På en amerikansk sajt som jag kollar ibland http://www.homesteadingtoday.com/ var det någon som ställde frågan: hur länge skulle ni klara er i en snöstorm (underförstått då att man blir insnöad därhemma). Förvånansvärt många menade att de utan problem skulle klara sig flera veckor, t.o.m. månader utan att behöva fylla på förråd eller utan elektricitet. De har stora matförråd, tillgång till vatten och klarar mat, värme och en hel del annat utan el.
För oss blev ju detta aktuellt häromåret när orkanen Gudrun slog till. Vi bodde inte i det allra mest utsatta området men det var illa nog - blockerade vägar, ingen el på en vecka, ingen telefon på flera dagar. Det gick hyfsat, men jag kan inte påstå att det gick bra. Ändå kunde vi efter något dygn komma iväg hemifrån, det fanns el i närmsta större samhälle så vi kunde handla mat och vi kunde duscha och tvätta på jobbet. Barnen fick mat o värme i skola/dagis. Så det gick absolut ingen nöd på oss.
Men vi lärde oss en hel del om vad som fungerar - och inte. Och framför allt blev det vardagliga elberoendet uppenbart för oss! Vi har pelletspanna - miljövänligt och bra, men pelletsmatningen in i pannan går på el! Värmepumpen går förstås på el! Utan el, ingen värme, trots panna och bränsle. Nödlösningen blev att elda braskaminen i vardagsrummet. Och efter ett tag kom vi på att man faktiskt kunde elda ved i pannan och öppna shunten på max så det blev självtryck i systemet. Varmt, men svårt att reglera värmen, och kräver att någon är hemma och eldar.
Maten löste vi med spritkök och korvgrillning i braskaminen. Men en vedspis hade varit perfekt. Vattnet kunde vi hinka upp ur brunnen, men det blir smutsigt och tveksamt som dricksvatten. Varmvatten var klart problematiskt. En handpump till brunnen och återigen en vedspis för att värma vatten hade suttit bra...
Så har vi en bensindriven elgenerator som vi använde för att hålla två av de tre frysarna igång - en halvtom frys fick vi offra, det som inte åts upp. Kylvaror klarade sig i skafferiet. Kvällstid fick vi också lite belysning med generatorn. Men generatorn drar bensin och kräver att man har bensindunkar hemma, eller kan komma iväg att köpa. Så det är ingen lysande lösning.
Vi lärde oss som sagt en hel del om vad vi BORDE ta itu med innan något liknande händer igen - eller som långsiktiga lösningar när el och fossila bränslen blir dyrare och kanske ransonerat i en osäker framtid. Dessvärre har vi inte gjort så mycket... när allting fungerar glömmer man bort hur jobbigt det är när det inte gör det. Men vi har en önskelista, som förhoppningsvis ska fixas till inom de närmaste åren.
* Vedspis! Mat, värme och varmvatten i ett, rena Kinderägget. Med egen ved är det en perfekt lösning.
* Handdriven pump till brunnen, slippa hinka vatten och få rent dricksvatten.
* Vedpanna, så småningom, när det är dags att pensionera den nuvarande.
* Matkällare full med mat - det är faktiskt på G, vi håller på att inreda den kallaste delen av källaren och har redan bunkrat upp litegrann med sylt, äppelmos, konserverade grönsaker och sånt.
* Större kunskaper i att konservera mat utan frys. I år har vi konserverat bönor på gammaldags sätt med hermetisk inkokning och vi har även saltat in bönor. Inte provsmakat ännu, dock. Men kött är svårare - torka eller salta in skulle vara det bästa för oss eftersom vi inte har någon rök. Men hur gör man det på ett säkert och hygieniskt sätt? Och vad gör man om en frys pajar och man står där med kilovis med kött att ta hand om?? Mycket att lära...
Tuesday, October 17, 2006
Saturday, October 14, 2006
Första nattfrosten
Det var lite krasigt frostigt i gräsmattan när jag kom ut tidigt i morse. Ovanligt sent! Men frosten verkar inte ha påverkat växtligheten något nämnvärt. Här är upp-och ned-vända världen - hallon och jordgubbar har blommat om och satt kart, vi plockar fortfarande bönor och squashen växer en decimeter bara man vänder ryggen åt den. Det är ju lite kul, men samtidigt känns det fel - nu ska det vara kallt och världen ska gå till vila. Inte ska man plocka squash i mitten av oktober??!
Om det är växthuseffekt eller bara en tillfällig förändring må vara osagt, men lite skrämmande är det! Återstår att se om vintern blir lika kall och lång som i fjol.
Jag hade tänkt höstså morötter, spenat, majrovor och kanske något till, som ska komma upp tidigt nästa år. Vad jag har förstått ska man höstså sent, strax innan frost och tjäle kommer på allvar. Men frågan är hur länge jag ska vänta. Som det ser ut nu lär det dröja ett bra tag till. Höstsådd har jag aldrig provat - tanken är att fröna ska börja gro tidigt, innan man kan börja bearbeta jorden för vårsådd. Ett sätt att få de första vårprimörerna lite tidigare. Det borde passa bra här i zon 4.
Om det är växthuseffekt eller bara en tillfällig förändring må vara osagt, men lite skrämmande är det! Återstår att se om vintern blir lika kall och lång som i fjol.
Jag hade tänkt höstså morötter, spenat, majrovor och kanske något till, som ska komma upp tidigt nästa år. Vad jag har förstått ska man höstså sent, strax innan frost och tjäle kommer på allvar. Men frågan är hur länge jag ska vänta. Som det ser ut nu lär det dröja ett bra tag till. Höstsådd har jag aldrig provat - tanken är att fröna ska börja gro tidigt, innan man kan börja bearbeta jorden för vårsådd. Ett sätt att få de första vårprimörerna lite tidigare. Det borde passa bra här i zon 4.
Friday, October 06, 2006
Minisemester
Vi har varit på minisemester i Glaskogen i Värmland, inte så långt från Arvika. Det är ett stort område med flera sjöar och skog - marknadsfört som vildmark (för att locka tyskar, antar jag) men egentligen fullt av kulturlämningar och rester från bruksepoken på 1800-talet. Vilket inte gör det mindre trevligt att vandra runt i!
I alla fall var vi där och vandrade några dagar - vi hade tänkt paddla. vilket många gör, men det blev vandring i stället. Fantastiska dagar med sol, lite bad i kalla sjöar och MASSOR av svamp! Vi frossade i kantareller till både frukost och middag.
Man kan bo i vindskydd och stugor eller ta med eget tält. Vindskydden är jättefina, övernattningsstugorna är lite trista, men bra om det blir riktigt uselt väder. Tältplatser är det lite dåligt med, det är gott om steniga hällmarker och lite svårt att få ned tältpinnar (men det finns några iordninggjorda tältplatser).
Vi hra varit där tidigare, då har det varit ganska mycket folk. Nu var vi nästan ensamma och det var fantastiskt skönt - en otroligt välbehövlig avkoppling.
Och väldigt vackert är det!
Kolla mer på http://www.glaskogen.se
Sunday, September 17, 2006
Pumpacurry och squashpickles
Om man gillar indisk mat så är det här ett par bra sätt att göra av med alla pumpor och squash som blivit för stora.
Pumpacurry
½ -1 kg pumpa eller vintersquash
1 lök
1 citron
2-3 msk currypasta, valfri sort och styrka
salt efter smak
lite matolja
vatten efter behov
lite råsocker, om man vill
Skär pumpaköttet i små bitar. Hacka löken. Fräs currypasta och lök i olja ett par minuter. Blanda ned pumpan, saften av 1 citron och ev. lite vatten. Låt alltsammans puttra tills pumpan är riktigt mjuk, nästan som mos. Tillsätt mer vatten efterhand om det blir för torrt. Smaka av med lite salt och ev. lite råsocker. Servera som en del av en indisk måltid, eller som ensamrätt med ris och lite pickles eller chutney.
Squashpickles
1,3 kg squash
1 msk gurkmeja
60 g färsk ingefära, riven
10 vitlöksklyftor, pressade
2-3 msk matolja
2 lagerblad
2 tsk bockhornsklöver
2 tsk spiskumminfrön
2 tsk senapsfrön
8 gröna chili, finskuren (mindre om man vill)
vinäger
1 msk sesamolja
2 msk salt
2 dl socker eller råsocker
Skär squashen i små bitar. Blanda gurkmeja, vitlök och ingefära till en pasta. Fräs detta i matolja tillsammans med övriga kryddor. Blanda ned squash och chili. Häll över vinäger så det nätt och jämnt täcker squashen, Tillsätt sesamolja, socker och salt. Låt puttra på svag värme tills det är alldeles mjukt och hopkokt. Om det verkar vattnigt, koka utan lock tills konsistensen är lagom. Häll upp på varma burkar och sätt på lock omedelbart. Förvara i kylskåp eller matkällare.
Pumpacurry
½ -1 kg pumpa eller vintersquash
1 lök
1 citron
2-3 msk currypasta, valfri sort och styrka
salt efter smak
lite matolja
vatten efter behov
lite råsocker, om man vill
Skär pumpaköttet i små bitar. Hacka löken. Fräs currypasta och lök i olja ett par minuter. Blanda ned pumpan, saften av 1 citron och ev. lite vatten. Låt alltsammans puttra tills pumpan är riktigt mjuk, nästan som mos. Tillsätt mer vatten efterhand om det blir för torrt. Smaka av med lite salt och ev. lite råsocker. Servera som en del av en indisk måltid, eller som ensamrätt med ris och lite pickles eller chutney.
Squashpickles
1,3 kg squash
1 msk gurkmeja
60 g färsk ingefära, riven
10 vitlöksklyftor, pressade
2-3 msk matolja
2 lagerblad
2 tsk bockhornsklöver
2 tsk spiskumminfrön
2 tsk senapsfrön
8 gröna chili, finskuren (mindre om man vill)
vinäger
1 msk sesamolja
2 msk salt
2 dl socker eller råsocker
Skär squashen i små bitar. Blanda gurkmeja, vitlök och ingefära till en pasta. Fräs detta i matolja tillsammans med övriga kryddor. Blanda ned squash och chili. Häll över vinäger så det nätt och jämnt täcker squashen, Tillsätt sesamolja, socker och salt. Låt puttra på svag värme tills det är alldeles mjukt och hopkokt. Om det verkar vattnigt, koka utan lock tills konsistensen är lagom. Häll upp på varma burkar och sätt på lock omedelbart. Förvara i kylskåp eller matkällare.
Saturday, September 16, 2006
Peak Oil - länktips
En ny sajt om Peak Oil - och lösningar för att hantera ett samhälle där vi inte längre kan vara beroende av billig olja. Mycket att läsa!
http://www.communitysolution.org/index.html
http://www.communitysolution.org/index.html
Wednesday, September 13, 2006
Blommande skockor
Jordärtskockorna blommar för första gången sedan vi satte dem för tre år sedan. Vi fick några knölar av en granne, jag har ingen aning om vilken sort det är. Möjligen är det Bianca, knölarna är ganska stora, ljusa och släta. Goda är de i alla fall. Och blommorna är fina!Och så mognar pumpor och vintersquash. Båda sorterna odlar vi för första gången och det har gått bra hittills. Men vad vi ska använda dem till vet jag inte riktigt. Det blir ju en sån himla massa mat av en enda pumpa - jag gjorde curry på en av dem, det blev riktigt gott! Soppa tänkte jag prova, och paj förstås. Lite fånigt, kanske, att odla något man inte vet hur man ska använda, men det är så tacksamt med stora rejäla saker. Recepten ger sig väl så småningom, antar jag.
Sunday, September 10, 2006
Självhushållning som lyxtillvaro?
Det finns stunder då jag är oändligt tacksam för att vi inte MÅSTE leva på det som vi odlar själva! Förhoppningarna inför årets skörd var stora (det är de visst alltid...). Massor med potatis. Kål som skulle räcka hela hösten. Kilovis med tomater. Morötter i mängd. O.s.v. Verkligheten blev lite annorlunda och bitvis rätt trist!!
Kålen har jag redan skrivit om. Det mesta blev uppätet av kållarver, även om det som växer nu inte längre blir uppätet. Men det blir ändå inte så mycket. Bara brysselkålen har klarat sig hyfsat. Morötterna grodde sämre än jag hoppats och de hamnade i fel bädd, med för mycket sten. De blev små och krokiga och orkade inte sträcka ut sig som de borde. Sommarmorötterna är slut, vintemorötterna står kvar i landet, men vi lär äta upp dem ganska snart (det var de som grodde sämst). Potatisen... ja, den tidiga potatisen (Silla) blev bra. Den sena (Ovatio) mindre bra. Vi har jätteproblem med bladmögel här och av bladmöglet blir det brunröta som förstör potatisen. Om man slår av blasten så fort man ser bladmöglet och dessutom väljer en resistent sort så borde man ändå klara sig ganska bra. Vi gjorde precis det, men får ändå kassera stora mängder potatis som har blivit dålig :-((
Tomaterna såg jättefina ut ända tills det stora regnet kom i augusti. Då började de spricka och fick dessutom pistillröta. Nu har jag tagit in alla tomater, även de gröna, så de får ligga och mogna inomhus. Men det är ju inte samma sak som solmogna. Och jag har fått slänga mängder som blivit förstörda.
Vi har såklart sånt som har gått bra också - ärter, bönor, palsternackor, rödbetor och en del annat. Men vi kommer ändå att få köpa betydligt mer grönsaker i höst och vinter än vad vi hade tänkt.
Ändå har vi ju ett val. Vi KAN köpa all vår mat, om så skulle vara. Även om det innebär sämre kvalitet och mer utgifter. Jag undrar ofta hur det kändes för våra förfäder som var så oändligt mycket mer beroende av att skörden blev bra. Hur kändes det att plocka upp ruttna potatisar och veta att det innebar att man fick gå hungrig under vintern - det kan vi knappast föreställa oss! För oss är självhushållningen på sätt och vis en slags lyx som vi kan ägna oss åt, men alltid har alternativet att låta bli.
Är det så? Är självhushållning en lyxtillvaro för "medvetna" västerlänningar, som alltid har möjligheten att göra något och som har ett starkt socialt/samhälleligt skyddsnät att falla tillbaka på? Har självhushållning någon sorts värde utöver den rent personliga tillfredsställelsen att sätta egenhändigt odlad mat på bordet och känna sig jätteduktig?
Fortsättning följer...
Kålen har jag redan skrivit om. Det mesta blev uppätet av kållarver, även om det som växer nu inte längre blir uppätet. Men det blir ändå inte så mycket. Bara brysselkålen har klarat sig hyfsat. Morötterna grodde sämre än jag hoppats och de hamnade i fel bädd, med för mycket sten. De blev små och krokiga och orkade inte sträcka ut sig som de borde. Sommarmorötterna är slut, vintemorötterna står kvar i landet, men vi lär äta upp dem ganska snart (det var de som grodde sämst). Potatisen... ja, den tidiga potatisen (Silla) blev bra. Den sena (Ovatio) mindre bra. Vi har jätteproblem med bladmögel här och av bladmöglet blir det brunröta som förstör potatisen. Om man slår av blasten så fort man ser bladmöglet och dessutom väljer en resistent sort så borde man ändå klara sig ganska bra. Vi gjorde precis det, men får ändå kassera stora mängder potatis som har blivit dålig :-((
Tomaterna såg jättefina ut ända tills det stora regnet kom i augusti. Då började de spricka och fick dessutom pistillröta. Nu har jag tagit in alla tomater, även de gröna, så de får ligga och mogna inomhus. Men det är ju inte samma sak som solmogna. Och jag har fått slänga mängder som blivit förstörda.
Vi har såklart sånt som har gått bra också - ärter, bönor, palsternackor, rödbetor och en del annat. Men vi kommer ändå att få köpa betydligt mer grönsaker i höst och vinter än vad vi hade tänkt.
Ändå har vi ju ett val. Vi KAN köpa all vår mat, om så skulle vara. Även om det innebär sämre kvalitet och mer utgifter. Jag undrar ofta hur det kändes för våra förfäder som var så oändligt mycket mer beroende av att skörden blev bra. Hur kändes det att plocka upp ruttna potatisar och veta att det innebar att man fick gå hungrig under vintern - det kan vi knappast föreställa oss! För oss är självhushållningen på sätt och vis en slags lyx som vi kan ägna oss åt, men alltid har alternativet att låta bli.
Är det så? Är självhushållning en lyxtillvaro för "medvetna" västerlänningar, som alltid har möjligheten att göra något och som har ett starkt socialt/samhälleligt skyddsnät att falla tillbaka på? Har självhushållning någon sorts värde utöver den rent personliga tillfredsställelsen att sätta egenhändigt odlad mat på bordet och känna sig jätteduktig?
Fortsättning följer...
Thursday, September 07, 2006
Kul länk
Det har varit stillsamt med bloggandet här ett tag, jobbstress och annat har tagit det mesta av min tid och energi. Blir så irriterad på det ibland, jag har ett kul jobb som många skulle avundas mig, men det tar samtidigt så mycket mental energi att jag inte orkar med sånt jag egentligen vill göra. Ändå jobbar jag inte heltid, utan "bara" 80%. Men det betyder att ogräset frodas i trädgårdslanden och att en massa saker blir ogjorda. Det är inte lätt att kombinera visioner med självhushållning med att jobba mycket och det är så frustrerande att inte kunna prioritera det som känns viktigare än jobbet - familjen, köksträdgården, husrenovering osv.osv. Tänk om man kunde sluta jobba, eller åtminstone bara jobba halvtid. Ta ett friår eller något sånt!
Snubblade över den här länken för ett tag sedan:
http://www.littlebrowndress.com/
Kul om att göra sina egna kläder och om att protestera mot modeindustrin med en liten brun klänning!
Snubblade över den här länken för ett tag sedan:
http://www.littlebrowndress.com/
Kul om att göra sina egna kläder och om att protestera mot modeindustrin med en liten brun klänning!
Saturday, August 26, 2006
Samodling
Att plantera olika slags växter tillsammans är ofta bra. De drar nytta av varandra på olika sätt – förvillar insekter, hjälper till med näringsupptag eller stärker varandra på sätt som vi egentligen inte begriper så mycket av. Somliga menar att samplanteringens fördelar är lite av en myt och att det är svårt att rent vetenskapligt visa att det fungerar. Andra menar utifrån sin egen odlingserfarenhet att det fungerar alldeles utmärkt.
Vi samodlar en hel del olika saker, en del fungerar bra, annat har varit mindre lyckat. Den klassiska kombinationen morötter–lök fungerar bra här, vi har väldigt lite angrepp. Palsternacka/rödbeta och lök går alldeles utmärkt också. Tanken är att dofterna från de olika växterna ska förvilla skadeinsekterna lökfluga och morotsfluga. Dessutom mognar löken fort och är skördeklar tidigt, så rotfrukterna får mera plats när de börjar bli stora framåt hösten.
Rödbetor och ärter var däremot ingen bra kombination alls. Ärterna växte bra, men rödbetorna fick mycket blast och små betor. För mycket kväve, antagligen. Däremot var purjolök och ärter en lysande kombination. Vi satte purjo på flera olika platser och den som har vuxit ihop med ärter och bönor är bra mycket större än den andra.
Gråärter och bondbönor var katastrofalt för bondbönorna. Ärterna växte så till den milda grad att de tog över all plats i landet. Dessutom blev de så tunga att de närapå knäckte sitt stöd och lade sig ovanpå bondbönorna. Ny strategi nästa år…
Kålen är också smått katastrofal. Vi samodlar kål med blommor – ringblomma, gurkört, tagetes. Doften från blommorna ska förvilla kålfjärilarna. D.v.s. det var så det var tänkt. Våra kålfjärilar var dock inte särskilt lättlurade och det blir inte mycket till kålskörd. Även här behövs någon bättre plan för nästa år.
Tomater har vuxit på friland ihop med gurkört. Jag sådde också några morötter mellan tomatplantorna och det växer fint alltihop. Dessvärre börjar tomaterna spricka nu, samtidigt som de mognar. Trist! I synnerhet som de har vuxit hur fint som helst, vi har aldrig fått så stora tomater när vi odlat i kruka tidigare. Jag misstänker att det är det eländiga regnandet som spökar – först knastertorrt i en månad, sen oavbrutet regn…
Att plantera krasse som kantväxt i landen är ingen bra idé, i alla fall inte om man råkar köpa slingerkrasse i stället för buskkrasse. Det blir krasse ÖVERALLT! Viserligen blir det fantastiska färger, men inte så mycket grönsaker.
Sen har vi en del ofrivillig samplantering med ogräs! Vi rensar en hel del i början av säsongen, men någonstans mitt i sommaren tappar man styrfarten när grönsakerna börjar bli så stora att de delvis kan klara sig mot ogräset. Kanske vi borde kanta bäddarna med en träsarg eller något sånt, för att ogräset inte ska krypa in från gräsmattan. En del ogräs är antagligen bara bra, det blir nånslags ekologisk mångfald i kökslanden. Frågan är när det blir för mycket. Hade det blivit högre avkastning från grönsakerna om vi hade rensat mera? Eller hjälper ogräset till som marktäckning och insektsförvillare? Drar det t.o.m. till sig gynnsamma insekter?
Vi samodlar en hel del olika saker, en del fungerar bra, annat har varit mindre lyckat. Den klassiska kombinationen morötter–lök fungerar bra här, vi har väldigt lite angrepp. Palsternacka/rödbeta och lök går alldeles utmärkt också. Tanken är att dofterna från de olika växterna ska förvilla skadeinsekterna lökfluga och morotsfluga. Dessutom mognar löken fort och är skördeklar tidigt, så rotfrukterna får mera plats när de börjar bli stora framåt hösten.
Rödbetor och ärter var däremot ingen bra kombination alls. Ärterna växte bra, men rödbetorna fick mycket blast och små betor. För mycket kväve, antagligen. Däremot var purjolök och ärter en lysande kombination. Vi satte purjo på flera olika platser och den som har vuxit ihop med ärter och bönor är bra mycket större än den andra.
Gråärter och bondbönor var katastrofalt för bondbönorna. Ärterna växte så till den milda grad att de tog över all plats i landet. Dessutom blev de så tunga att de närapå knäckte sitt stöd och lade sig ovanpå bondbönorna. Ny strategi nästa år…
Kålen är också smått katastrofal. Vi samodlar kål med blommor – ringblomma, gurkört, tagetes. Doften från blommorna ska förvilla kålfjärilarna. D.v.s. det var så det var tänkt. Våra kålfjärilar var dock inte särskilt lättlurade och det blir inte mycket till kålskörd. Även här behövs någon bättre plan för nästa år.
Tomater har vuxit på friland ihop med gurkört. Jag sådde också några morötter mellan tomatplantorna och det växer fint alltihop. Dessvärre börjar tomaterna spricka nu, samtidigt som de mognar. Trist! I synnerhet som de har vuxit hur fint som helst, vi har aldrig fått så stora tomater när vi odlat i kruka tidigare. Jag misstänker att det är det eländiga regnandet som spökar – först knastertorrt i en månad, sen oavbrutet regn…
Att plantera krasse som kantväxt i landen är ingen bra idé, i alla fall inte om man råkar köpa slingerkrasse i stället för buskkrasse. Det blir krasse ÖVERALLT! Viserligen blir det fantastiska färger, men inte så mycket grönsaker.
Sen har vi en del ofrivillig samplantering med ogräs! Vi rensar en hel del i början av säsongen, men någonstans mitt i sommaren tappar man styrfarten när grönsakerna börjar bli så stora att de delvis kan klara sig mot ogräset. Kanske vi borde kanta bäddarna med en träsarg eller något sånt, för att ogräset inte ska krypa in från gräsmattan. En del ogräs är antagligen bara bra, det blir nånslags ekologisk mångfald i kökslanden. Frågan är när det blir för mycket. Hade det blivit högre avkastning från grönsakerna om vi hade rensat mera? Eller hjälper ogräset till som marktäckning och insektsförvillare? Drar det t.o.m. till sig gynnsamma insekter?
Wednesday, August 09, 2006
Regn och kållarver
Först var det alldeles för torrt, nu kommer det åskskurar nästan varje eftermiddag... Grönsakerna verkar i alla fall inte ta någon större skada av väderväxlingarna. Pumporna sväller fint och mognar. Det är första året vi har fått pumpor att överleva den första tiden. Så nu ser vi fram mot rostade pumpakärnor och så får jag lära mig att använda pumpaköttet till något mer än paj!
Vi har plockat de första rosenbönorna, det är nog nästan de godaste bönorna. Stora och "köttiga" och med mycket smak.
Årets kålskörd ligger illa till!! Vi försökte med diverse ekologiska metoder för att slippa de värsta angreppen på kålen. Vi samplanterade med tagetes och ringblommor och odlar tomater bredvid kålen för att de starka dofterna ska förvilla kålfjärilarna. Jag läste någonstans att det också är bra att lägga tomattjuvarna bland kålen för att lura fjärilar. När vi började se de första fjärilarna lade vi också fiberduk över kålen. Uppenbarligen har dock kålfjärilarna hittat fram och tagit sig in trots våra tappra försök att hålla dem borta - grönkålen är fullständigt perforerad av larver och det krälar i broccolin. Blä! Brysselkålen verkar klara sig lite bättre. Men julens långkål är definitivt hotad. Kanske kan vi få lite sena blad när larverna försvunnit.
Nästa år blir det fiberduk från sådd till skörd. Hur man nu genomför det i praktiken...
Vi har plockat de första rosenbönorna, det är nog nästan de godaste bönorna. Stora och "köttiga" och med mycket smak.
Årets kålskörd ligger illa till!! Vi försökte med diverse ekologiska metoder för att slippa de värsta angreppen på kålen. Vi samplanterade med tagetes och ringblommor och odlar tomater bredvid kålen för att de starka dofterna ska förvilla kålfjärilarna. Jag läste någonstans att det också är bra att lägga tomattjuvarna bland kålen för att lura fjärilar. När vi började se de första fjärilarna lade vi också fiberduk över kålen. Uppenbarligen har dock kålfjärilarna hittat fram och tagit sig in trots våra tappra försök att hålla dem borta - grönkålen är fullständigt perforerad av larver och det krälar i broccolin. Blä! Brysselkålen verkar klara sig lite bättre. Men julens långkål är definitivt hotad. Kanske kan vi få lite sena blad när larverna försvunnit.
Nästa år blir det fiberduk från sådd till skörd. Hur man nu genomför det i praktiken...
Thursday, August 03, 2006
Mat av skörden
Några favoritrecept hemma hos oss. Beklagar bristen på exakta mått, jag lagar inte mat på det sättet. I de här recepten är det inte så noga heller.
Citronbönor
Det här åt jag i Italien en gång för längesedan och det är nästan lika gott hemma. Man tar de bönor man tycker bäst om - vaxbönor, haricots verts, skärbönor, rosenbönor, även bondbönor blir gott. Det är inte fel att blanda. Förväll bönorna i lättsaltat vatten tills de är "al dente", inte riktigt helt mjuka alltså. Låt dem rinna av väl. Ringla över olivolja, pressa över lite citron och strö på lite flingsalt. Hackad persilja, om man vill, det är inte nödvändigt. Blanda och låt stå en stund. Kan ätas direkt, men är också gott att spara till nästa dag.
Squashgratäng
Världens enklaste och godaste
Squash eller omogen pumpa
Tomater
Lök
Timjan
Olivolja
Salt o peppar
Skiva squash, tomater och lök och varva i en ugnsfast form. Salta, peppra och strö lite timjan mellan varven. Ringla olivolja över alltsammans. Grädda ca 40 min i 225 graders ugnsvärme. Gott till det mesta.
Vinbärssylt
Gott alternativ till lingonsylt. I alla fall tycker mina barn det. Perfekt pannkakssylt.
Plocka röda och vita vinbär i valfria proportioner. Jag tar ungefär hälften av varje. Några svarta är inte fel heller. Väg bären - ca 1 kg brukar bli en lagom sats, men det är inte så noga. Väg upp halva den vikten i socker. Lägg bären i en gryta med en aning vatten i botten. Låt bären koka upp sakta och sjuda mjuka. Det tar 5-10 minuter. Häll i sockret och rör om försiktigt. Låt koka ca 10 minuter och skumma under tiden.
Under tiden har man gjort iordning burkarna. Diska glasburkar, sätt i kall ugn och sätt den på 100 grader. Lägg burklocken i en kastrull med vatten och koka upp. Häll den heta sylten på de varma burkarna, ända upp till kanten, och skruva på locken genast. Gör man så, har man goda chanser att sylten håller sig till nästa skörd, om man ställer den i matkällare eller någon annanstans där det är svalt.
Man kan öka lite på sockret om bären är väldigt sura. Om man däremot minskar på sockret så får man frysa sylten. Annars kan den mögla.
Svart vinbärsmarmelad
Svarta vinbär är nog de godaste bären. I hård konkurrens med hallon! Svart vinbärsmarmelad på mackan lyser upp vilken trist vardagsfrukost som helst.
Svarta vinbär - 1 kg
Socker - 700 g
Lägg bär och socker i en kastrull med en aning vatten i botten. Värm försiktigt så sockret löser sig. Koka utan lock tills det håller marmeladprovet. Skumma under tiden. Gör iordning burkar och häll upp marmeladen på samma sätt som ovan.
Marmeladprov: häll lite marmelad på en tallrik och sätt kallt en liten stund. Om provet är fast och bra så är marmeladen klar. Om det är rinnigt: koka en stund till.
Svart vinbärsmos
Det här provar vi för första gången i år. Receptet kommer från tidningen Åter, nr 3/03. Man behöver en köttkvarn med passertillsats.
Svarta vinbär, valfri mängd. De ska vara väl mogna. Kör vinbären i köttkvarnen med passertillsats till ett mos. Sedan kan man antingen frysa in det, eller konservera det på glasburk. Moset kan användas till efterrätter, glass, utspätt till juice etc. Vi har inte testat än, men vi har tre burkar i källaren som ska användas i vinter.
Konservera på glasburk: Man behöver "gammaldags" konserveringsglas med gummiringar och bygel, en termometer och en stor gryta. Häll moset på burkarna, sätt på ringen och knäpp fast locket med bygeln. Ställ burkarna i grytan med en gammal handduk e.d. i botten. Värm långsamt till 75 grader och håll den temperaturen i 20 minuter. Ta upp burkarna och låt dem svalna. Sedan kan moset förvaras i sval källare/skafferi till nästa år.
Citronbönor
Det här åt jag i Italien en gång för längesedan och det är nästan lika gott hemma. Man tar de bönor man tycker bäst om - vaxbönor, haricots verts, skärbönor, rosenbönor, även bondbönor blir gott. Det är inte fel att blanda. Förväll bönorna i lättsaltat vatten tills de är "al dente", inte riktigt helt mjuka alltså. Låt dem rinna av väl. Ringla över olivolja, pressa över lite citron och strö på lite flingsalt. Hackad persilja, om man vill, det är inte nödvändigt. Blanda och låt stå en stund. Kan ätas direkt, men är också gott att spara till nästa dag.
Squashgratäng
Världens enklaste och godaste
Squash eller omogen pumpa
Tomater
Lök
Timjan
Olivolja
Salt o peppar
Skiva squash, tomater och lök och varva i en ugnsfast form. Salta, peppra och strö lite timjan mellan varven. Ringla olivolja över alltsammans. Grädda ca 40 min i 225 graders ugnsvärme. Gott till det mesta.
Vinbärssylt
Gott alternativ till lingonsylt. I alla fall tycker mina barn det. Perfekt pannkakssylt.
Plocka röda och vita vinbär i valfria proportioner. Jag tar ungefär hälften av varje. Några svarta är inte fel heller. Väg bären - ca 1 kg brukar bli en lagom sats, men det är inte så noga. Väg upp halva den vikten i socker. Lägg bären i en gryta med en aning vatten i botten. Låt bären koka upp sakta och sjuda mjuka. Det tar 5-10 minuter. Häll i sockret och rör om försiktigt. Låt koka ca 10 minuter och skumma under tiden.
Under tiden har man gjort iordning burkarna. Diska glasburkar, sätt i kall ugn och sätt den på 100 grader. Lägg burklocken i en kastrull med vatten och koka upp. Häll den heta sylten på de varma burkarna, ända upp till kanten, och skruva på locken genast. Gör man så, har man goda chanser att sylten håller sig till nästa skörd, om man ställer den i matkällare eller någon annanstans där det är svalt.
Man kan öka lite på sockret om bären är väldigt sura. Om man däremot minskar på sockret så får man frysa sylten. Annars kan den mögla.
Svart vinbärsmarmelad
Svarta vinbär är nog de godaste bären. I hård konkurrens med hallon! Svart vinbärsmarmelad på mackan lyser upp vilken trist vardagsfrukost som helst.
Svarta vinbär - 1 kg
Socker - 700 g
Lägg bär och socker i en kastrull med en aning vatten i botten. Värm försiktigt så sockret löser sig. Koka utan lock tills det håller marmeladprovet. Skumma under tiden. Gör iordning burkar och häll upp marmeladen på samma sätt som ovan.
Marmeladprov: häll lite marmelad på en tallrik och sätt kallt en liten stund. Om provet är fast och bra så är marmeladen klar. Om det är rinnigt: koka en stund till.
Svart vinbärsmos
Det här provar vi för första gången i år. Receptet kommer från tidningen Åter, nr 3/03. Man behöver en köttkvarn med passertillsats.
Svarta vinbär, valfri mängd. De ska vara väl mogna. Kör vinbären i köttkvarnen med passertillsats till ett mos. Sedan kan man antingen frysa in det, eller konservera det på glasburk. Moset kan användas till efterrätter, glass, utspätt till juice etc. Vi har inte testat än, men vi har tre burkar i källaren som ska användas i vinter.
Konservera på glasburk: Man behöver "gammaldags" konserveringsglas med gummiringar och bygel, en termometer och en stor gryta. Häll moset på burkarna, sätt på ringen och knäpp fast locket med bygeln. Ställ burkarna i grytan med en gammal handduk e.d. i botten. Värm långsamt till 75 grader och håll den temperaturen i 20 minuter. Ta upp burkarna och låt dem svalna. Sedan kan moset förvaras i sval källare/skafferi till nästa år.
Wednesday, August 02, 2006
Skördetid
Det är någonstans här i skarven mellan juli och augusti som det börjar bli riktigt kul att vara grönsaksodlare. Även om man har kunnat skörda en del smått och gott i flera veckor redan, så är det nu det börjar på allvar. När man kan plocka in i stort sett en hel måltid från trädgården och allt jobb i början av säsongen äntligen ger utdelning.
Det har varit väldigt torrt, men häromdagen kom det ett rejält regn.. Vi har inte vattnat med slang, eftersom det är lågt vattenstånd i brunnen, men disk- och sköljvatten och annat gråvatten häller vi i trädgårdslanden. Inte direkt på grönsakerna, av hygieniska skäl, men på jorden där täckmaterial och en massa mikroorganismer tar hand om näringen i vattnet. Ännu har inget torkat bort för oss.
En del saker är färdigskördade. Igår tog vi upp all lök, nu ligger den på tork inomhus eftersom vädret är ostadigt. Mycket växlande utfall; gullöken blev hyfsat stor, rödlöken liten o ynklig och schalottenlöken blev mycket bra. Färdigskördade är också märgärterna. I år hade vi lågväxande Little Marvel, som gav mängder med goda ärter, och högväxande Alderman, som inte gav så mycket i år, det var nästan så att de lågväxande gav mera. Sockerärterna skördar vi inte mer men de får stå kvar för att ge frön, i synnerhet Engelsk Sabel, som inte finns på EU:s sortlista och kan vara svår att få tag i (men Runåbergs har den).
Squash och pumpa växer som besatta, särskilt pumporna som brer ut sig över allting! Även vintersquash växer fint, men inte lika aggressivt som pumpan. Vi använder omogna pumpor och vintersquash på samma sätt som "vanlig" squash, det går bra. Några pumpr och vintersquash ska förstås få mogna i lugn och ro. Vintersquash har vi aldrig odlat, det ska bli spännande att se om den håller så länge som det sägs - hela vintern.
De första gurkorna (friland) är skördade. De har fått en liten beskhet, kanske på grund av torkan, trots att vi har vattnat dem. Men de borde bli bra som salt- eller ättiksgurka.
Potatis, majrova, rödbetor, gulbetor, tidiga morötter och de första vaxbönorna är också skördeklara, liksom enstaka baljor från bondbönorna. Gråärterna börjar bli klara att plocka som färska ärter, men vi tänkte låta dem mogna helt och torka till vintern - också ett experiment. Förra året hade vi så få gråärter att alla gick till färskkonsumtion.
Summa summarum - nu är det kul att ha en köksträdgård!
Det har varit väldigt torrt, men häromdagen kom det ett rejält regn.. Vi har inte vattnat med slang, eftersom det är lågt vattenstånd i brunnen, men disk- och sköljvatten och annat gråvatten häller vi i trädgårdslanden. Inte direkt på grönsakerna, av hygieniska skäl, men på jorden där täckmaterial och en massa mikroorganismer tar hand om näringen i vattnet. Ännu har inget torkat bort för oss.
En del saker är färdigskördade. Igår tog vi upp all lök, nu ligger den på tork inomhus eftersom vädret är ostadigt. Mycket växlande utfall; gullöken blev hyfsat stor, rödlöken liten o ynklig och schalottenlöken blev mycket bra. Färdigskördade är också märgärterna. I år hade vi lågväxande Little Marvel, som gav mängder med goda ärter, och högväxande Alderman, som inte gav så mycket i år, det var nästan så att de lågväxande gav mera. Sockerärterna skördar vi inte mer men de får stå kvar för att ge frön, i synnerhet Engelsk Sabel, som inte finns på EU:s sortlista och kan vara svår att få tag i (men Runåbergs har den).
Squash och pumpa växer som besatta, särskilt pumporna som brer ut sig över allting! Även vintersquash växer fint, men inte lika aggressivt som pumpan. Vi använder omogna pumpor och vintersquash på samma sätt som "vanlig" squash, det går bra. Några pumpr och vintersquash ska förstås få mogna i lugn och ro. Vintersquash har vi aldrig odlat, det ska bli spännande att se om den håller så länge som det sägs - hela vintern.
De första gurkorna (friland) är skördade. De har fått en liten beskhet, kanske på grund av torkan, trots att vi har vattnat dem. Men de borde bli bra som salt- eller ättiksgurka.
Potatis, majrova, rödbetor, gulbetor, tidiga morötter och de första vaxbönorna är också skördeklara, liksom enstaka baljor från bondbönorna. Gråärterna börjar bli klara att plocka som färska ärter, men vi tänkte låta dem mogna helt och torka till vintern - också ett experiment. Förra året hade vi så få gråärter att alla gick till färskkonsumtion.
Summa summarum - nu är det kul att ha en köksträdgård!
Friday, July 21, 2006
Lägesrapport
En lägesrapport i några bilder. Det växer så det knakar - en perfekt kombination av sol och regn. Vi har fått vattna en del, men förvånansvärt lite. En gång i veckan, kanske, när det inte regnar. Allting är väldigt tätt planterat eller sått, så just nu är det närmast en djungel i köksträdgården. Det är också en stor variation i landen, med samplanteringar av flera växter och därtill en del självsådda växter som för det mesta får stå kvar där de står, de värsta ogräsen undantagna förstås. För att landen ska orka med den täta planteringen så gödslar vi med färskt gräsklipp och vattnar med nässelvatten.
Poängen med det här sättet att odla är förstås först och främst att förvilla skadeinsekter och locka dit insekter som äter skadeinsekter och det fungerar hyfsat bra. Vi har inte haft några större angrepp. Enda problemet är kålen som just nu står under fiberduk - vi har sett mängder av kålfjärilar och plockat en del ägg och larver från kålen.
En annan poäng med den täta odlingen är att man får ett bra mikroklimat i landen. Det blir fuktigare och skuggigare vid markytan, mindre avdunstning och mer skydd till t.ex. sallad. Eftersom ingen jord ligger bar så blir det inte heller kladdigt eller bortspolat av regn.
Blomsterbönor, tomater och självsådd gurkört
Poängen med det här sättet att odla är förstås först och främst att förvilla skadeinsekter och locka dit insekter som äter skadeinsekter och det fungerar hyfsat bra. Vi har inte haft några större angrepp. Enda problemet är kålen som just nu står under fiberduk - vi har sett mängder av kålfjärilar och plockat en del ägg och larver från kålen.
En annan poäng med den täta odlingen är att man får ett bra mikroklimat i landen. Det blir fuktigare och skuggigare vid markytan, mindre avdunstning och mer skydd till t.ex. sallad. Eftersom ingen jord ligger bar så blir det inte heller kladdigt eller bortspolat av regn.
Blomsterbönor, tomater och självsådd gurkört
Rödbetor, gulbetor, sallad, i bakgrunden gråärter
Märgärter och lite annat
Palsternackor och lök
Pumpadjungel - och lite squash
.
Den stenlagda mittgången, inramad av blomsterbönor. Bara för att del är kul...
New Dawn. Rosorna ska få ett eget inlägg så småningom.
Tuesday, July 18, 2006
Obegripligt
Det Stora Snabbköpet säljer sockerärter. Inget konstigt med det, eftersom det är säsong för sådana just nu. Det är bara det att de kommer från Zimbabwe och kostar 80:-/kg!! Varför i hela fridens namn finns det inte svenska sockerärter att köpa när det är säsong och de dessutom är oerhört lättodlade i vårt klimat??? Om det går att skicka sockerärter över halva jordklotet - bara att använda fossila bränslen till något sådant! - så borde det väl gå att få fram inhemska. Finns det ingen som odlar sockerärter kommersiellt i Sverige? En nisch, kanske...
Och då ska vi inte tala om äpplen från Sydamerika och alla andra absurditeter som trängs i grönsaksdiskarna...
Och då ska vi inte tala om äpplen från Sydamerika och alla andra absurditeter som trängs i grönsaksdiskarna...
Tuesday, July 11, 2006
Grilltider
Såhär i grilltider kan man köpa sig en flashig grill för en absurd mängd med pengar och grilla en massa goda saker. Eller så kan man göra en gratisgrill och grilla en massa goda saker :-))Vi tog ett gammalt cementrör som låg och skräpade på tomten, fyllde på med sand och grus. Överst några stenar som grillgallret (plockat från en kasserad grill) kan vila på. Färdigt! Som synes går den bra att woka på också...
Antagligen kan man utveckla det hela till ett riktigt litet utomhuskök, så slipper man stå och svettas i köket varma sommardagar. En stekplåt kanske? Eller en stenhäll att baka tunnbröd på? Utvecklingsarbete pågår!
Friday, July 07, 2006
Asklut
Anne frågade hur man gör asklut. Jag har sett en hel massa olika beskrivningar på det, en del rätt krångliga. En går ut på att man fyller en tunna med aska och vatten som sedan får sippra ut sakta nedtill. Jag kör en enklare metod. Ta 2 dl siktad aska från lövträd och blanda med 1 liter vatten. Större satser går såklart bra, det är proportionerna som är viktiga. Koka upp och låt sjuda ca 20 min. Låt det sedan stå så askan sjunker till botten. Häll av luten (jag brukar hälla den genom ett kaffefilter för att få den alldeles klar). Jag använder knappt 1 dl till en vanlig tvätt, men man får prova sig fram. Jag tror receptet kommer från ett gammalt nummer av tidningen Åter.
Det fungerar bra, tycker jag, det blir rent och luktar gott. (Fast å andra sidan hänger vi vår tvätt ute en stor del av året, så den luktar gott i alla fall.) Och så är det nästan gratis och utan en massa underliga tillsatser som finns i kommersiella tvättmedel. Extra viktigt för oss som har eget avlopp. Jag är ingen kemist, men såvitt jag kan förstå så bryts luten ned utan att lämna några farliga ämnen efter sig. I synnerhet i vår försurade del av landet gör lite lut knappast någon skada...
Det fungerar bra, tycker jag, det blir rent och luktar gott. (Fast å andra sidan hänger vi vår tvätt ute en stor del av året, så den luktar gott i alla fall.) Och så är det nästan gratis och utan en massa underliga tillsatser som finns i kommersiella tvättmedel. Extra viktigt för oss som har eget avlopp. Jag är ingen kemist, men såvitt jag kan förstå så bryts luten ned utan att lämna några farliga ämnen efter sig. I synnerhet i vår försurade del av landet gör lite lut knappast någon skada...
Tuesday, July 04, 2006
Sju konstiga saker jag gör
Eller rättare sagt, jag tycker inte de är så konstiga, men det är sådant som kan få folk att höja på ögonbrynen och ifrågasätta ens mentala hälsa. Det skulle ha blivit tio saker, men jag är tydligen inte tillräckligt konstig...
Gör min egen tvål (i stället för att köpa färdig med tvivelaktiga ingredienser)
Gör min egen hudkräm (av precis samma anledning)
Äter ogräs (ja – nässlor, maskrosor, ängssyra och sånt…)
Gräver i trädgården och promenerar i skogen i stället för att gå på gym eller springa i elljusspår
Tvättar med asklut (gör själv av vedaska och vatten) i stället för tvättmedel
Hugger ved för hand (perfekt aggressionsterapi – vem behöver en vedklyv när man har chefer att vara arg på)
Tar hem kaffesump från jobbet och lägger i komposten
Gör min egen tvål (i stället för att köpa färdig med tvivelaktiga ingredienser)
Gör min egen hudkräm (av precis samma anledning)
Äter ogräs (ja – nässlor, maskrosor, ängssyra och sånt…)
Gräver i trädgården och promenerar i skogen i stället för att gå på gym eller springa i elljusspår
Tvättar med asklut (gör själv av vedaska och vatten) i stället för tvättmedel
Hugger ved för hand (perfekt aggressionsterapi – vem behöver en vedklyv när man har chefer att vara arg på)
Tar hem kaffesump från jobbet och lägger i komposten
Friday, June 23, 2006
Potatisglädje
Jaaa, det blev färskpotatis till midsommar! Vi satte den första potatisen den 22 april och idag tog vi upp den. Det behövdes tre stånd för att få potatis till fyra personer, men det var det värt. Sorten heter Silla, den är en av de tidigaste och väldigt god. Det är något alldeles speciellt med egen potatis till midsommar.
Jordgubbarna låter dock vänta på sig, men det är gott om kart så det bådar gott inför sommaren.
Glad midsommar!
Jordgubbarna låter dock vänta på sig, men det är gott om kart så det bådar gott inför sommaren.
Glad midsommar!
Saturday, June 17, 2006
Lasagner med täcke
När vi flyttade hit stod grönsaksodling högt på önskelistan. Jag läste massor med böcker och kollade minst lika många hemsidor om odling. Ekologiskt skulle det vara förstås, och ta måttligt med tid. Sen skulle det förstås bli mängder med goda grönsaker. Lösningen verkade vara upphöjda bäddar, i synnerhet som matjorden här inte var mer än 10-20 cm tjock.
Sagt och gjort. Två bäddar stakades ut och jag började gräva. Man skulle djupgräva, hade jag läst mig till så det gjorde jag. Slet med sten och rötter, vände grästorvor, svor över moränen och myllade ned gödsel. Det tog väääldigt lång tid och sedan växte det – sådär… Inte blev det några jätteskördar direkt, i synnerhet inte sett i relation till all tid det tog.
Nästa år hade jag snappat upp något nytt. Lasagne-bäddar. Principen för dem är att man inte gräver överhuvudtaget – perfekt för en naturligt lat person som jag. I stället täcker man marken och odlar ovanpå.
Såhär har vi gjort: På den befintliga gräsmattan lägger man först ett lager med gamla tidningar. (Om man blöter dem blåser de inte bort!). Sedan mängder med organiskt material ovanpå tidningarna. Vi har använt kompost, mer eller mindre nedbruten (det går bra med färskt material också), gräsklipp, gamla löv, jord från de gångar vi grävt mellan landen, tunna pinnar och kvistar, hushållsavfall – i stort sett vad vi har kommit över. Man lägger ett lager som är 20–30 cm tjockt. Överst lägger man matjord så ser det snyggt och prydligt ut och blir lättare att så små frön. När frön och plantor börjar gro och ta sig, täcker vi jorden med gräsklipp. Det ger näring, håller kvar lite fukt i jorden och stoppar en del ogräs.
Idealet är att bygga upp såna här bäddar på hösten. Då hinner en hel del av det organiska materialet förmultna. Tidningarna kväver gräs och ogräs och multnar ned så småningom. Resultatet blir förbluffande bra matjord med ett minimum av ansträngning. Men man kan också bygga upp bäddar på våren. Squash och pumpor växer gärna i halvkompost, t.ex. Så småningom sjunker bäddarna ihop när materialet i dem förmultnar. Man kan gärna fylla på med kompost och gödsel varje år så man håller dem en bit ovanför markytan. Det blir bra dränering och man kan börja odla en eller två veckor tidigare på våren, eftersom jorden värms upp snabbare. Det är tydligt att det fungerar, när vi jämför med grannarnas konventionella grönsaksland. Vi ligger lite före. Vilket är rätt kul när man är nyinflyttad "stadsbo" och inte förväntas begripa sig på något praktiskt ;-))
Nu har vi ca 50 kvadratmeter bäddar, de är 120 cm breda och 4–5 m långa. Sen har vi samma yta med mer konventionella land, med potatis och jordgubbar och lite annat plock. Det mesta växer bra, några misslyckanden blir det alltid förstås. Bönor och gurkor har varit svåra att få igång i år. Tanken är att vi ska vara i stort sett självförsörjande med grönsaker och rotfrukter en bra bit in på hösten och dessutom kunna spara en del till vintern. Vi får väl se hur det går!
Sagt och gjort. Två bäddar stakades ut och jag började gräva. Man skulle djupgräva, hade jag läst mig till så det gjorde jag. Slet med sten och rötter, vände grästorvor, svor över moränen och myllade ned gödsel. Det tog väääldigt lång tid och sedan växte det – sådär… Inte blev det några jätteskördar direkt, i synnerhet inte sett i relation till all tid det tog.
Nästa år hade jag snappat upp något nytt. Lasagne-bäddar. Principen för dem är att man inte gräver överhuvudtaget – perfekt för en naturligt lat person som jag. I stället täcker man marken och odlar ovanpå.
Såhär har vi gjort: På den befintliga gräsmattan lägger man först ett lager med gamla tidningar. (Om man blöter dem blåser de inte bort!). Sedan mängder med organiskt material ovanpå tidningarna. Vi har använt kompost, mer eller mindre nedbruten (det går bra med färskt material också), gräsklipp, gamla löv, jord från de gångar vi grävt mellan landen, tunna pinnar och kvistar, hushållsavfall – i stort sett vad vi har kommit över. Man lägger ett lager som är 20–30 cm tjockt. Överst lägger man matjord så ser det snyggt och prydligt ut och blir lättare att så små frön. När frön och plantor börjar gro och ta sig, täcker vi jorden med gräsklipp. Det ger näring, håller kvar lite fukt i jorden och stoppar en del ogräs.
Idealet är att bygga upp såna här bäddar på hösten. Då hinner en hel del av det organiska materialet förmultna. Tidningarna kväver gräs och ogräs och multnar ned så småningom. Resultatet blir förbluffande bra matjord med ett minimum av ansträngning. Men man kan också bygga upp bäddar på våren. Squash och pumpor växer gärna i halvkompost, t.ex. Så småningom sjunker bäddarna ihop när materialet i dem förmultnar. Man kan gärna fylla på med kompost och gödsel varje år så man håller dem en bit ovanför markytan. Det blir bra dränering och man kan börja odla en eller två veckor tidigare på våren, eftersom jorden värms upp snabbare. Det är tydligt att det fungerar, när vi jämför med grannarnas konventionella grönsaksland. Vi ligger lite före. Vilket är rätt kul när man är nyinflyttad "stadsbo" och inte förväntas begripa sig på något praktiskt ;-))
Nu har vi ca 50 kvadratmeter bäddar, de är 120 cm breda och 4–5 m långa. Sen har vi samma yta med mer konventionella land, med potatis och jordgubbar och lite annat plock. Det mesta växer bra, några misslyckanden blir det alltid förstås. Bönor och gurkor har varit svåra att få igång i år. Tanken är att vi ska vara i stort sett självförsörjande med grönsaker och rotfrukter en bra bit in på hösten och dessutom kunna spara en del till vintern. Vi får väl se hur det går!
Lasagnebädd med pumpaplantor. Här ska det förhoppningsvis bli squash, vintersquash och pumpor.
Tuesday, June 13, 2006
Länktips
Kolla Casaubon's Book, se länklistan! Tänkvärda funderingar kring mat och energi och vad som egentligen kan komma att hända när vi inte längre har billig olja att bygga vårt liv kring...
Subscribe to:
Posts (Atom)