Vår i zon 4

Såhär års blir man ruggit avis på alla som bor i zon 1 (ni vet, skåningar och annat löst folk) och som är ute och påtar för fullt i sina trädgårdar. Här är det fortfarande tjäle...

Vilket givetvis inte hindrar rabarbern från att försöka i alla fall.

Eller trädgårdssyran som kommer upp snällt år efter år tidigt på våren med små trevliga blad som smakar nästan som harsyra. Godast nu, när det knappt finns något annat färskt att äta.

Idag gick det i alla fall att få upp några övervintrade jordärtskockor utan att ta till spett! Hmm, soppa, eller ugnsbakade, eller frästa tunt skivade med vitlök...?

Palsternackorna har också övervintrat och börjat skjuta nya gröna skott. Men är var tjälen så enveten att det inte gick att få upp en endaste nacka. Om ett par dagar kanske!

Men vad f-n??!

Varifrån kom det här vita? Jag som tänkt beskära vinbärsbuskar idag! Det blir nog inomhusjobb i stället. Kan ju alltid städa...

Sol, vår och smuts

På morgonen lyser vårsolen in genom köksfönstret och avslöjar obarmhärtigt alla vinterns avlagringar av damm och smuts. Vart man än tittar är det rent ut sagt skitigt. Det finns folk som tar sånt som en utmaning och sätter igång med Stora Vårstädningen. Och så finns det såna som jag. Jag tycker om att ha det rent och fint omkring mig och jag avskyr att städa. Det är trist, jobbigt och hur man än gnor blir det aldrig riktigt bra. Jag är helt enkelt inget bra på att städa, även om jag försöker hålla huset hyfsat rent.

Avigsidan med att bo i ett äldre och lite slitet hus blir så tydlig när det kommer till städning. Det blir helt enkelt inte rent på samma skinande sätt som det blir i ett nytt hus med släta, jämna ytor. Här är det lite slitet, sjavigt och ojämnt. Smuts gräver ned sig i springor och ojämnheter. Mängder av profiler och lister som samlar damm och flottiga fingeravtryck. Slitna tapeter i köket som drar åt sig fett och smuts.

En lösning är ju att göra om allting. Lägga nya (plast)golv överallt, riva ned tapeter, måla om köket, byta alla repiga skåpluckor, riva ut allt gammalt och smutsigt. Men jag har inte riktigt tid eller råd - jag försöker fräscha upp ett rum åt gången och det går inte fort. Köket skulle jag egentligen vilja bygga om från grunden, det är väldigt slitet och har en massa opraktiska lösningar.

Och där nånstans landar man i eko-dilemmat: bygga nytt och slänga ut all gammal skit eller ta vara på det som finns och renovera lite varsamt? Ha ett skinande och hygieniskt hem eller leva med en del smuts i hörnen som inte riktigt går att få bort? Sätta sin helt egen prägel eller leva med de spår som generationerna före oss har avsatt.

Hursomhelst tas alla ekorekotips för att städa tacksamt emot! Hur gör man med slitna linoleumgolv, flottig vävtapet i köket, repiga skåpluckor och dörrkarmar med flagnande färg? Så att det faktiskt ser rent och fint ut, även om det är slitet!

Den subversiva disktrasan

Okej, det är dags att ta det här ett steg till. Visst är det kul att torka diskbänken med en egenhändigt stickad disktrasa i fina färger. Det är gott med mat från egen trädgård och inget värmer så bra som ved man huggit själv. Man känner sig duktig och inte så lite mallig över allt man åstadkommer. Det räcker en bra bit.

Men det riktigt roliga med allt det här pysslet är att det är så underbart subversivt. Med varje hemstickad disktrasa och varje hemkokt syltburk slår vi undan benen på konsumtionssamhället en liten smula. Vi tufsar till den tidvis helsjuka livsmedelsindustrin en aning i kanten och vi ifrågasätter behovet av att hela tiden köpa allting färdigt. Vi väljer att använda fritiden till att producera i stället för att konsumera. Om tillräckligt många gör det blir det samhällsomstörtande på riktigt.

Tänk att man kan sticka en disktrasa och vara subversiv på samma gång :-)

Earth Hour - ja, men tänk efter först!

Den 28 mars kl 20.30-21.30 inträffar Earth Hour. Tanken är att så många som möjligt ska släcka ljuset en timme som en global manifestation mot klimatförändringar. Idén är det inget fel på. Men tänk efter en smula på vad du gör under den timmen. Hade du tänkt sitta i mörkret, eller framför ljuset av en vedbrasa? Gör det - inga problem. Men hade du tänkt tända en massa levande ljus och sitta och mysa en timme? Eller en fotogenlampa? Tänk en gång till, om du nu inte har vaxljus eller någon annan sorts fossilfria ljus. Både paraffinet i de levande ljusen och fotogenet i lampan är fossila bränslen. Frågan är om du inte släpper ut mer växthusgaser genom att tända levande ljus jämfört med att ha elektriskt ljus tänt? I synnerhet om elen kommer från vind eller vatten - som ofta i vårt land.

Läs mer hos Crunchy Chicken

Vårtecken II

Häromdagen vräkte det ned ett par decimeter blötsnö över Sjuhäradsbygden. Snödropparna bryr sig inte det minsta. Här i zon 4 tar våren lite tid på sig, men man blir desto gladare av de små försiktiga försöken att besegra vintern.

Nu töar det vildsint, men snödropparna vill ändå inte vänta.

Utmaning - Tolv låtar

Jag har blivit utmanad av min kollega Leif. Utmaningen går ut på att lista tolv låtar som betytt något extra i mitt liv. Och en sån utmaning måste ju antas! Problemet har bara varit att välja... det finns så mycket bra och jag har valt bort massor som kunde varit med. Men till slut blev det en lista där jag grävt djupt ned i mitt eget förflutna (är man arkeolog så är man) och landat i 70-talet, där de tjockaste kulturlagren avsattes. På vägen ned har ett och annat mer recent samlats in och på ett par ställen har jag gått ännu djupare ned i föregående sekler. Temat verkar ha blivit kärlek, politik och rödvin. Hmm, är man ett barn av 70-talsvänstern eller inte ;-))

När jag nu tittar på listan så slår det mig att jag å ena sidan tar med Jösses flickor samtidigt som det mest är låtar av och med killar. Undrar hur det gick till?? Men jag ville göra en personlig lista och inte en PK dylik, och då blev det såhär. The soundtrack of my life :-)

I'm not in love - 10cc. Det är avslutningsfest i nian. Jag dansar till den här låten med killen jag varit avståndskär i hela terminen. Tiden står stilla en stund...

I don't know how to love him - Jesus Christ Superstar. Jag kunde tagit nästan vadsomhelst från JCS. Skivan snurrade oavbrutet i mitt och syrrans rum en period (det var på den tiden när det fanns LP-skivor som snurrade på skivspelare och när alla ungar inte hade egna rum). Men det här är en av de vackraste kärlekslåtar som skrivits, den var som balsam för tonårsångesten och gav en tro på att kärlek faktiskt är möjlig.

Vi måste höja våra röster för att höras - Sånger om kvinnor. Bästa kompisen och jag såg Jösses flickor på Malmö Stadsteater nån gång i mitten av 70-talet och blev alldeles lyckliga av alla möjligheter som skulle öppna sig, bara vi kämpade. På den tiden var kvinnokampen fortfarande en levande rörelse, en del av det allmänna upproret mot allt etablerat. Sen blev feminismen genusvetenskap och själv en del av etablissemanget (det är en annan historia). Men den här sången är fortfarande en klassiker!

Jakten på Dalai Lama - Hoola Bandoola Band. Jag kunde valt mycket ur proggvärlden. Men den här har fastnat, både för att musiken är vacker och för textrader som biter sig fast. De fattiga i Calcutta som inte har nån mat/samlar koskit och silar den för att se/om det finns några osmälta risgryn kvar. Med Hoola Bandoolas låtar vaknade en massa politisk medvetenhet (till föräldrarnas fasa, vilket ju gjorde det hela ännu roligare).

Quand je bois du vin claret - gammal fransk dryckesvisa. Minnen av sommarjobb med roliga, musikaliska kompisar och många fester. Då lärde jag mig den här visan och den blev nästan en signatumelodi i vårt kompisgäng. Sen märkte jag att den dök upp lite här och där, inte minst på Medeltidsveckan i Visby. Den ska sjungas, inte lyssnas på. Chantons et buvons - låt oss sjunga och dricka, naturligtvis i goda vänners lag!

Fred - Imperiet. Är det verkligen fred vi vill ha, till varje tänbart pris? Frågan - och låten - är ständigt aktuell! Det är förresten Imperiet också.

Dunkar varmt - Tant Strul. När punkpojkarna skrålade om att vara ung och kåt gjorde Tant Strul den här låten. Och den är hemskt mycket bättre!

Wish you were here - Pink Floyd. Somliga skivor återupptäcker man, inte minst texterna. Albumet är ett av PF:s mest helgjutna och titelspåret har en lätt surrealistisk text som man ska lyssna på när man är lite melankoliskt kär. We're just two lost souls swimming in a fish bowl year after year. Wish you were here.

Me and Bobby McGee - Janis Joplin. Freedom's just another word for nothing left to lose. Är friheten möjlig först när inget återstår att förlora? En skrämmande och fascinerande tanke på samma gång. JJ är förmodligen hög som ett hus på den här liveinspelningen som gjordes kort före hennes död, men so what, det är bara så bra i alla fall.

Märk hur vår skugga - Bellman/Thåström. Carl Mikael Bellman var inte bara en glad suput som hade picknick på Djurgården med Ulla Winblad. Det finns en Bellmanvisa för varje sinnesstämning, inte minst de dystra. Och det finns alltid hopp och livsglädje i svärtan. Bellmanuttolkare finns det mängder av. Thåström är en av de bästa.

Vara vänner - Jacob Hellman. Han gjorde en bra skiva och försvann sedan. Vad hände? Den här låten är i alla fall ljuvlig och spelades flitigt en sommar för länge sedan med en speciell arbetskamrat i tankarna. Ska vi bara vara vänner eller kan det möjligen finnas något mer? Lyssna förresten på klarinetten i kompet! Det här är så bra!

Kärlek väntar - Kent. Jaja, det är lite banalt att lista Kent. Men vad tusan, det är en av de ganska få nyare låtar som fastnat. Så den får vara med.


Nu går utmaningen vidare. Jag utmanar Ottopippi, Hippihäxan och Suresh. Take it or leave it :-)

Du strålande nya värld

Jag hör på radio att 51% av svenskarna vill ha kärnkraften kvar eller utbyggd. 30% vill avveckla och resten vet väl inte riktigt vad de vill. Jo, visst. Kärnkraft är väl bra. Det är bara några små tekniska detaljer att lösa, sen har vi hur mycket billig energi som helst, inte sant?

Visst, det finns ju lite miljöproblem kring uranbrytningen. Men vi kanske kan hämta vårt uran någonstans i tredje världen, så slipper vi tänka på det. Sen ska ju avfallet hanteras, transporteras och deponeras någonstans. Å andra sidan finns det ju alltid kommuner som behöver arbetstillfällen, så de kan väl borra ned det i berggrunden där. Risker? Nja, vi måste ju värna om jobben. Och det där med att kärnkraftverken skulle kunna bli mål för terroristattacker – nä, men så jävliga kan di väl inte vara??

Det ska visst finnas en ny sorts kärnkraftsteknik som är hemskt mycket bättre och säkrare och som skapar mycket mindre avfall. Jodå, och vi kan göra guld också, bara vi hittar de vises sten.

Egentligen har vi ju inga alternativ till utbyggd kärnkraft. Jag menar, då måste vi ju spara på energi. Minska vår energianvändning helt enkelt. Hemska tanke! Då kanske vi till och med måste ompröva hela vårt sätt att leva. Usch så jobbigt!

Är det överhuvudtaget någon som minns vad vi trodde på en gång i tiden. Hur vi gick i Barsebäcksmarscher och skanderade Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind! Nej, jag tänkte väl det. Tror jag ska gå i ide att tag och hoppas att det här tramset går över...

Sticka en disktrasa!

När man har garnförrådet fullt med bomullsgarner och ett förråd med grytlappar som räcker en livstid, vad gör man då? Svar: man stickar en disktrasa, eller flera. Det går fort, är kul, låter en kombinera färger på alla möjliga sätt och man slipper köpa något. Kan det bli mycket bättre?

Hemgjorda disktrasor är förbluffande funktionella. De håller länge, kan tvättas hur mycket som helst, suger upp bra (särskilt när de tvättats några gånger) och gör rent, särskilt när man gjort dem i rätstickning som river bra.

Såhär kan man göra: Använd ganska tunt bomullsgarn. Lägg upp ca 50 maskor på stickor 2½ eller 3. Sticka rätstickning tills du har en kvadrat. Virka fasta maskor 2–3 varv runtom i en annan färg (glöm inte att öka en maska i varje hörn och varv). Eller flera varv och flera färger. Klart! Ett bra nybörjarprojekt om man ska lära sig sticka, det spelar ingen roll om det blir lite snett och vint, disktrasorna fungerar ändå.

Lite uppdateringar

Det blir långt mellan inläggen nu, det är så mycket annat att tänka på. Men här är en liten lägesrapport. Sambon blir ex-sambo nästa månad, han har precis skrivit kontrakt på ett hus. Nu börjar den stora karusellen med att dela upp och packa pryttlar. Vi har så inihelsike mycket prylar att det på sätt och vis ska bli skönt att bli av med en del av dem. Samtidigt måste jag ju köpa till en del nytt för att vardagen ska fungera. Det får bli mer aktiv loppisjakt ett tag framöver.

Funderar en del kring hur mycket man egentligen ska komplettera. Det kanske kan vara skönt att låta huset vara lite "tomt" ett tag och inte omedelbart köpa saker bara för att fylla ut hålen. Och samtidigt passa på att göra klart en del renovering som vi inte lyckats åstadkomma på fem år. (noterar: kolla om du klarar av att renovera hus med en person INNAN du köper ett sådant ihop med denne...).

I trädgården händer just ingenting, knappt ens planering. Jag har inte en kommit loss och beställt fröer. Det börjar väl bli dags nu! Å andra sidan är det fortfarande bottenfruset därute och det går inte att göra någonting på ett bra tag ännu. Men jag hoppas att det snart tinar såpass att jag kan börja gräva upp det övervintrade palsternackorna och jordärtskockorna.

Det är lite virrigt just nu. Ha tålamod. Det kommer nog både trädgårdsrapporter och annat så småningom när det nya livet börjar sätta sig en smula.