Boktips

Jag hittade en nyutkommen bok på biblioteket som fångade mitt intresse. Det var inte mitt fel. Om konsten att ta ansvar av Ann Heberlein, som är teolog och forskar i etik. Heberlein skriver om något som är ganska vanligt idag, att man inte tar ansvar för saker som man faktiskt är skyldig till och delaktig i. Att det är väldigt vanligt att skylla på diverse omständigheter som på något sätt skulle ursäkta att man gjorde fel. Som mobbaren som försvaras av skolpersonal med att det inte är hans fel att han mobbar, eftersom han ju kommer från besvärliga familjeförhållanden. Eller kvinnan som känner sig "deprimerad" och därmed skulle ha rätt att vara sjukskriven från jobbet (vi talar alltså om en känsla, inte om en klinisk depression). Men en förklaring till ett beteende är ju inte detsamma som en ursäkt eller en friskrivning från ansvar. Det personliga ansvaret kvarstår, även om man haft en dålig uppväxt eller vantrivs på jobbet.

Heberlein skriver framför allt om ansvar i relationer människor emellan. Men jag ser förstås en parallell i vårt förhållande till klimat- och miljöfrågor, eller varför inte den pågående ekonomiska krisen. Det är så lätt att strunta i det ansvar man faktiskt har som människa och i stället skylla ifrån sig. "Det är inte mitt fel det här med den globala uppvärmningen, det är kineserna som borde stänga sina kolkraftverk". "Om folk i tredje världen inte skaffade så många barn så skulle jordens resurser räcka till alla". "Varför ska jag minska på mitt bilkörande när Indien bygger en massa motorvägar". "Jag vet att flyget släpper ut en massa koldioxid, men jag behöver faktiskt komma iväg till sol och värme ett tag". "Det är inte mitt fel att jag lånat en massa pengar till rörlig ränta för att renovera köket." "Bankerna borde ta sitt ansvar och inte låna ut pengar sådär lättvindigt." "Finansbolagen har slarvat bort mina sparpengar."Och så vidare...

Men det spelar liksom ingen roll vad "alla andra" gör. Det är likt förb-at du och jag som gör valet att köra bil eller låta bli, låna till konsumtion eller låta bli, spara på el eller slösa, köpa aktier eller inte. Oavsett hur mycket koldioxid Kina släpper ut eller hur lättvindigt bankerna slänger lånepengar efter oss så kvarstår just mitt ansvar, och ditt, för vad vi väljer att göra. Människor har självklart olika handlingsutrymmen och olika grundförutsättningar. Men det grundläggande ansvaret finns ändå där.Vi är inga offer för omständigheterna, vi är fria människor som kan ta ansvar för vad vi gör. Och det måste vi göra om vi ska klara klimatkrisen, som är mångdubbelt värre än finanskrisen, även om media hojtar betydligt högre om den.

Läs gärna boken, den väcker onekligen funderingar!