Amerikafröerna

En kollega, tillika odlingssyster for till USA och hade med sig spännande kulturarvsfröer tillbaka. Jag fick prova några av dem i min trädgård. Det är sorter av tomat, majs, bönor och vintersquash som förstås inte alls är anpassade till ett normalt sydvästsvenskt klimat. Men just denna sommar verkar de vara lyckliga.

Fröpåsen säger såhär om tomaterna: "The Yellow Pear Tomato dates to at least the early 1600s ... this variety was used by early Americans more for preserving and pickling. They are very popular today for salads as well"

De kom i jorden lite sent, men jag tror nog de hinner mogna. För säkerhets skull får de bo i växthuset (det får alla tomater här - på friland får de pistillröta och bladmögel).

Squashen Silver Bell är inte så gammal, den introducerades 1956 och är en vintersquash, vilket betyder att den får stå kvar och mogna tills dagen innan första frosten kommer (!). Sen kan den förvaras inomhus i flera månader och ätas som pumpa. Den gör sin squashgrej sådär som Cucurbita-sorterna brukar göra och slingrar sig runt överallt. Jag får putta till den då och då så den inte hamnar under gräsklipparen!

Bönorna blir fantastiskt fina! Beskrivningen säger "From the Hidatsa tribe who raised corn, squash, beans and sunflowers in the Missouri River Valley of North Dakota" och sorten heter Hidatsa Shield Figure. Det är en kokböna, den ska alltså mogna helt och torka på stjälken, för att sedan tröskas. Förutsatt att inte nattfrosten hinner först då... (det känns ju fjärran att tänka på nattfrost nu, men den kommer ju nångång och alltid när man missar att skydda det som är ömtåligt).

Majsen då, slutligen. Den heter Mandan Bride och attribueras till Mandan-stammen i North Dakota. Det är en mjölmajs, vilket betyder att jag behöver skaffa en mjölkvarn och lära mig baka majsbröd. Om det nu blir något, jag har satt den alldeles för tätt, tror jag - vet inte riktigt hur jag tänkte där.

Det är hursomhelst en mycket vacker majs, bild här.  Misstänker att mina kolvar blir lite mindre...

Planen nu är att spara fröer från alla dessa sorter och med tiden få plantor som blir allt mer anpassade till mitt klimat. Riktigt heta somrar trivs den här typen av grödor, medan våra traditionella sorter deppar. De verkar också klara sig med mycket lite vattning (ja, utöver tomaterna då). Eftersom jag har grävd brunn kan jag inte vattna hejdlöst, det är framför allt uppsamlat regnvatten och en del gråvatten som går till köksträdgården. Mer om bevattning senare. Nu håller vi tummarna för sen nattfrost och mogna frön!