Här bodde någon en gång i tiden. Kanske under slutet av 1800-talet. Det ser i alla fall ut som ett 1800-talstorp, men det finns inte med på någon karta från den tiden. En kortvarig boplats, något som inte riktigt ville sig?Torpet var lite större än det verkar. Den här grunden kan nog ha ingått i en lite större byggnad och det finns stenrester i närheten som kan komma från en eller ett par byggnader till.
Stöde Hans hette stället, upplyser oss hembygdsföreningen (?) om. Men vem var han, Hans? Marken han bröt upp och brukade har i alla fall blivit till en granåker idag. Så har det gått med väldigt många av alla de torp som med svett och möda bröts upp under 1800-talet. Skogen har blivit mörkare, djurs och människors röster har tystnat. Vad har vi förlorat där?
2 comments:
Trevlig blogg du har! Det ser ut som om vi har en del gemensamt. Inte minst förankringen i Sjuhärad!
Hälsningar från Vendla alias Skogsviola!
Vad vemodigt med det övergivna torpet! Ja, det stämmer - skogen är annorlunda idag. Själv bor jag ju granne med en pytteskog som heter Safjället. Men där rör sig mycket folk. Tror fortfarande det lockar med naturen när man ska ut och springa, ta en promenad eller rasta hunden.
Tack för titten på din fina blogg!
/Monica
Post a Comment