Sparris!

Hurra, jag har fått en sparrissäng :-)) Det har jag velat ha i åratal, mest för att det är så gott med sparris, men så är det på något sätt en rolig grej också. Och perenna grönsaker är aldrig fel. Så nu har jag en smal bädd i kanten av köksträdgården med 7 sparrisplantor, inte så många, men det går ju att utöka.

Det är lite pyssel med att anlägga en sparrissäng. Först ska man gräva ett rejält dike på en 30–40 cm, plocka bort sten och ogräsrötter och bottna med gödsel och lite jord. Sen ska man sätta plantorna i diket och fylla på med jord så det täcks. Vartefter som skotten växer fyller man på mera jord tills man är uppe på rätt nivå. Och så fär man inte plocka ett endaste litet skott förrän tredje året! Definitivt ett långtidsprojekt, men också ett sätt att ännu tydligare markera för sig själv att "nu ska vi stanna här". Inget mer flyttande om vi inte blir absolut tvungna av nåt närmast katastrofartat skäl!!

Samma sak gäller för skogsträdgården också – det kommer att ta åratal innan det blir som vi har tänkt och just nu är det bara ett antal spridda buskar, ett potatisland, en massa tidningspapper och täckmassa och framför allt en massa planer. Men om tio år så...

Sparrissängen är ett resultat av gårdagens utflykt till Rångedala utanför Borås, en av mina favvo-plantskolor. Vi köpte också en björnbärsplanta, ytterligare en svartvinbärsplanta och så två rosa luktpioner och tre regnbågslupiner, bara til lyst.

Dagens mat: hembakade pitabröd på dinkel, välkryddad fräst köttfärs (lamm+kalkon), tsatsiki, tahinisås och blandade grönsaker.

Dagens fika: en kaka med årets första rabarber, den står i ugnen och luktar gott!