dyra pengar. När praktiskt taget varenda svensk har gott och bra vatten i kranen därhemma.

Nu försöker man få flaskvattnet att framstå som ett bra alternativ genom att hävda att det minsann ger mindre CO2-utsläpp än saft, mjölk eller juice (man glömmer dock bort att vanligt kranvatten ger i princip noll CO2). Jag ska inte tråka ut er med siffrorna, rapporten finns att läsa här. Man gör alltså miljön en tjänst genom att dricka flaskvatten i stället för juice eller mjölk.

Ähum. Okej, det är bra att släcka törsten med vatten i stället för mjölk eller juice. Kranvatten, alltså. Juice är inget vidare bra klimatval, det kan vi kanske vara överens om. Mjölk är mera livsmedel än dryck, så den jämförelsen är helt irrelevant (vill HUI ha gröt med flaskvatten till frukost?). Dessutom kan mjölken ha ganska olika miljöpåverkan beroende på hur den producerats och hur långt den fraktats. Saft, tja, vi gör egen saft på egenodlade bär och KRAV-socker, miljöpåverkan försumbar. Dessutom är det ju inget man släcker törsten med i vardagslag.

Det är så greenwashing fungerar. Man bortser från grundproblemet och gör i stället jämförelser som ofta är irrelevanta och vilseledande. Ett annat exempel hittar vi i fiskdisken, där man försöker få pangasiusfilé att framstå som ett klimatsmart val (jämfört med utrotningshotad torsk). Men glömmer att den fraktats från andra sidan jordklotet med fossilbränsleslukande båtar. Den dystra sanningen är att det idag nästan inte finns någon fisk man kan äta med gott miljösamvete, utom möjligen den man dragit upp själv. Och musslor, som är helt OK (och gott!)

Ytterligare ett exempel är när man rent allmänt försöker få oss att konsumera mer och onödigt med motiveringen att det är ekologiskt. Till den här kategorin hör (tror jag) nya eko-tidningar som Eco Queen och Camino. De ligger på nätet, vilket är bra, men trycks också. Hur ekologiskt är det att prångla ut en massa papperstidningar, som bara hamnar i återvinningen (jag gissar att de inte går att elda eller täckodla med). Och tidningar är beroende av annonsörer, vilka i sin tur vill sälja grejer... men poängen med ekologisk konsumtion är ju att minska den, i synnerhet konsumtion av nytillverkade pryttlar... jag får inte riktigt ihop det här. Det luktar greenwashing lång väg.

Geenwashing är ibland helt uppenbart men kan också vara ganska försåtligt. Man vill ju så gärna göra "rätt" och ekologiskt och då är det lätt att gå på också ganska simpla knep. Det gäller att vara på sin vakt!

Dagens skörd och mat

Skördat idag, utöver bären till frukost

* färsk lök
* majrovor
* gallrade kålrötter
* mangold
* oregano till torkning
* dragon till torkning

Grönsakerna blev en curry tillsammans med köpemorötter (våra är väldigt sega, det finns inte mycket att skörda än), currypasta och passerade tomater. Ris, mangochutney och squashchutney till detta.

Man borde väl inte köpa så mycket ris nu är det är en bristvara. Bättre med potatis och bröd. Men vi har en jättepåse köpt i vintras som vi kommer att äta av ett bra tag.

Lyxig sommarfrukost

Nybakade dinkelscones. Färsk sylt med jordgubbar, smultron och hallon. Vispad grädde. Väldigt onyttigt och väldigt gott!

Fortsätt att så!

Så här års, när man kan börja skörda de första grönsakerna i köksträdgården känns detta med sådd kanske lite främmande. Det är ju avklarat nu – eller?

Nja, kanske inte. Det finns en hel del grönsaker som har en ganska kort utvecklingstid och gott och väl blir klara även om de sås under sommaren. Samtidigt blir det ju luckor i landen vartefter som man skördar. När den första potatisen, salladen och sockerärterna är klara har man plötsligt plats över. Har man dålig jord så kan det bästa vara att så en gröngödslingsgröda. Men man kan också så grönsaker på nytt. Det mesta gror snabbt i värmen och sen kan man skörda primörer framåt höstkanten. Undantaget är sallad som inte gärna gror när det är varmt. Å andra sidan växer den ju så snabbt att man kan så den sent på säsongen.

Morötter, tidiga sorter kan man så nu. Rödbetor sår jag successivt under säsongen eftersom de är så goda som små späda, nykokta eller rårivna (det vi inte äter upp blir inlagda rödbetor). Samma sak med majrovor. Sockerärter och märgärter växer snabbt och borde går bra att så på sommaren, fast jag har aldrig riktigt lyckats. Buskbönor kan man också så nu, de kan bli klara på ett par månader om vädret är bra. Men de är väldigt frostkänsliga så här får man passa med fiberduk när det börjar bli nattfrostrisk i september. Sommarsquash borde gå bra att så nu (jag tänker pröva i år). den växer snabbt men även här får man passa sig för nattfrosten.

Kålrötter går utmärkt att så nu. De tål frost hyfsat och kan stå och växa en bra bit in på hösten. Detsamma gäller andra kålväxter. Jag brukar så broccoli och grönkål i juli och hoppas slippa angrepp av kålfjärilar. Små plantor är ju också lättare att skydda med fiberduk. Till hösten får man skydda dem med nät eller nåt, när hungriga rådjur invaderar trädgården.

Spenat och asiatiska bladgrönsaker går lätt i blom när det är ljust och varmt. Sår man dem i slutet av juli brukar de däremot bli väldigt fina. Då är också jordlopporna lite mindre aktiva och man får inte lika mycket angrepp. Men som alla kålväxter är de ju hopplöst utsatta för alla möjliga hungriga insekter. Fiberduk är en lösning (fast jag är rätt trött på fladdriga fiberdukar som bara går sönder!). I år har jag också prövat att sprida ut kålväxterna på flera olika platser i trädgården. Rödbladig grönkål satte jag tillsammans med rosor och kryddväxter i hopp om att den inte ska bli upptäckt lika fort. Vi får se hur det går, än så länge är den fin!

När man sår på nytt kan det behövas mer gödsel. Färskt gräsklipp är en bra början, lite hönsgödsel i pelletsform är också bra. Eller vad man nu har. Men lite extra behövs om det ska bli någon skörd att tala om.

Lycka till med sommarsådden!

Dagens skörd och mat

* Några (väldigt små) morötter
* Färsk lök
* Dragon från kryddlandet
* Jordgubbar
* Smultron
* Ett svart vinbär för att kolla om det var moget :-)


Grönsakerna hamnar, tillsammans med lite annat smått och gott i en pastasallad smaksatt med kallpressad rapsolja, vinäger, dijonsenap och finhackad dragon. Jordgubbarna blir nog sylt tillsammans med några rabarberstjälkar. Smultronen blev uppätna direkt!


De första vinbären börjar mogna, ett par dagar till så kan vi börja plocka så smått. Vi har flera sorter som mognar lite olika, vilket innebär att jag kommer att stå över syltgrytorna en månads tid eller så! Jag tänkte också prova att torka svarta vinbär att spara till vintern. Krusbären är också på gång – paj, marmelad, sylt!

Nu gror det!

Äntligen gror gurkor och bönor ordentligt! Jag sådde ju om för en knapp vecka sedan och nu går det hur bra som helst. Uppenbarligen har jag hittat ett bra sätt att hantera de här ömtåliga växterna. Så här kommer "receptet":

Ta två pallkragar och sätt dem på varandra. Fyll den undre pallkragen med färsk hästgödsel. Ha gärna tidningspapper eller markväv under för att slippa få upp ogräs. Häll matjord över gödseln , men inte riktigt ända upp till kanten. Lämna sådär en 10 cm.

Så de ömtåliga växterna, vattna, lägg ett gammalt fönster över alltihopa. Voilà – det gror. Vädra varma dagar så det inte blir för varmt.

Poängen med det hela är att det blir som en varmbänk. Den färska gödseln brinner och gör det "varmt om fötterna" för ömtåliga fröer och plantor. Kalla nätter hålls värmen kvar av glaset. Man får dock hålla koll så det inte blir för varmt. Jag har haft 20–25 grader i jorden och det är uppenbarligen lagom.

När växterna når över pallkragskanten får man förstås ta bort fönstret, men då har de förhoppningsvis hunnit bli starka och fina och klarar av lite kallare väder. Blir det riktigt ruskväder är fiberduk nog en bra idé. Efter skörden i höst borde gödseln vara lagom brunnen och fin för att läggas ut som jordförbättring.

Jag har kämpat med bönor och frilandsgurkor på friland varje år, men nu blir det nog pallkragar i fortsättningen. Dessutom har en familj med fyra hästar men ingen köksträdgård flyttat in nära oss, så vi kan få i stort sett så mycket gödsel vi vill! Vi får väl dela med oss av lite morötter till hästarna som tack för hjälpen ;-)

Grönare liv på ett år. Vecka 19 – Städa lagom!

Jag är inte mycket till städtant; jag gillar väldigt mycket att ha det rent och fint omkring mig, men jag tycker väldigt illa om att städa! Dessvärre är resten av familjen tämligen ointresserade av hur det ser ut härhemma, så då och då blir det ändå jag som beslutar om städdagar och skäller på folk för att de sprider sina grejer omkring sig och "glömmer" att torka upp kladd.

Men även om det är trevligt att ha det någotsånär rent och fint omkring så finns det egentligen ingen anledning att lägga mängder av tid på städning. Ett visst mått av smuts ger immunförsvaret något att jobba med och minskar allergirisken hos barn. Och eftersom städning ofta innefattar en hel del starka kemikalier och elektriska prylar (dammsugare) så är det skäl nog att ta det lite lugnt.

Man kan t.ex. fundera på vad man tycker är viktigast att ha rent och koncentrera sig på det. Jag kan leva med en och annan dammråtta under soffan men jag vill ha rena, tomma bord och andra ytor utan kladd. När soffbordet är belamrat med legobitar, serietidningar, böcker, tomma tekoppar och äppelskrottar får jag hysteriska anfall och skäller på folk (stickningar, kardflor, trädgårdsböcker och liknande är däremot pågående projekt och inte skräp :-)). I badrum och kök vill jag också ha rent och undanplockat så man lätt kan torka av ytor. Däremot tar jag ganska lätt på hur det ser ut i barnens rum, det är mest deras eget problem.

Och så tycker jag om att ha det hyfsat rent när det kommer besök. Det är väldigt bra att folk kommer och hälsar på ibland, utöver att det är trevligt i största allmänhet så är det en bra anledning att städa ordentligt :-))

Hur städar man då hyfsat miljövänligt? Vi har en såndär superdammsugare som inte bara dammsuger utan också rengör mattor och madrasser, skurar golv och en hel massa annat. Den drar faktiskt mindre el än en vanlig dammsugare och vi använder den då och då för att rengöra rejält. Vardagsstädningen försöker vi däremot fixa utan el. Golven sopas och våtmoppas när det behövs. Vi har en mopp som rengör bra med bara vatten, är det jättesmutsigt tar vi lite såpa. Damma med dammvippa fungerar jättebra, den binder dammet med statisk elektricitet och behöver bara skakas ut utomhus.

Köksbänkar, skåpluckor, handfat, badkar och liknande ytor tar vi med mirakeltrasor som fungerar helt utan rengöringsmedel. Är det väldigt smutsigt använder vi skrubbsvamp och lite såpa. Såpa använder vi också till toaletterna.

Fönsterputning slarvar vi rejält med, men nångång emellanåt blir det trots allt gjort. Diskmedel eller T-sprit fungerar bra, tvätta med trasa, dra av med fönsterskrapa. Man kan efterputsa med speciella mirakeltrasor för fönster, om man vill. Det blir jättefint! (man kan också blanka kranar etc. med sådana trasor, det blir fint och ser väldigt städat ut!).

Vi använder nog vanligt diskmedel eller såpa till nästan all städning. Jag har en flaska Klorin stående, som används kanske en gång om året eller så för att desinficera toaletter m.m. när familjen har magsjuka (sjukhussprit vore bättre, men det får man väl inte tag på?). Annars ska man vara väldigt försiktig med bakteriedödande rengöringsmedel! De flesta bakterier i våra hem är inte ett dugg farliga, men om man sprider en massa antibakteriella medel omkring sig så riskerar man att skapa resistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Det vi använder i våra hem stannar ju inte där – förr eller senare hamnar saker och ting i grundvattnet eller på andra olämpliga ställen.

Städskåpet är den perfekta slutstationen för gamla lakan och t-shirtar som inte går att använda längre. Klipp/riv i lagom bitar och använd till städtrasor. Och som sagt – städa lagom, det finns mycket viktigare saker att lägga sin energi på! Om man nu inte verkligen gillar att städa, det lär finnas folk som gör det :-)

Dagens skörd och mat

Idag har jag plockat in lite lök, en gallrad majrova och en pytteliten gallrad kålrot. Tillsammans med morötter, chili, vitlök och ingefära blir det en wok att äta med nudlar till. Veg.mat passar bra idag, vi var i stan och storhandlade och åt lunch på McDonalds – nu krävs det en hel del botgöring för att motverka den utsvävningen :-)

Ja, några jordgubbar blir det väl också idag. Vi plockar lite varje dag för att hålla jämna steg med sniglar och fåglar. Det vi inte äter upp delar jag i halvor och torkar. Godis!!

Bloggtips

Fler och fler vänner och bekanta börjar blogga. Kul! Idag tipsar jag om Mirandas have, en blogg om föräldraskap, barn, miljö och odling.

Have är trädgård på skånska (och danska), ifall någon undrade :-)

Dagens skörd

Några potatisar, de första morötterna, lök, massor av sallad, jordgubbar. Nu kan man snart göra hela måltider av det som växer i trädgården.

Nästan inget är så kul som att laga mat av den egna skörden :-) Det är en väldigt speciell känsla av trygghet och tillfredsställelse att kunna fixa familjens mat utan att vara beroende av stigande matpriser och trist utbud i butikerna. Och gott är det också!

Idag blev det en matig sallad av skörden + lite fetaost och en örtvinägrett. Jättegott! Snart kan vi börja plocka de första majrovorna och woka, lite rejälare potatiskok, rödbetor att koka och äta med getost, sockerärter som godis direkt från landet...

Bönor och gurkor

Hur går det med bönor och gurkor på friland i det här konstiga vädret? Vi sådde en bit in i maj, först var det snustorrt, sen kom regnet och kylan. Gurk- och bönväxter är känsliga typer som inte vill frysa, men gärna ha gott om vatten.

Av gurkfröna grodde 2–3 stycken och 1 (!) gurkplanta överlevde och står och tynar bort. Borlottibönorna grodde fint, rosenbönorna är på väg lite tveksamt nu (men de brukar klara kallt väder ganska hyfsat), men varken vaxbönor eller gröna bönor har grott. Inte ett enda frö!!

Så nu ger jag upp frilandsförsöken. Idag har jag sått om gurkor, vaxbönor och gröna buskbönor i pallkragar med glas över. Lite större chans att få någon skörd... Man kan ju så inomhus och plantera ut, jag har försökt det tidigare men jag tycker det är svårt att få plantorna att ta sig när de kommer ut. Då går det bättre för dem som lyckas gro direkt på friland. Fast det kräver ju hyfsat väder.

Det är förresten svårt att hitta pallkragar, det är uppenbart att pallkragsodlingen har slagit igenom på bred front. Jag fick med mig de två sista från en butik i Alingsås, där vi brukar köpa begagnade såna – hade egentligen tänkt köpa en fem, sex stycken. Vet inte riktigt var jag ska leta nu...

Ekologisk festival!

Jag har blivit ombedd att tipsa om en ekologisk festival som äger rum i Skåne den 1 - 3 augusti (i Veberöd utanför Lund) och det gör jag såklart gärna. Du kan läsa mer om den på Mossagårdens hemsida

Förutom alla artister (såsom Louise Hoffsten, Daniel Lemma, Tomas DiLeva, Peter Wahlbeck) kommer även hantverkare och utställare finnas på plats på Mossagårdens festivalområde. Kända kockar har också bjudits in för att laga till välsmakande och nyttiga läckerheter. Den gemensamma nämnaren för alla som medverkar på festivalen är de ekologiska värderingarna.

Visst låter det trevligt? Jag är antagligen i Skåne den helgen, så jag tittar nog förbi ett tag!

Grönare liv på ett år. Vecka 18 – Gynna en lokal hantverkare!

Mina tips här handlar ofta om att göra saker själv för att spara resurser och pengar. Men man kan ju faktiskt inte göra allting själv. Ett riktigt bra alternativ är att ta hjälp av en hantverkare (i vid bemärkelse) i ditt närområde. Du gynnar den lokala ekonomin, det blir kortare resvägar och du skapar en kontakt som kan bli användbar också vid andra tillfällen.

Ofta är det ju också bättre att t.ex. laga eller bygga om något i stället för att riva ut eller kasta bort. Kan man då hitta en lokal snickare, målare, murare, bilmekaniker eller vad man nu behöver så är det guld värt. I synnerhet om h*n är mer intresserad av att laga och fixa än att bara byta ut.

Kanske finns det också någon i din närhet som kan klippa hår, laga kläder, sy, fixa mat till den stora festen eller något annat. Det finns gott om små- och egenföretagare att gynna och de är alldeles nödvändiga som en motvikt till storföretag och massproduktion. I en framtid med allt dyrare transporter blir de ännu viktigare!

Oavsett om man bor i stan eller på landsbygden så är det ju viktigt att det finns en fungerande lokal ekonomi, där man kan få vardagslivet att fungera utan långa bilresor. Ska vi hålla liv i landsbygden i en peak oil-framtid så måste det finnas lokala resurser för allt möjligt, inte bara stora industrijordbruk.

Den sociala aspekten är inte minst viktig. Jag har skrivit om det förut, men tjatar lite. Man behöver inte bli jättekompis med alla grannar. Men man behöver lära känna dem och försöka hjälpa varandra med vardagssaker. Det kan vara jätteenkla saker som att ta hand om varandras barn när det behövs, eller dela med sig av överflöd från trädgården. Att anlita en granne, eller grannens kompis, när man behöver hjälp med något är en viktig del i att hålla sociala relationer vid liv. Det gynnar alla i det långa loppet.

Tipstack till Hippihäxan! Tipsa gärna du också om något på temat Grönare liv! Mejla på elins(dot)tradgard(at)gmail(dot)com!

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Malin på Ekoblogg!

1. Vad gjorde du för tio år sedan? Jag var mammaledig med min son och hade ganska nyss kommit hem från sjukhuset. Han föddes 2½ månad för tidigt (!) och det mesta av min tid och energi gick åt till praktiska saker och funderingar kring hur det skulle gå för honom (han fyllde f.ö. tio i våras och mår hur bra som helst, inga men av sin förtidiga födsel!).

2. Vilka fem saker finns på att göra listan idag? (läs söndag): Har redan fixat det viktigaste, att åka till stan och handla en del pryttlar till trädgården: fler pallkragar, en ny skottkärra och en rejäl kompostbehållare. Återstår att montera kompostbehållaren, fixa med platsen där pallkragarna ska stå, fylla på med jord och gödsel och så. Men det ösregnar, så det blir nog inget... Matlagning och kanske en smarrig kvällsfika står också på listan idag (vad sägs om kladdkaka med vispad grädde och färska jordgubbar?).

3. Godis jag gillar: Choklad, choklad, och choklad! Gärna mörk och gärna smarriga praliner. Vadsomhelst utom sötsliskig mjölkchoklad.

4. Vad skulle jag göra om jag blev miljardär? Oj, det var svårt! Donera en rejäl summa till forskning antagligen. Dels till mitt eget ämne (arkeologi), dels till forskning kring ekologisk odling, att använda gamla tekniker (utan fossila bränslen) och konsten att bygga fungerande samhällen efter Peak Oil. Dela med mig till släkt o vänner som kunde behöva det. Jag skulle nog sluta jobba och ägna min tid åt att forska och skriva och att bygga ut vårt ställe till en liten självförsörjande enhet med spännande tekniker och eko-material. Antagligen skulle jag försöka resa en del också. Ta sig runt världen med tåg vore kul!

5. Städer/orter som jag bott i? Massor. Som barn bl.a. på landet i Västergötland, utanför Östersund och i Skåne. I vuxen ålder har jag bott bl.a. i Lund, Malmö, Göteborg, Halmstad, Kungsbacka och nu på landet mellan Borås och Göteborg. Nu ska jag nog inte flytta mer...

Jag utmanar Ottopippi (och vem mer som känner sig sugen!)

Glad midsommar!

Här är det en stillsam midsommarafton. Vi hade tänkt gå på ett firande som blev inställt, så det blir hemmafirande i all enkelhet. God mat ska man ju ha i alla fall. Idag är det en såndär regnig dag då man ändå inte kan göra mycket mera än stanna inomhus och laga mat. Mellan skurarna kan man rusa ut och plocka in lite ätbart från trädgården och kanske göra en fin blombukett till bordet.

Så här ser vår midsommarmeny ut (*från trädgården):

Löksill (heminlagd)
Kokt färskpotatis* med dill*
Fransk potatissallad (av köpepotatis) med färsk lök*
Köttbullar på lammfärs med örtkryddor*
Blandad sallad*
Kryddigt rågsiktsbröd
Basilika*foccacia

Hemlagad vaniljglass
Rabarber*sorbet
Jordgubbar*
Smultron*

I bloggosfären

Lite smått och gott som rör sig i bloggosfären just nu (bortsett från FRA-lagen, men den gör mig så arg att jag inte orkar skriva om det!)

Crunchy Chicken har en ny utmaning om gratis gödning. Kolla!

green with a gun har ett intressant inlägg om ekonomin och om att leva resurssnålt. Måste en minskad konsumtion leda till en ekonomisk kris?

Ekoblogg skriver om de besprutade jordgubbarna och lägger ut en länk till ekologiska jordgubbsodlare.

Och så vill jag tipsa om den fantastiska Little Homestead in the City , hur en familj på fyra vuxna producerar i stort sett allt det äter och därtill ett rejält överskott att sälja. På en tomt i stan! Visserligen i Kalifornien, men det är ändå imponerande. Tomten är bara på 1/5 acre, vilket är drygt 800 kvadratmeter! Vad skulle vi inte kunna göra med våra drygt 3000 dito... nåja vi jobbar på det :-)

Barn eller inte?

Crunchy Chicken tar upp en klassisk fråga bland miljömänniskor – är det försvarbart att föda barn eller inte? Och i så fall hur många?

Somliga väljer att avstå från barn för att inte bidra till överbefolkning och att det blir fler som tär på begränsade resurser. Andra menar att det viktigaste är hur vi uppfostrar våra barn och hur vi själva lever. Att leva så resurssnålt som möjligt och föra det vidare till nästa generation är bättre än att bara låta bli att föda barn. Samtidigt går det inte att komma ifrån att så gott som alla västerländska barn har betydligt större ekologiska fotavtryck än vad som är rimligt. Men västerlänningar föder få barn och vi har en stor äldre befolkning som måste tas om hand. Hur ska det gå till om det inte kommer nya generationer?

En annan aspekt på det hela är att jordens befolkning inte ökar lika snabbt längre. På sikt kan det t.o.m bli en minskning, inte bara på grund av dystra saker som svält, krig och sjukdomar, utan på grund av att fler kvinnor får utbildning och egna inkomster. Flickor som får gå i skolan gifter sig senare och föder färre barn; utbildade kvinnor nöjer sig ofta med ett eller två. Med ekonomisk trygghet behöver man inte ha många barn att förlita sig på när man blir gammal.

Det är en komplicerad fråga! Själv har jag satt tre barn till världen, så jag ska kanske inte uttala mig så högt... Vad tycker du?

Läs också mer hos Sharon!

Grönare liv på ett år. Vecka 17 – Stäng av teven!

Kanske inte rätt uppmaning såhär i EM-tider, men ändå. Notera att jag inte skriver "släng ut teven", bara "stäng av den". Jag tror inte att teve är alltigenom ont eller skadligt. Det finns riktigt bra program, sådana som berör, informerar, roar, o.s.v. Men det finns rejäla avigsidor med tevetittande också.

* Energiåtgång, som med alla elektriska apparater

* Risken är stor att man sätter sig och glor på teve istället för att göra något mer meningsfullt (och kanske roligare i längden). I och för sig kan man göra en del hel samtidigt som man sitter där, jag brukar sticka eller spinna. Men samtidigt undrar jag lite över alla som säger att de "inte har tid" till allt möjligt – laga mat, baka, umgås, ta en promenad, odla o.s.v. Hur mycket tid tillbringar de framför teven?

* Teve uppmanar till onödig konsumtion. För det första apparaten som sådan, det ska ständigt vara nyare och bättre. Hur många fullt fungerande teveapparater har hamnat på tippen (f'låt, återvinningsstationen) för att man "var tvungen" att köpa en sprillans ny platt-teve? För det andra reklamen – kommentarer överflödiga. För det tredje, och kanske det mest försåtliga, alla program som direkt eller indirekt uppmanar till att skaffa nytt, göra om, köpa saker. Inredningsprogrammen är väl värst. och alla varianter på "make over". Till och med trädgårdsprogrammen handlar mest om att köpa en massa nya växter!

(det ska väl medges att en del av den här kritiken kan riktas mot datorer också...)

Periodvis har vi haft en tevefri dag per vecka (det är lättast någon dag när det ändå inte är nåt kul att titta på ;-)). Då har vi istället försökt göra något tillsammans – spela spel t.ex. Låter lite präktigt, kanske, men det är riktigt trevligt. Inte minst när barnen börjar bli så stora att man kan spela sådant som är kul också för vuxna. Just nu är Carcassonne en favorit!

Vi har några enkla teve-regler, för att minska dumtittandet lite:

* Ingen kabel-teve, ingen parabol. Kommer aldrig att skaffa!!
* Inget tittande bara för att man har tråkigt, eller ska "se om det är nåt kul". Teven sätts på när man ska se något bestämt, sen ska den stängas av igen.
* Normalt ingen teve före kl. 18.00 med vissa undantag (ett visst mått av morgonprogram på helgerna är OK)
* Inga teve-spel, typ Nintendo (japp, vi är världens hemskaste föräldrar!!). Måttligt datorspelande är OK, mer behövs banne mig inte!

Spela golf eller odla mat?

Idag läser jag i tidningen (GP, ingen länk, tyvärr) att matbristen i det redan utsatta Sydostasien förvärras av att stora arealer mark som tidigare användes till risodling i stället blir till golfbanor och turistanläggningar. Att odla ris lönar sig dåligt, eftersom mellanhänder tar det mesta av förtjänsten och många odlare slutar. Det är betydligt lönsammare att jobba i turistindustrin. Skrämmande, och samtidigt fullt begripligt Varför slita på risfälten när man jobba med något som är både lönsammare och trevligare? Och ändå helt obegripligt att en sådan utveckling får lov att fortgå!

Här hemma har också tusentals hektar åkermark blivit golfbanor. Det är kanske inget stort problem idag, med vad händer när transporten och importmaten blir mycket dyrare och vi måste producera mycket mer av vår egen mat? Är det överhuvudtaget möjligt att återuppta golfbanemarken till att odla mat? Det perfekta gräset på golfbanorna kräver stora mängder konstgödning och besprutning för att hålla sig perfekt (även om golfklubbarna också har hakat på eko-trenden och sprutar mindre). Hur många år tar det att ställa om en golfbana till ekologisk odling? Jag har ingen aning!

Somliga menar att det ändå är bättre att bygga golfbanor än att plantera granskog på den oanvända åkermarken. Granskog förändrar jordmånen och markkemin kraftigt och det tar lång tid att ställa om till jordbruk igen.

Eller ska vi bara låta markerna slya igen? Slyet kan åtminstone skördas och bli till biobränslen. Men det blir inget trivsamt landskap av det hela. Fler betesdjur? Det är dålig lönsamhet på djur som mest går på naturbeten – man behöver ge kraftfoder för att få en tillväxt på djuren som gör dem lönsamma.

Eller behöver vi helt enkelt en helt annan jordbrukspolitik som gynnar naturbeten, ekologisk odling (som behöver större arealer än det traditionella), biobränsleproduktion, som möjliggör för småbrukare att få en lönsamhet på sina gårdar, som värnar det gamla kulturlandskapet och dess värden (som inte bara är skönhetsvärden!)? Många frågor...

Smått och gott i trädgården

Bönor blir man glad av. De är så livskraftiga och knubbiga när de skjuter upp ur jorden. Det här är borlottibönor som jag sådde för någon vecka sedan. Trots torka kommer de upp fint (okej, jag har vattnat dem lite...)

Kålrötterna växer fint, trots torkan. De stortrivs med marktäckning. Kålrötter sägs vara lite knepiga att odla, men här blir de jättefina! Samodling med lök fungerar bra, verkar det som.

Den här rödlöken blev kvarglömd i landet i fjol. Nu har den knoppar och börjar antagligen blomma snart. Kanske får vi egna lökfrön så småningom. Jag har aldrig sått lök från frö, vi brukar köpa sättlök. Men det vore kul att prova.

Grönare liv på ett år. Vecka 16 – Spar på vattnet!

Veckans ämne är högaktuellt i torkan. Det är hett, det är snustorrt och med egen brunn blir man väldigt försiktig med vatten för att inte plötsligt stå med tom brunn mitt i sommaren. Men även den som har kommunalt vatten kan ha anledning att spara på det. Vi är ju så bortskämda med att bara vrida på en kran, så kommer det rent, friskt vatten. Ibland helt gratis, ibland får man betala lite för det, dock ganska symboliskt jämfört med många andra platser på jorden.

Vi kan t.o.m. dricka vatten från de flesta vattendrag i naturen, bara man undviker de stora jordbruksområdena och bara tar rinnande vatten. Så varför skulle vi inte slösa med det?

Därför att även vattenhanteringen kostar energi. Att pumpa upp, transportera och rena vatten kräver energi och stora anläggningar som kostar energi i drift och uppförande. Alltså finns det goda skäl att spara på vatten även om det till synes aldrig tar slut.

Sen vet vi inte hur vattentillgången blir i framtiden. Det blir varmare överallt, delar av jorden väntas få torka och ökenklimat medan åtminstone delar av Skandinavien väntas få blötare väder. Men vattnet kommer antagligen ganska ojämnt, med väldigt blöta vintrar och kanske långa torrperioder på sommaren. Med ett varmare klimat kommer sannolikt också nya bakterier och andra smittor i vattnet, så vattenreningen blir besvärligare.

Såhär gör vi just nu för att spara på vattnet:

* vattentunnor under stuprören för att ta vara på regnskurar
* minimalt med bevattning i trädgården, täckodling för att minska avdunstningen och punktbevattning med kanna av särskilt känsliga växter
* diskar i diskho och sköljer i balja, sköljvattnet går sedan ut i trädgården som bevattning
* en skål e.d. under vattenkranen för att ta vara på spillvatten när man öppnar kranen
* en del kokvatten (ägg, pasta) tas tillvara för trädgårdsbevattning
* inga duschar för att "bara" svalka av sig – snabba duschar för hygien, stängd vattenkran medan man tvålar/schamponerar sig. Är det riktigt torrt kan även duschvatten samlas upp i balja och åka ut till bevattning
* vi går till badsjön nästan dagligen för avsvalkning, lite svett o smuts försvinner ju också
* snålspola toan, kissa i skogen om möjligt

Vi tvättar kläder som vanligt, men försöker att inte tvätta om det inte är nödvändigt. Vatten till att tvätta händerna får man ju däremot inte spara på! Många bakterier trivs i värmen...

Att ta vara på gråvatten och vattna med, som vi gör är, inte helt okomplicerat (det kan diskuteras hur legalt det är också). Gråvatten är alltså tvätt-, disk- och sköljvatten, alltså sånt som går ut i avloppet utom från toaletten. Oftast är det ju ganska rent, egentligen, men det finns en liten risk att smittämnen följer med. Eftersom det kan vara ganska näringsrikt (iaf diskvatten) så ger det också bra tillväxtmöjligheter för bakterier. Man får inte spara på det, det ska direkt ut i trädgården. Man ska inte heller hälla det på sådant som ska ätas direkt (sallad och sånt). Däremot går det bra att hälla runt perenner (bärbuskar, t.ex.) eller ovanpå täckmaterialet om man täckodlar. Man får använda en portion sunt förnuft där. Samtidigt känns det ju idiotiskt att bara hälla bort nästan rent vatten som man lagt energi på att pumpa upp!

Vintertid har vi oftast mer vatten än vi behöver, ibland står brunnsvattnet nästan ända uppe vid markytan. Då tillåter vi oss att slösa lite mer. Ett och annat varmbad en kall vinterdag är ju inte helt fel .-)

Bärhäck

De här små nyplanterade bärbuskarna är en del av vår blivande bärhäck. Vårt hus ligger ganska öppet mot vägen där "alla" passerar. Och även om det är trevligt att folk kommer förbi och hejar, så vill man ändå vara lite ifred ibland. Så vi håller på att skärma av en sittplats närmast huset, där man också kan få lite skugga när det är som varmast. Eftersom vi vill att så mycket som möjligt i trädgården ska vara ätbart så planterar vi såklart en häck med olika slags bär.

Nu har vi satt två bärhäggmispel, en röd vinbärsbuske och en svartvinbärsdito. Så småningom blir det nog mera vinbär och kanske amerikanska blåbär. Men det är så torrt så vi väntar med resten tills i höst. Idag ska det kanske, kanske komma en och annan åskskur. Även om jag inte gillar åska nåt vidare så vore det underbart med en rejäl regnskur!

Vad ska jag fira, egentligen?

Okej, det är nationaldag. Gustav Vasa tågade in i Stockholm detta datum år 1523 och Kalmarunionens upplösning var ett faktum. Samma datum år 1809 antogs en ny regeringsform, en grundlagsreform som kraftigt minskade kungens makt. Det kan ju möjligen vara något att fira. Men samtidigt känns det som en väldigt påklistrad helgdag som inte känns ett dugg relevant, i alla fall inte för mig.

Jag bor visserligen sedan några år tillbaka i Västergötland som har varit svenskt så länge begreppet "svenskt" har funnits. Men mina rötter och känslomässiga kopplingar finns i flera landskap, huvudsakligen Skåne (där jag är född), Halland, Jämtland och Gotland. Alla dessa landskap har införlivats sent i det svenska riket, och därtill med ett rejält mått av våld. Så vad jag ska jag fira?? Inte känns det svenska riket som något känslomässigt betydelsefullt för mig.

Sverige, som det ser ut idag, är ett sent hopkommet rike som har pusslats ihop av flera olika bitar. Vissa bitar har hört hit men försvunnit under årens lopp (Finland, Östersjökusten). Andra har erövrats i krig från Danmark och Norge. Ytterligare några har erövrats gradvis, med en hel del våld mot urbefolkningen (stora delar av Norrland). Så vad är Sverige egentligen?

Vacker natur? Finns lite varstans på jorden. Allemansrätt? Det har Norge och Finland också. Demokrati? Finns tack och lov också lite varstans. Välfärd? Sverige ligger knappast högst på "välfärdslistan" längre.

Naturligtvis är jag glad och tacksam över att bo i ett land med demokrati, hyfsat ren natur och allt det där. Men en nationaldag... jag vet inte. Är det inte ett sätt att spela nationalistiska, främlingsfientliga grupper i händerna? Vilken betydelse lägger vi i att vara svensk? Och jag undrar fortfarande vad tusan jag ska fira egentligen??

Vårsådden är klar!

Nu är all den tidiga sådden äntligen klar. I helgen kom de sista fröna i jorden – frilandsgurka och fyra sorters bönor. I år ska vi (förutom bondbönor förstås) odla vaxbönor, gröna buskbönor, rosenbönor och borlottibönor. De senare har jag aldrig provat, det blir ett experiment. Antagligen bor vi lite för vått och kallt, så de kanske inte hinner mogna helt om det inte blir en torr och varm höst. Men de ska vara goda att äta i alla stadier, så det är väl värt ett försök.

Några förkultiverade plantor av knölfänkål ska i jorden och några kålplantor som står i drivbänk. Sen är det klart. Det betyder i och för sig inte att det är slutsått för i år. När vi börjar skörda av de tidiga sorterna och det blir plats i landen, så är det meningen att där ska växa nya saker. Ganska mycket går att så både två och tre gånger – rädisor, tidiga morötter, majrovor och rödbetor t.ex. Det kan bli väldigt aktuellt i år, eftersom mycket av den tidiga sådden har tagit sig dåligt i torkan.

Bladgrönsaker gror och växer dåligt om man sår dem mitt i sommaren. Men dem kan man så igen på sensommaren och få en skörd till hösten. Man kan också så kål på sommaren och låta den övervintra. Åtminstone grönkål klarar vintern bra, bara man skyddar den från rådjur och harar. Kål som sås sent har också viss chans att komma ifrån de värsta angreppen av kållarver.

Jag har nånsorts ambition att vi på sikt ska ha något ätbart i trädgården året runt. Det kräver förstås en del experimenterande och ett och annat misslyckande. Men med hjälp av växthus och drivbänkar, fiberduk och nät mot rådjuren så ska det väl kunna gå?

Varmt!!

Det är VARMT!! 26–27 grader och det är lite för varmt för att jag ska trivas. OK, om jag får sitta i skuggan med en god bok och något svalkande att dricka. Gärna vid en sjö. Då har jag inget att invända. Men jobba i trädgården, laga mat, baka, göra något överhuvudtaget... jobbigt!

Allting blir lite slappare. För varmt för att vara i köket – färdigmat och en massa importerat från grönsaksdisken till en sallad. Gräva grunden till växthuset – pust, glöm det. Rensa ogräs – ja möjligen en stund på morgonen.

Samtidigt får man väl räkna med att det blir fler sådana här värmeböljor framöver. Lika bra att vänja sig. Men det blir också svårare att vänja sig i takt med att fler och fler hus förses med AC. Det är jätteskönt inomhus, om den är vettigt inställd. Men när man väl kommer ut så känns det ju ännu varmare. Och ju mer vi luftkonditionerar våra hus desto mer glömmer vi bort gamla knep för att hålla det svalt inomhus.

Med tanke på hur mycket energi det går att till att hålla en jämn inomhustemperatur året om så kanske vi i stället borde lära oss att hantera ganska skiftande temperaturer. För några månader sedan var det 14–15 grader på morgonen hemma hos oss – i morse var det 25! Kyla är ganska lätt att hantera, en varm brasa och en ulltröja räcker långt. Men det finns enkla knep att få det uthärdligt i värmen också:

* Vädra, förstås. Skaffa myggfönster och vädra igenom ordentligt nattetid. Ha norrfönster öppna på dagen men stäng söderfönster. Gör tvärdrag om det går.
* Skugga söderfönster med gardiner eller persienner på dagen
* Plantera lövträd mot söder som ger skugga sommartid men släpper igenom ljuset på vintern
* Laga mat utomhus. Grilla, grädda pinnbröd eller ät kall mat
* Diska utomhus. Vattenslang som får ligga i solen ger gratis varmvatten.
* Varva ned. Ta siesta om det går, jobba mer intensivt morgon och kväll
* Skapa skuggiga platser utomhus, inte minst för småbarn som lätt blir för varma. Träd och buskar ger den bästa skuggan, sval och lite fuktig. Men ett snyggt parasoll är inte heller fel.
* Minska behovet av solskyddskrämer (som innehåller mängder med tvivelaktiga ämnen) genom att stanna i skuggan mitt på dagen och ha täckande, men tunna och svala kläder
* Kyl av fötter och handleder i kallt vatten i stället för att duscha flera gånger om dagen
* Nu är det rätt tillfälle att testa alla goda saft- och drinkrecept (fast inte för mycket alkohol i värmen). Pröva fläderblomssaft med lite citron och några droppar gin till de vuxna. Och is, förstås, eftersom man antagligen ändå har frysen igång.
* Gör solhatten till ett fashion statement :-)

Läs mer här om skadliga ämnen i solskydd. Flera bra länkar!

Grönare liv på ett år. Vecka 15 – Ät upp ogräset

Drygt en fjärdedel in på det grönare året! Det blir onekligen en utmaning att hitta på sammanlagt 52 tips och idéer (tips tas gärna emot).

Så här års är ju det där med ogräs högaktuellt. Även om inget annat växer i trädgården så klarar sig alltid ogräset (vilket ju är en av anledningarna att det är just ogräs). Ett av de trevligare sätten att bekämpa dem är ju att äta upp dem, i synnerhet om man inte har höns eller kaniner som hjälper till med den detaljen.

Jag har inte de där riktigt djupa kunskaperna om att äta vilda växter, men vi har en del ogräs i trädgården som hamnar på matbordet då och då. Det finns naturligtvis oändligt många fler sorter som går att äta och det är något jag verkligen skulle vilja lära mig mer om. Nån gång när jag får tid.

Nässlor känner ju alla till. Vi äter dem som soppa, lägger i paj eller torkar för att smula ned i bröd.

Kirskål kan man använda i soppa och paj precis som nässlor. Passar också bra i ogräswok.

Vitplister liknar nässlor litegrann men bränns inte alls. Den kan användas som kirskål.

Ängssyra har fantastiskt goda lite citronsyrliga blad som påminner lite om harsyra. Vi använder den i sallad, men ta inte de största bladen. Man kan också odla trädgårdssyra om man vill ha en lite mer förädlad variant. Båda är goda.

Maskros kan användas till en massa saker. Blommorna till maskrossirap eller vin, roten till kaffesurrogat och bladen till sallad. De har en ganska besk smak som påminner lite om rucola. Använd de små späda bladen. Är man lite pyssligt lagd kan man bleka maskrosor genom att sätta en kruka e.d. över plantan så man får ljusare och mildare blad. Lite grövre blad passar i ogräswok.

Svinmålla har vi inte som ogräs, men jag är sugen på att odla den. En medeltida kulturväxt som används som spenat.

Ogräswok

1–2 portioner

Några rejäla nävar blad från olika ogräs

lite rapsolja

1–2 vitlöksklyftor, finhackade

1 liten bit färsk ingefära, riven

1–2 chilifrukter efter smak, hackade

lite salt

några droppar sesamolja

Hetta upp rapsoljan i woken och lägg i kryddorna. Woka någon minut. Lägg i de sköljda bladen och woka dem hastigt. De bränns lätt. Tag från värmen, droppa över sesamolja. Färdigt! Man kan droppa över lite citronsaft också, om man vill.

Servera med ris eller nudlar

Läs mer om ogräsmat

Hitta växten här

Lite böcker att läsa:

Kan man äta sånt?

Vanliga vilda växter...

Plocka vilda matväxter

Torrt!!

Det har inte regnat på flera veckor och det är så torrt att jag börjar bli orolig för trädgården! Perennerna klarar sig väl hyfsat (fast rabarbern har gått i stå lite). Men köksträdgården med alla småplantor... Det har grott lite halvdåligt i landen, palsternackorna är OK, rödbetorna sådär, det är glest i morotsraderna :-( Och så alla nysatta småplantor + ett gäng som väntar på att få komma ut.

Till saken hör att vi har egen brunn, så jag vågar inte vattna hur mycket som helst. Nån långtidsprognos jag såg visar på en rekordvarm sommar (det kan ju iofs vara helt fel) men vi kan inte riskera att ta för mycket i brunnen.

Lite regn nu, snälla!!

Tre systrar i trädgården

I år ska en del av köksträdgården bli en "Three Sisters Garden". Det är ett traditionellt amerikanskt sätt att samplantera majs, squash och bönor. Blandningen av växter gör det svårare för skadeinsekter att hitta rätt, majsen fungerar som klätterstöd för bönorna som i sin tur fixerar kväve från luften som gödslar majsen. Squashen med sitt kraftiga bladverk skuggar marken och minskar avdunstningen när det är torrt.

Eftersom vi får förkultivera både majs och squash här så kan vi inte göra exakt som i de amerikanska beskrivningar jag har sett. Men idag har vi planterat ut omväxlande sommarsquash, vintersquash, pumpor och majs. När det blir lite varmare ska jag så bönor intill majsplantorna.

Ursprungligen hade man också en blommande växt som drog till sig bin. Den arten finns såvitt jag vet inte i vårt land. Antagligen kan allt ogräs i närheten fungera bra som bidragare :-)

Vi får se hur det går. Håll en tumme! Bilder kommer om det hela tar sig.

Grönare liv på ett år. Vecka 14 – Ha det hemma!

Okej, upp ur deppträsket igen, i alla fall för tillfället. Veckans uppmaning handlar om att planera och bygga upp ett litet förråd av sånt som alltid tar slut. För det är ju så, hur noga man än försöker planera sina inköp så är det alltid något som fattas och så måste man åka och handla även om man hade tänkt slippa det.

Det är kanske ingen katastrof att behöva åka och handla lite oplanerat, åtminstone inte om man bor hyfsat nära en butik så man slipper ta bilen. Men varje gång man går in i en butik så ökar risken att man köper något dumt. I alla fall jag! Ofta är det ju också vid sämsta möjliga tillfälle: det är sent på eftermiddagen, man har jobbat och är trött, man är lite småhungrig, man vet att det väntar hungriga barn och en lätt otålig sambo därhemma. Det är då man går på alla dumheter och köper nåt färdiglagat för att slippa tänka, lite godis för att man är hungrig, lite glass av tvivelaktigt kvalitet till ungarna "bara för att", en slaskig veckotidning bara för att man råkar få syn på den i kassakön... ja, ni vet! Man gör av med onödiga pengar och det ekologiska fotavtrycket växer till ett par 45:or eller nåt sånt.

Lösningen är förstås att ha ett litet (eller stort om man nu har plats) matförråd hemma. Torrvaror av olika slag, kryddor, hållbara rotfrukter, lite smått och gott i frysen, så att man alltid kan fixa ihop en måltid utan att behöva handla. Bor man (som vi) långt från affärer och har hyfsat med plats så kan man ha mat för flera veckor hemma, bor man smått och har nära till butik kan man i alla fall ha mat för några måltider hemma.

Det tar lite tid att bygga upp ett matförråd och framför allt att lära sig vad man ska fylla det med. Men när det börjar "sätta sig" så är det väldigt praktiskt att alltid ha mat hemma. En annan fördel är att man kan handla i lugn och ro med en någotsånär genomtänkt lista och kanske ta sig tid att åka till en bra affär med ett vettigt eko-sortiment. Vi storhandlar 1-2 ggr/månad och kompletterar med färskvaror dessemellan. Det fungerar inte perfekt, jag gör fortfarande en och annan "katastrofhandling", men det blir bättre på det hela taget. Vårt största problem är nog att komma ihåg att planera – ta fram ur frysen, lägga bönor i blöt och sånt.

Vad ska man ha i sitt förråd? Den första regeln är att bara ha sånt som man äter i vanliga fall. Det är ingen idé att köpa konstiga konserver och annat som man inte brukar äta. Den andra regeln är hållbar mat. Det är dumt att lita för mycket på sådant som måste förvaras i kyl och frys. Om strömmen går så riskerar man att förlora mängder av mat. Ibland är det svårt att klara sig utan frys, vi köper t.ex. mycket kött på en gång (hela/halva djur) på vintern och det hamnar förstås i frysen (vi har ett litet elaggregat för att hålla frysarna kalla när det blir strömavbrott). Men annars så försöker vi ta vara på mat utan att bli helt frysberoende.

I vårt matförråd finns följande saker (ungefär, jag har säkert glömt något):
Mjöl av olika slag till bröd, pannkakor etc. Kolla hållbarheten och använd det äldsta först.
Havregryn, mannagryn etc. till gröt. Gitter man inte laga något annat så kan man alltid koka gröt...
Socker, honung till smaksättning, bakning, konservering
Salt, ganska mycket. Inte bara till smaksättning utan också till konservering. Kött och grönsaker kan räddas ur en trasig frys genom insaltning.
Kryddor och kryddsåser av alla möjliga slag, egenodlat och köpt.
Pasta och ris, även om vi försöker minska på importmaten så är ris och pasta oslagbara snabbmåltider. Glöm inte grötriset! Risgrynsgröt piggar upp vilken trist vintermorgon som helst!
Konserverade tomater, färdigköpta eftersom vår egen tomatodling är nästintill obefintlig. Det finns KRAV-märkta tomatkonserver. Till pastasåser, grytor etc.
Matolja, raps och oliv för det mesta
Torkade ärter och bönor, egenodlat och köpt. Mungbönor att grodda ger färskt grönt året om.
Kakao, te, kaffe, örtte. Onödigt men gott. Örtteet kommer från den egna kryddgården.
Torrjäst och torrmjölk, ganska trista produkter egentligen, men de är räddningsplankor när det färska tar slut. Torrmjölk är inte roligt att dricka, men fungerar till t.ex. pannkakor.
Bakpulver När suget efter kakor eller scones sätter in...
Russin och annan torkad frukt Idealet vore att ha en massa egentorkat, men där är vi inte riktigt än. En liten burk med torkade blåbär är det enda just nu.
Torkad svamp Suverän smaksättare.
Rotfrukter och potatis efter säsong. Delar av året är det ju bara att gå ut i trädgården och hämta. Resten av året håller det sig hyfsat i vårt svala skafferi.
Lök av olika slag. Håller mycket länge om den förvaras torrt.
Frukt, färsk efter säsong. Såhär års är det inte mycket. Sommartid får färska bär ersätta fruktätandet.
Inkokt frukt
Sylt och saft egentillverkat
Inläggningar, ättiksgurka, rödbetor, pickles, chutney, surkål...
Grönsaker, svårt att ha i förråd. Stora delar av året finns det i trädgården, vi fryser och konserverar en del också. På sikt kommer vi nog att torka mera grönsaker.

I frysen finns det:
Kött, vi köper som sagt mycket på en gång när det är slakttid
Köttfärs, vi maler egen så långt det räcker
Korv, vi gör en del korv själva, men det räcker aldrig...
Smör, vissa butiker har KRAV-smör i 1 kg-paket. Vi delar upp dem och lägger i frysen. Margarin använder vi inte.
Grönsaker, ganska lite, jag tycker de flesta grönsaker blir rätt trista när man fryser in dem. Målet är något färskt från trädgården året om... kan bli verklighet när vi får växthuset på plats.

Resten är sånt som får handlas oftare: mjölkprodukter, jäst, ägg, färska grönsaker etc.

Läs mer om matförråd hos Sharon
Här är en sida för den verklige hardcore-förrådsbyggaren

Elegi över en värld i kris

Östersjön flämtar av syrebrist
Östersjön kan räddas om man lägger ned de flesta storjordbruk i södra Sverige
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Humushalterna i jorden utarmas hela tiden
Kompostering och täckodling ökar humushalten
Mördarsniglarna invaderar Västsverige
Man varnar för kompostering och täckodling

Metanhalterna i atmosfären är de högsta på 800 000 år
Koldioxidhalten stiger ständigt
Etanolbränsle är lika problematiskt som bensin
Volvo bygger en etanolbil som drar 1,67 l/mil
Oljepriset når 130 dollar fatet
Den storskaliga matproduktionen kräver olja
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Alla kör bil som vanligt
Vem betalar priset?

Världen kräver mer olja än vad som kan utvinnas
Vem ska få använda de allt knappare oljeresurserna?
Till vad?

En global studie visar tusentals förändringar av djurs och växters livscykler
En global studie visar hundratals fysiska förändringar på jorden
90–95% av dessa beror på den globala uppvärmningen
Det är vi själva som orsakar den globala uppvärmningen
Vi flyger till andra sidan jordklotet
Vi kräver exotiska växter i våra fruktskålar
Vi måste ha en ständigt stigande standard
Vi måste får köra bil så mycket vi vill
Men vem betalar priset?

Någon försöker föra in sprängämnen på ett svenskt kärnkraftverk
Folkpartiet vill bygga ut kärnkraften
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med energi
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med ny uranbrytning
Vems miljö ska vi fördärva med urangruvor?

Jordbruket blir alltmer storskaligt
Småbönder drivs bort från sina jordar
Vi blir alltmer beroende av livsmedelsindustrin
Vi blir sjuka, feta och undernärda av dålig överprocessad mat
Svält skördar liv
Fetma skördar liv
Vem har tid och plats att odla sin egen mat?

Var går gränsen?
När kraschar alltihopa?
Vem ska få överleva kraschen?

Lite nytt...

... i länklistan. En kompis flyttade till Motala och trivs jättebra där. Här är hennes blogg om livet i Motala. Malin på Ekoblogg har mängder med tankar och idéer om ett ekologiskt leverne. Nidhöggs blogg är ofta dyster läsning, men tänkvärd samtidigt. Kolla också in Project Save the Earth, som handlar om just det!


Själv har jag kommit av mig lite i skrivandet, men jag lär återkomma till helgen om inte annat.

Min vilda trädgård

Vår trädgård är inte direkt något under av prydlighet. Eftersom vi har drygt 3000 kvadratmeter tomt, jobb att sköta + lite annat att pyssla med så blir det som det blir. Inga växter som kräver en massa pyssel, inga välrensade blomsterrabatter, inga ogräsfria köksland med grönsaker i prydliga rader.

Framför allt så får stora delar av trädgården sköta sig delvis självt, även där vi odlar mat och blommor. Det är inte bara arbetsfritt, det kan bli riktigt intressant att se vad som händer, som här där rabarbern fått sällskap av en självsådd planta med dansk körvel (gott att krydda nässelsoppan med).

I takt med att vi har börjat fixa och dona i en trädgård där ingen egentligen gjort mer än klippt gräset det senaste decenniet eller så, börjar det dyka upp saker. Första året kom det aklejor överallt. Det gör det nu också, men nu med sällskap av fingerborgsblommor. Förgätmigej växer som ogräs, men den är så fin så den får hållas. I år ser jag självsådda prästkragar lite varstans. Trädgårdssmultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem bäst det går.

Här växer mynta, citronmeliss, förgätmigej och lite annat smått och gott om vartannat. Det har blivit i balans efter några år, inget tar överhanden. Och vi har örtte till ett helt kompani, om så behövs!

Vi fick några jordgubbsplantor av en granne första sommaren. De är en sort som revar sig hejvilt och det utnyttjar vi genom att låta jordgubbarna själva flytta över till nya jordgubbsland. Varför gräva upp och flytta plantor i onödan?

Somliga kryddväxter blir nästan ogräs när de väl fått fäste. Mynta, citronmeliss och oregano stortrivs här och klarar sig helt på egen hand. Framför allt oreganon självsår sig och dyker upp när man minst anar det. Vi skulle kunna försörja en hel kedja med pizzabutiker med oregano, om så krävdes!

Här har en oreganoplanta slagit rot i gränsen till jordgubbslandet (svart plast på jordgubbarna var ingen bra idé, den håller inte!).

Det kanske inte alltid är så himla prydligt i vår trädgård. Men det är grönt och frodigt och jag inbillar mig att det är en betydligt större ekologisk balans här än i en mera välrensad trädgård. Ogräs och blommor fungerar som värdväxter för rovinsekter som äter bladlöss och andra skadedjur. Vi har nästan aldrig några direkta problem med skadeinsekter, undantaget kållarver, som inget verkar bita på...

Här är också mängder med fåglar året runt, det finns paddor (väldigt trevliga djur), fjärilar och mängder med insekter vi inte vet namnet på. En grannkatt har mutat in sitt revir här och håller möss och sork under kontroll.

Biologisk mångfald är den högtidliga termen, det är faktiskt en väldigt bra ursäkt för att inte ha en alltför prydlig tomt :-)

Tillfälligt avbrott

Är ute på jobb, fullt upp och inte så mycket energi att blogga just nu. Har därtill surfat runt för mycket på peak oil-sidor och klimatbloggar och känner mig lite matt och uppgiven... Samtidigt funderar jag mycket kring hur livet faktiskt kommer att se ut om tio eller tjugo år, det kommer nog här på bloggen så småningom.

Under tiden kan ni kolla på Nidhöggs blogg om liknande frågor. Fast jag är ändå lite mer positiv!

Grönare liv på ett år. Vecka 13 – Äta lokalt i maj

Jag tänkte att detta med lokal mat skulle få komma igen lite då och då, med funderingar kring säsongens färska råvaror. Det utgår naturligtvis från mitt område, Västsveriges inland. Ni som bor i en helt annan del av landet får anpassa efter era förutsättningar.


Maj är en ganska hopplös månad för självförsörjaren. Förråden från förra året börjar sina och det som är kvar är mer än lovligt trist. Det samma gäller för mycket av det som finns i butikernas grönsaksdiskar. I trädgården finns inte heller så mycket. Övervintrarna – kål, palsternackor – har fått lämna plats för nya sådder. Jordärtskockorna börjas skjuta nya skott och behöver vara ifred.


Maj är de gröna bladens tid. De kanske inte ger så mycket mat, men de ger massor av näring och den där smaken av något färskt som man har längtat efter hela vintern. Nu är det dags för sallader med en massa blandat plock i, nässelsoppa, det första örtteet på färska örter. Maj är också sparristid. Mycket av den sparris som finns i butik är importerad, men det finns svenskodlad – fråga efter den!


Den som odlar själv kan så sallad och spenat så fort det är några plusgrader i jorden. De gror även när det är kallt. Så i en pallkrage med glas eller fibeduk över, så kan du tjäna ett par veckor. Eller så i en stor kruka inomhus och vinn ännu mera tid. Trädgårdssyra och odlad ängssyra är perenner som kommer tillbaka mycket tidigt. Smakar ungefär som harsyra och är gott i sallader. Gräslök och piplök kommer också tidigt och piggar upp det mesta. Att satsa på några tidiga perenner är väldigt klokt. De är nästan arbetsfria och ger något att äta mycket tidigare än det som måste sås på nytt varje år.


Och så rabarber, förstås. Det är svårt att odla för mycket rabarber. Vi gör paj, kräm, kompott att ha till glass, marmelad, kokar in på glasburk, skivar och lägger i frysen. Det finns sorter med låg halt av oxalsyra som passar bra för storförbrukare och småbarn.


Lite mer konkreta mattips: Vi provade att laga nässelsoppa efter idéer från en artikel i Odlaren. Ingen grädde, lite svag grönsaksbuljong, smaksättning med piplök och färsk körvel. I ställe för grädde reder man av med avkok på havre. Det låter skumt, men det blev mycket gott, en väldigt tydlig nässelsmak. Jag lägger ut receptet när jag har testat det en gång till.


Nässelpajen kan absolut rekommenderas. Prova med kirskål i stället för nässlor. Eller kanske späda maskrosblad.


Vi gör tabbouleh med inhemskt dinkelris i stället för bulgur och får användning för en massa färskt grönt. Det finns mängder med recept, här är vårt:

Tabbouleh på dinkelris

2 dl dinkelris (hela dinkelkorn)
1–2 citroner, pressade
lite olivolja eller rapsolja
en rejäl näve vardera av mynta, persilja och gräslök eller piplök, färskt!
lite salt och peppar


Koka dinkelriset i ca 6 dl vatten tills det är mjukt med lite tuggmotstånd. Ca 30 min. Låt rinna av och svalna lite.
Hacka allt det gröna. Det ska vara mycket grönt!
Blanda alla ingredienser, smaka av med citronen lite vartefter. Salladen ska ha en tydlig smak av mynta och citron. Låt stå en stund innan du äter.
Man kan också blanda ned gurka, tomat eller andra grönsaker när det är säsong för dem.


Nu är det också dags att äta upp de torkade ärterna och bönorna så det finns plats för årets skörd. Vi använder gråärterna till att göra "lokal hummus". Okej, alla ingredienserna är inte lokala, men gott är det!


Hummus på gråärter
2 dl kokta gråärter
1 citron, pressad
lite olivolja
2–3 msk tahini (sesampasta)
salt och peppar


Mosa alltihopa, lättast i matberedare. Smaka av och ta lite mer citron eller tahini efter smak. Blir det för tjockt, späd med lite vatten eller ta lite mer olja.
Gott tillsammans med dinkel-tabbouleh!

Till sist vill jag påminna om smulpajsreceptet med havregryn i degen. Smula över späda rabarber och smaksätt med lite kardemumma. Servera med vispad grädde med lite vanilj i! Till pajen dricker man gärna färskt örtte.

Örtte i maj
mynta
citronmeliss
svart vinbärsblad

Plocka ungefär lika mycket av vardera, det är inte så noga. Hacka fint och lägg i en glaserad tekanna (som inte tar smak), ungefär 1 msk/kopp. Häll över kokande vatten och låt dra ca 10 min. Gott med honung till.

Det gror!! :-)

Jag blir lika barnsligt lycklig varje år när det börjar komma små gröna skott i kökslanden! Precis när man börjar oroa sig för om det verkligen ska bli något så kommer de. Just nu kommer rödkål, vitkål, broccoli, spenat, dill, sockerärter, märgärter, gråärter, majrovor och kålrötter. Och sättlöken får fina gröna blad. Bondbönor, grönkål, morötter, palsternackor och persiljerot låter vänta på sig, men de borde dyka upp vilken dag som helst. Rödbetorna sådde jag förra helgen, så de får ha några dagar till på sig. Vitlöken som jag sådde i höstas växer på, men det är långt ifrån alla lökar som kommit upp. Vet inte riktigt vad som har hänt med dem, det var samma problem i fjol. Trist, egenodlad vitlök är väldigt gott!

Den tidiga potatisen (Rocket) kommer fint nu. Midsommarpotatis, måntro?

Inomhus kommer squash och pumpa, majs, fänkål och salladslök. Chilin växer fint och vi har dessutom några chiliplantor från i fjol som övervintrat och har massor med gröna chilisar nu. Det blir nog mat i år också!

Grönare liv på ett år. Vecka 12 – Gör ingenting!

Ibland är det bästa man kan göra att inte göra något alls. Så mycket i våra liv är inriktat på att hela tiden göra, fixa, se till att det händer något. Vi måste prestera för att känna att vi har nånslags existensberättigande (inte alla – men i min vardag handlar det mycket om prestationer). Har vi inget annat att göra så kan vi ju alltid åka och shoppa...

Men att göra något innebär ofta också att det går åt energi, resurser, skapas utsläpp. Och att ständigt vara sysselsatt tar också mental energi. Man hinner inte tänka efter, det bara rullar på.

Så veckans utmaning är: gör ingenting! Sov en stund, sitt under ett träd och fundera på något trevligt, lägg dig i gräset och se på molnen. Njut av att vara ensam en stund – eller prata och koppla av med någon du tycker om. Reflektera över vad du gör och vad du vill. Låt tiden gå och låt saker hända omkring dig utan att blanda dig i dem just nu.

Jag har själv lite svårt att göra absolut ingenting, jag tycker om att fixa och dona och göra saker. Men jag blir också lätt stressad av det. För oss prestationsfixerade typer kan det kännas bäst att trots allt ha något litet att pyssla med. En lagom komplicerad stickning, lite ull att karda, en träpinne att tälja på, en bok att bläddra i. Något som frigör tankarna samtidigt som man ändå "får något gjort". Poängen är densamma: att stanna upp och reflektera en stund och inte bara jaga på som vanligt.

Läs också hos Greenpa om vatten, fruktträd och hur det kan gå när man låter naturen ha sin gång utan att göra något.

Lästips

Ett intressant inlägg på Dmitry Orlovs blogg om varför Ryssland klarade sig utan hunger och undernäring under de värsta krisåren när Sovjetimperiet föll samman – och tänkvärda reflektioner om hur man skulle klara en liknande situation i USA idag. Det är två helt skilda kulturer och förhållningssätt till matförsörjning han beskriver.

I Sverige finns ju båda kulturerna i någon mån representerade, både en amerikansk snabbmatskultur och en östeuropeisk odla-kål-och-plocka-svamp-kultur. Det krävs knappast någon mer omfattande tankeverksamhet för att räkna ut vilken som är mest uthållig. Men frågan är om vi skulle klara en ekonomisk kollaps lika bra som ryssarna trots allt gjorde?

Nässelpaj

Inspirerad av Hippihäxans nässelpaj hittade jag på ett eget recept med lite grönt och blandat från kryddgården. Det blev så gott så det hamnar här. Dessvärre åt vi upp pajen innan jag hann fotografera den...

En kaloribomb för den som jobbat i trädgården en hel dag. Kan göras magrare med lite kesella i.st.f. smör i degen och mager grädde/gräddmjölk i äggstanningen. Men ibland är det gott med riktigt fett!

Lök- och nässelpaj från Elins trädgård
Pajdeg:
75 g smör
2½ dl fullkornsdinkel
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta ihop till en deg och ställ kallt en timme eller mer.

Fyllning
1 liter färska nässlor
2–3 gula lökar
lite färsk timjan
lite färsk körvel
ett knippe gräslök eller piplök
2 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
salt och peppar
lite smör el olja

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda den i 200 grader ca 10 min.
Förväll nässlorna, häll över dem i ett durkslag och pressa ut så mycket vätska du kan (använd den till att vattna blommor med). Hacka nässlorna.
Skiva löken och fräs den mjuk i lite smör eller olja.
Blanda ägg och grädde med allt det gröna, hackat. Lite salt och peppar också.
Lägg löken i pajskalet och häll över den gröna äggblandningen.
Grädda i 225 grader i ca 20 min tills fyllningen stannat och pajen har fin färg.

Pajen får en mild, fin smak som passar ihop med ett smakstarkt tillbehör, vi hade stekt halloumi. En sallad på små färska blad från trädgården kompletterar det hela.

Alla dessa projekt!

Det pågår ständiga projekt i trädgården. Somliga blir till och med avslutade :-)

Bor man i Boråstrakten så regnar det som bekant en del och dräneringen är en återkommande huvudvärk. Här ska nya rör ned i backen för att leda bort regnvatten. Morän på pinnmo - väldigt lagom kul! Många stenar blir det...


De upphöjda bäddarna är i huvudsak sådda och väntar på att få ett marktäcke med gräsklipp. Men det lägger vi på först när sådderna har kommit upp en bit så vi inte kväver något.

Gräsmattan krymper år från år. Jag håller på att binda ihop några spridda småplanteringar till ett större land. Tidningspappret och stenarna är första steget – kväva den underliggande grässvålen. De ska täckas med något (halm, gräsklipp?) och sedan ska jag plantera rosor och kryddväxter (och kanske något mer om jag hittar något kul). Slutligen ska nånsorts marktäckare (timjan?) växa mellan de större växterna. Ett projekt på lite längre sikt.

Utanför planteringen ska det bli en häck med olika sorters bärbuskar. Det blir samtidigt ett insynsskydd, eftersom vi annars har tomten rätt öppen mot vägen.


Av de uppgrävda stenarna från dräneringsschaktet bygger vi en liten terrassmur. Här är ett fuktigt parti av den blivande skogsträdgården där markytan behöver höjas en del, det är väldigt fuktigt. Vi anlägger en låg terrass och på den ska det växa fruktträd och bärbuskar.

Under halmen växer potatisen (hoppas jag!). Till höger i bild ska det så småningom växa squash, pumpor, kål och majs. Strax utanför bild ska vårt nyinköpta växthus stå, när vi nu får tid att gräva grund till det. Varmbänkarna får vädra sådana här varma dagar. I dem växer just nu sallad, morötter och kålplantor, de senare ska sen ut på friland.


Hästarna i bakgrunden är inte våra, men de förser oss med generöst med gödsel!

Matspekulationer

Visste ni att man kan spekulera i matpriser, precis som man kan spekulera i andra råvaror, som guld eller olja. Det är faktiskt en bidragande orsak till de höga matpriserna. Ju högre matpriser, desto mer tjänar den som satsat "rätt".

Jag inser att det är såhär den globala kapitalismen fungerar, men det känns inte helt rätt. Faktiskt känns det väldigt omoraliskt och helt fel! Man leker Finans med matpriserna och gör så folk inte har råd att äta sig mätta! Blir aaarg!!

Greenpa är också arg!

Räcker marken till att odla ekologiskt?

I dagarna har det valsat runt en nyhet i media som nog fått många med en grön livssyn att haja till ordentligt. Professor Lars Bergström på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ifrågasätter den ekologiska odlingen eftersom den ger lägre avkastning och kräver större ytor än konventionell odling med konstgödning och bekämpningsmedel. Detta med anledning av den tilltagande matkrisen i världen (som inte handlar så mycket om hur mycket mat som finns, utan vilka som får tillgång till den).

Mot detta kan man då ta upp det faktum att FN nyligen kommit med en rapport där man menar att jordbruket globalt sett måste minska sitt beroende av fossila bränslen. Det är bl.a. drivmedel till traktorer m.m., men också konstgödning, som kräver stora mängder fossila bränslen vid tillverkningen. Knappast ett argument för att fortsätta med det storskaliga industrijordbruket.

Det finns för övrigt så många goda argument för att odla ekologiskt att man knappast kan ta den här SLU-professorn på allvar (det verkar finnas en liten falang av forskare på SLU som har bestämt sig för att eko är dåligt och sedan gör vad de kan för att bevisa det). Minskad giftanvändning, ökad biologisk mångfald, bättre näringsinnehåll i grönsakerna, bättre sammansättning av fettsyror i animaliska produkter, ökad humushalt i jorden är några.

Ekologisk odling kan också bedrivas med enkla och billiga medel. Ekobonden är inte beroende av de stora tillverkarna av konstgödsel och bekämpningsmedel och hon behöver inte köpa genmodifierat Roundup-tåligt utsäde. Har man tillgång till gödsel och eget utsäde så kan kan eko-odla för en mycket liten penning. Vilket torde vara en stor fördel, inte minst i Tredje världen.

Ungefär samtidigt kommer Jordbruksverket med en rapport om mängden outnyttjad mark i Sverige. Man menar att det finns stora arealer som skulle kunna tas i bruk, men att kvaliteten är låg. Det senare betyder att de sammanhängande ytorna är små och att det finns odlingshinder på dem (det kan vara t.ex. öppna diken eller stengärdesgårdar som gör marken svårare att bruka rationellt med stora maskiner).

Både SLU och SJV utgår dock helt och hållet från dagens situation med få och storskaliga jordbruk, där några få procent av Sveriges befolkning producerar mat till de övriga. Men den situationen är ju inte nödvändigtvis den självklara. Om man istället tänker sig att mängden hobbyodlare och månskensbönder ökar kraftigt och kan utnyttja mycket av de här "små" ytorna så blir det plötsligt annorlunda. En hektar mark är väldigt lite i ett storjordbruk, men väldigt mycket för en hobbyodlare. Vår trädgård är på 1/3 hektar och vi odlar en hel del mat – och då är en stor del av tomten inte uppodlad. Vi skulle också utan problem kunna ha några höns och producera en del av deras mat också. Grönsaker, frukt, bär, ägg och en och annan hönsgryta - det kan men leva på!

Globalt sett vore det antagligen också en fördel att stötta småjordbrukare som odlar ekologiskt, att stoppa Monsantos härjningar, stoppa förlusten av gamla utsädessorter och att ge fler människor möjlighet att odla en jordplätt. Ju fler som kan odla själva, desto mindre beroende blir vi av det storskaliga jordbruket och alla dess problem. Vi blir också mindre sårbara för prishöjningar på mat och för diverse problem med distribution och politiska konstigheter (som att folk svälter på Haiti, samtidigt som mat ligger i förråd där och förstörs!).

Över hela världen fortsätter urbaniseringen, folk drivs bort från landsbygden och in i städerna av alla möjliga ekonomiska och politiska skäl. Somliga blir brutalt bortdrivna från sin jord, andra klarar inte försörjningen. Den globala uppvärmingen förändrar odlingsmöjligheterna och bidrar till att driva folk på flykt.

Matförsörjningen är ett jätteproblem – kanske mer en fråga om priser och distribution än om tillgång. Det löser man knappast genom att minska på den ekologiska odlingen.