Att känna sig som ett UFO

Jag har varit ute några dagar och inventerat gamla kvarnruiner och annat i halländska åar i trakterna kring Ullared, till och med inne på Gekås område med gigantiska p-platser och en särskild camping för alla shoppingsugna (inte mycket kulturhistoriska lämningar kvar där, dock). Och jag har inte varit inne på Gekås eller någon som helst av alla lågpris- och outletbutikerna! Delvis för att jag har dåligt med pengar just nu. Men också för att det på nåt sätt känns så... främmande! Så konstigt, att man åker långa vägar, somliga med husvagn och allt för att handla. OK, att man kan köpa en årsförbrukning av billigt schampoo eller en bunt med t-shirtar av tvivelaktigt ursprung. Men jag tvivlar på att alla de gigantiska shoppingvagnarna bara är fyllda med saker folk behöver och skulle köpa i vilket fall som helst. Och jag är tämligen säker på att mycket av innehållet är sådant som man köper bara för att köpa. För att det är (till synes) billigt. För att man grips av köpberusning, ungefär som när man dricker mer vin än man borde, bara för att man börjat dricka. För att man har ett så trist liv att en tripp till Ullared framstår som en höjdpunkt i det. Eller vad vet jag?

Hursomhelst kände jag mig verkligen som ett UFO där jag gick runt mellan människor överlastade med gula påsar, bärandes blott på en GPS, en kamera och en anteckningsbok :-) Men många fina kvarnmiljöer såg jag och en hel del annat trevligt i skogen. Och jag bodde på ett vandrarhem som jag nu tänker göra ohöljd reklam för (det är sällsynt på den här bloggen!): Bråtadal en före detta barnkoloni, numera ombyggd till vandrarhem. Drivs av ett par med stora kunskaper och varma känslor för gamla hus, som har byggt till och inrett jättefint med traditionella material och metoder, som serverar fantastisk frukost med hembakt, hemlagat och KRAV-märkt och där man sover gott i små mysiga rum. Fina kulturhistoriska miljöer, vandringsstigar och badsjö i närheten. Åk dit! Gör det :-)