Sent i november

Jag undrar om det någonsin regnat som det gör nu! Det går inte en dag utan regn och det som inte är översvämmat är så vattensjukt att det inte går att röra sig där. Att göra något i trädgården är inte att tänka på. Brysselkålen ruttnar i blötan och nånting har gått på persiljerötterna så de blir bruna och fula. Inte helt och hållet, men man får skära bort en hel del när man rensar. Palsternackor, grönkål och de sista purjolökarna är vad som bjuds nu.

Dessvärre har vi redan ätit upp all potatis, lök och morötter så det blir till att köpa. Det krävs uppenbarligen STORA ytor för att hålla en fyrapersonersfamilj med grönsaker året runt och jag undrar om vi egentligen har tid att odla så mycket som skulle behövas. Och det är svårt att bruka stora ytor rationellt för hand, men ska man börja köpa maskiner och annan utrustning - ja då blir det rättså dyra grönsaker. Plus miljöaspekten på att använda el och bensin! Drömmen om att vara i alla fall delvis självförsörjande är lite bleknad just nu.

Det är en svår balansgång mellan att vilja och orka och jag vet inte riktigt vad som är vettigt. Att jobba mindre är inte realistiskt just nu och frågan är hur mycket av sin fritid man vill lägga på odlingarna. För min egen del kan jag lägga åtskilligt med tid, men sen finns det ju en familj att ta hänsyn till också.

Vi ska i alla fall utöka landen nästa år, sedan får vi se vad vi orkar med. Jag har funderingar kring en skogsträdgård med gott om träd och buskar som ger bär och frukt och små gläntor där man kan odla perenna grönsaker mm. Nånting i den här stilen:

http://www.stiftelsenholma.org/skogstradgarden.htm

Och en del finns ju kvar i matkällaren: pumpor och vintersquash, en hel del sylt och marmelad, vinbärsmos, inkokta bönor, äppelmos och färdig äppelpajsfyllning, ättiksgurka och rödbetor, pickles av olika slag och egengjord bostongurka på squash. I frysen finns bönor, svamp, sockerärter och grönkål. Men den där "bulkmaten", det mättande som man kan bygga måltider kring, saknas. Alltså potatis och sådant. Större potatisland...

Svartvinbärskick

En regnig och förkyld novemberdag behövs något seriöst uppiggande! Svarta vinbär är perfekt i sammanhanget. I somras gjorde jag svartvinbärsmos - körde vinbären rakt av med hängen och allt genom hushållsassistentens passertillsats och kokte in moset på glasburk, utan socker.

Eftersom jag var osäker på hur det höll sig nere i källaren var jag ju tvungen att ta upp en burk och kolla. Det hade hållt sig alldeles lysande, inte tillstymmelse till mögel eller jäsning! Av en burk blev det först och främst glass: blanda 250 g vinbärsmos, drygt 1 dl socker, 1½ dl mjölk och 1½ dl vispgrädde och kör i glassmaskin. Har man ingen sån, kan man prova att först vispa grädden, blanda ihop det hela och sedan ställa i frysen. Men då får man ta fram det då och då medan det fryser och röra om. Jättegott blev det!

Sen blev det svartvinbärsdryck mot förkylning: jag blandade moset med kokande vatten, silade bort kärnorna och smaksatte med honung och en citronskiva. Om det hjälper mot förkylning kan ju diskuteras, men det smakar i alla fall väldigt uppiggande!

Det var således ett alldeles utmärkt sätt att ta vara på svarta vinbär. Jag har funderat på flera buskar nästa år och nu är jag än mer övertygad.

Äta lokalt?

Skulle du klara av att äta enbart lokalt producerad mat under ett år? Här är några som gjorde det!

http://100milediet.org/home/

Mycket på den här kanadensiska sajten är jämförbart med svenska förhållanden, inte minst detta att man måste kunna bevara mat under vintern, om man vill ha frukt och grönt året runt. Och det absurda i att mat som i och för sig är lokalt tillverkad forslas runt hela landet, t.o.m. utomlands, för att processas! Hur dumt får det bli...

Vad skulle vara svårast att avstå ifrån med en strikt lokal diet? Kaffe förstås, och te (här pratar vi seriöst koffeinberoende!). Örtte är gott, men inte riktigt samma sak. Kakao/choklad. Bananer och en hel massa annan frukt. Även om det odlas en massa frukt där vi bor, så finns den inte i butikerna. Utan egna fruktträd får man på sin höjd äpplen under en kort period på hösten.

Socker är ett gränsfall - det odlas inte så värst många sockerbetor på västkusten. Lokal honung finns, men dyyyyrt. Och utan socker försvinner flera lättvindiga konserveringsmöjligheter.

Fisken kan komma var som helst ifrån, fisk på västkusten är inte så värst västkustsk längre. Lokalt kött är inget större problem, inte heller säd och grönsaker, i alla fall om man är beredd att mest äta potatis, rotfrukter och kål. Men jag misstänker att de flesta köper i huvudsak tomater, gurka och paprika - de typiska salladsgrönsakerna. Lite svårare att odla lokalt, i synnerhet vintertid!

Men jag är sugen på att anta utmaningen...

Rådjur - grrr

Okej, Bambi är söt. Men IRL gör sig rådjur bäst som rådjurssadel (med gräddig potatisgratäng till, förstås). Inatt har de härjat hejvilt i trädgården, ätit upp all persiljan, blasten på persiljerötterna och på palsternackorna. Snart hittar de väl grönkålen - bäst att täcka över den inatt. Men man kan ju inte täcka över eller hägna in hela trädgården... - vad 17 ska man göra??

Märkligt hur ett (i princip) oskyldigt djur kan väcka blodtörsten inom en!!

Så har den första snön kommit. Det är bara några dagar sedan vi tog in den sista squashen och plockade några sent mognade hallon. Nu är det fruset och borta. Bara rotfrukterna vilar ännu i jorden och några frusna purjolökar sticker upp till synes oberörda av vintervädret.

Träddungen är vår nyinköpta mark. Vedförråd och ett ställe att utöka trädgårdslanden. Den bortre delen är gammal åkermark som inte är brukad på ett fyrtiotal år. Här ska det bli potatisland och så småningom mer grönsaker. I år var vi självförsörjande med grönsaker och bär, färskt och i konserverad form, knappt halva året. Nu är lök och morötter redan slut, av potatisen finns bara några stånd kvar att ta upp. Kål och rotfrukter kommer att räcka ett tag till och i källaren finns sylt, saft och olika grönsakskonserver. Men om vi menar allvar med självförsörjning så behövs en betydligt större köksträdgård. Nästa års projekt…

Kållandet dignar under blötsnön

Klara sig vid en kris?

På en amerikansk sajt som jag kollar ibland http://www.homesteadingtoday.com/ var det någon som ställde frågan: hur länge skulle ni klara er i en snöstorm (underförstått då att man blir insnöad därhemma). Förvånansvärt många menade att de utan problem skulle klara sig flera veckor, t.o.m. månader utan att behöva fylla på förråd eller utan elektricitet. De har stora matförråd, tillgång till vatten och klarar mat, värme och en hel del annat utan el.

För oss blev ju detta aktuellt häromåret när orkanen Gudrun slog till. Vi bodde inte i det allra mest utsatta området men det var illa nog - blockerade vägar, ingen el på en vecka, ingen telefon på flera dagar. Det gick hyfsat, men jag kan inte påstå att det gick bra. Ändå kunde vi efter något dygn komma iväg hemifrån, det fanns el i närmsta större samhälle så vi kunde handla mat och vi kunde duscha och tvätta på jobbet. Barnen fick mat o värme i skola/dagis. Så det gick absolut ingen nöd på oss.

Men vi lärde oss en hel del om vad som fungerar - och inte. Och framför allt blev det vardagliga elberoendet uppenbart för oss! Vi har pelletspanna - miljövänligt och bra, men pelletsmatningen in i pannan går på el! Värmepumpen går förstås på el! Utan el, ingen värme, trots panna och bränsle. Nödlösningen blev att elda braskaminen i vardagsrummet. Och efter ett tag kom vi på att man faktiskt kunde elda ved i pannan och öppna shunten på max så det blev självtryck i systemet. Varmt, men svårt att reglera värmen, och kräver att någon är hemma och eldar.

Maten löste vi med spritkök och korvgrillning i braskaminen. Men en vedspis hade varit perfekt. Vattnet kunde vi hinka upp ur brunnen, men det blir smutsigt och tveksamt som dricksvatten. Varmvatten var klart problematiskt. En handpump till brunnen och återigen en vedspis för att värma vatten hade suttit bra...

Så har vi en bensindriven elgenerator som vi använde för att hålla två av de tre frysarna igång - en halvtom frys fick vi offra, det som inte åts upp. Kylvaror klarade sig i skafferiet. Kvällstid fick vi också lite belysning med generatorn. Men generatorn drar bensin och kräver att man har bensindunkar hemma, eller kan komma iväg att köpa. Så det är ingen lysande lösning.

Vi lärde oss som sagt en hel del om vad vi BORDE ta itu med innan något liknande händer igen - eller som långsiktiga lösningar när el och fossila bränslen blir dyrare och kanske ransonerat i en osäker framtid. Dessvärre har vi inte gjort så mycket... när allting fungerar glömmer man bort hur jobbigt det är när det inte gör det. Men vi har en önskelista, som förhoppningsvis ska fixas till inom de närmaste åren.

* Vedspis! Mat, värme och varmvatten i ett, rena Kinderägget. Med egen ved är det en perfekt lösning.
* Handdriven pump till brunnen, slippa hinka vatten och få rent dricksvatten.
* Vedpanna, så småningom, när det är dags att pensionera den nuvarande.
* Matkällare full med mat - det är faktiskt på G, vi håller på att inreda den kallaste delen av källaren och har redan bunkrat upp litegrann med sylt, äppelmos, konserverade grönsaker och sånt.
* Större kunskaper i att konservera mat utan frys. I år har vi konserverat bönor på gammaldags sätt med hermetisk inkokning och vi har även saltat in bönor. Inte provsmakat ännu, dock. Men kött är svårare - torka eller salta in skulle vara det bästa för oss eftersom vi inte har någon rök. Men hur gör man det på ett säkert och hygieniskt sätt? Och vad gör man om en frys pajar och man står där med kilovis med kött att ta hand om?? Mycket att lära...

Första nattfrosten

Det var lite krasigt frostigt i gräsmattan när jag kom ut tidigt i morse. Ovanligt sent! Men frosten verkar inte ha påverkat växtligheten något nämnvärt. Här är upp-och ned-vända världen - hallon och jordgubbar har blommat om och satt kart, vi plockar fortfarande bönor och squashen växer en decimeter bara man vänder ryggen åt den. Det är ju lite kul, men samtidigt känns det fel - nu ska det vara kallt och världen ska gå till vila. Inte ska man plocka squash i mitten av oktober??!

Om det är växthuseffekt eller bara en tillfällig förändring må vara osagt, men lite skrämmande är det! Återstår att se om vintern blir lika kall och lång som i fjol.

Jag hade tänkt höstså morötter, spenat, majrovor och kanske något till, som ska komma upp tidigt nästa år. Vad jag har förstått ska man höstså sent, strax innan frost och tjäle kommer på allvar. Men frågan är hur länge jag ska vänta. Som det ser ut nu lär det dröja ett bra tag till. Höstsådd har jag aldrig provat - tanken är att fröna ska börja gro tidigt, innan man kan börja bearbeta jorden för vårsådd. Ett sätt att få de första vårprimörerna lite tidigare. Det borde passa bra här i zon 4.

Minisemester

Vi har varit på minisemester i Glaskogen i Värmland, inte så långt från Arvika. Det är ett stort område med flera sjöar och skog - marknadsfört som vildmark (för att locka tyskar, antar jag) men egentligen fullt av kulturlämningar och rester från bruksepoken på 1800-talet. Vilket inte gör det mindre trevligt att vandra runt i!

I alla fall var vi där och vandrade några dagar - vi hade tänkt paddla. vilket många gör, men det blev vandring i stället. Fantastiska dagar med sol, lite bad i kalla sjöar och MASSOR av svamp! Vi frossade i kantareller till både frukost och middag.















Man kan bo i vindskydd och stugor eller ta med eget tält. Vindskydden är jättefina, övernattningsstugorna är lite trista, men bra om det blir riktigt uselt väder. Tältplatser är det lite dåligt med, det är gott om steniga hällmarker och lite svårt att få ned tältpinnar (men det finns några iordninggjorda tältplatser).

Vi hra varit där tidigare, då har det varit ganska mycket folk. Nu var vi nästan ensamma och det var fantastiskt skönt - en otroligt välbehövlig avkoppling.

Och väldigt vackert är det!

Kolla mer på http://www.glaskogen.se

Pumpacurry och squashpickles

Om man gillar indisk mat så är det här ett par bra sätt att göra av med alla pumpor och squash som blivit för stora.

Pumpacurry
½ -1 kg pumpa eller vintersquash
1 lök
1 citron
2-3 msk currypasta, valfri sort och styrka
salt efter smak
lite matolja
vatten efter behov
lite råsocker, om man vill

Skär pumpaköttet i små bitar. Hacka löken. Fräs currypasta och lök i olja ett par minuter. Blanda ned pumpan, saften av 1 citron och ev. lite vatten. Låt alltsammans puttra tills pumpan är riktigt mjuk, nästan som mos. Tillsätt mer vatten efterhand om det blir för torrt. Smaka av med lite salt och ev. lite råsocker. Servera som en del av en indisk måltid, eller som ensamrätt med ris och lite pickles eller chutney.

Squashpickles
1,3 kg squash
1 msk gurkmeja
60 g färsk ingefära, riven
10 vitlöksklyftor, pressade
2-3 msk matolja
2 lagerblad
2 tsk bockhornsklöver
2 tsk spiskumminfrön
2 tsk senapsfrön
8 gröna chili, finskuren (mindre om man vill)
vinäger
1 msk sesamolja
2 msk salt
2 dl socker eller råsocker

Skär squashen i små bitar. Blanda gurkmeja, vitlök och ingefära till en pasta. Fräs detta i matolja tillsammans med övriga kryddor. Blanda ned squash och chili. Häll över vinäger så det nätt och jämnt täcker squashen, Tillsätt sesamolja, socker och salt. Låt puttra på svag värme tills det är alldeles mjukt och hopkokt. Om det verkar vattnigt, koka utan lock tills konsistensen är lagom. Häll upp på varma burkar och sätt på lock omedelbart. Förvara i kylskåp eller matkällare.

Peak Oil - länktips

En ny sajt om Peak Oil - och lösningar för att hantera ett samhälle där vi inte längre kan vara beroende av billig olja. Mycket att läsa!

http://www.communitysolution.org/index.html

Blommande skockor

Jordärtskockorna blommar för första gången sedan vi satte dem för tre år sedan. Vi fick några knölar av en granne, jag har ingen aning om vilken sort det är. Möjligen är det Bianca, knölarna är ganska stora, ljusa och släta. Goda är de i alla fall. Och blommorna är fina!

Och så mognar pumpor och vintersquash. Båda sorterna odlar vi för första gången och det har gått bra hittills. Men vad vi ska använda dem till vet jag inte riktigt. Det blir ju en sån himla massa mat av en enda pumpa - jag gjorde curry på en av dem, det blev riktigt gott! Soppa tänkte jag prova, och paj förstås. Lite fånigt, kanske, att odla något man inte vet hur man ska använda, men det är så tacksamt med stora rejäla saker. Recepten ger sig väl så småningom, antar jag.

Självhushållning som lyxtillvaro?

Det finns stunder då jag är oändligt tacksam för att vi inte MÅSTE leva på det som vi odlar själva! Förhoppningarna inför årets skörd var stora (det är de visst alltid...). Massor med potatis. Kål som skulle räcka hela hösten. Kilovis med tomater. Morötter i mängd. O.s.v. Verkligheten blev lite annorlunda och bitvis rätt trist!!

Kålen har jag redan skrivit om. Det mesta blev uppätet av kållarver, även om det som växer nu inte längre blir uppätet. Men det blir ändå inte så mycket. Bara brysselkålen har klarat sig hyfsat. Morötterna grodde sämre än jag hoppats och de hamnade i fel bädd, med för mycket sten. De blev små och krokiga och orkade inte sträcka ut sig som de borde. Sommarmorötterna är slut, vintemorötterna står kvar i landet, men vi lär äta upp dem ganska snart (det var de som grodde sämst). Potatisen... ja, den tidiga potatisen (Silla) blev bra. Den sena (Ovatio) mindre bra. Vi har jätteproblem med bladmögel här och av bladmöglet blir det brunröta som förstör potatisen. Om man slår av blasten så fort man ser bladmöglet och dessutom väljer en resistent sort så borde man ändå klara sig ganska bra. Vi gjorde precis det, men får ändå kassera stora mängder potatis som har blivit dålig :-((

Tomaterna såg jättefina ut ända tills det stora regnet kom i augusti. Då började de spricka och fick dessutom pistillröta. Nu har jag tagit in alla tomater, även de gröna, så de får ligga och mogna inomhus. Men det är ju inte samma sak som solmogna. Och jag har fått slänga mängder som blivit förstörda.

Vi har såklart sånt som har gått bra också - ärter, bönor, palsternackor, rödbetor och en del annat. Men vi kommer ändå att få köpa betydligt mer grönsaker i höst och vinter än vad vi hade tänkt.

Ändå har vi ju ett val. Vi KAN köpa all vår mat, om så skulle vara. Även om det innebär sämre kvalitet och mer utgifter. Jag undrar ofta hur det kändes för våra förfäder som var så oändligt mycket mer beroende av att skörden blev bra. Hur kändes det att plocka upp ruttna potatisar och veta att det innebar att man fick gå hungrig under vintern - det kan vi knappast föreställa oss! För oss är självhushållningen på sätt och vis en slags lyx som vi kan ägna oss åt, men alltid har alternativet att låta bli.

Är det så? Är självhushållning en lyxtillvaro för "medvetna" västerlänningar, som alltid har möjligheten att göra något och som har ett starkt socialt/samhälleligt skyddsnät att falla tillbaka på? Har självhushållning någon sorts värde utöver den rent personliga tillfredsställelsen att sätta egenhändigt odlad mat på bordet och känna sig jätteduktig?

Fortsättning följer...

Kul länk

Det har varit stillsamt med bloggandet här ett tag, jobbstress och annat har tagit det mesta av min tid och energi. Blir så irriterad på det ibland, jag har ett kul jobb som många skulle avundas mig, men det tar samtidigt så mycket mental energi att jag inte orkar med sånt jag egentligen vill göra. Ändå jobbar jag inte heltid, utan "bara" 80%. Men det betyder att ogräset frodas i trädgårdslanden och att en massa saker blir ogjorda. Det är inte lätt att kombinera visioner med självhushållning med att jobba mycket och det är så frustrerande att inte kunna prioritera det som känns viktigare än jobbet - familjen, köksträdgården, husrenovering osv.osv. Tänk om man kunde sluta jobba, eller åtminstone bara jobba halvtid. Ta ett friår eller något sånt!

Snubblade över den här länken för ett tag sedan:

http://www.littlebrowndress.com/

Kul om att göra sina egna kläder och om att protestera mot modeindustrin med en liten brun klänning!

Samodling

Att plantera olika slags växter tillsammans är ofta bra. De drar nytta av varandra på olika sätt – förvillar insekter, hjälper till med näringsupptag eller stärker varandra på sätt som vi egentligen inte begriper så mycket av. Somliga menar att samplanteringens fördelar är lite av en myt och att det är svårt att rent vetenskapligt visa att det fungerar. Andra menar utifrån sin egen odlingserfarenhet att det fungerar alldeles utmärkt.

Vi samodlar en hel del olika saker, en del fungerar bra, annat har varit mindre lyckat. Den klassiska kombinationen morötter–lök fungerar bra här, vi har väldigt lite angrepp. Palsternacka/rödbeta och lök går alldeles utmärkt också. Tanken är att dofterna från de olika växterna ska förvilla skadeinsekterna lökfluga och morotsfluga. Dessutom mognar löken fort och är skördeklar tidigt, så rotfrukterna får mera plats när de börjar bli stora framåt hösten.

Rödbetor och ärter var däremot ingen bra kombination alls. Ärterna växte bra, men rödbetorna fick mycket blast och små betor. För mycket kväve, antagligen. Däremot var purjolök och ärter en lysande kombination. Vi satte purjo på flera olika platser och den som har vuxit ihop med ärter och bönor är bra mycket större än den andra.
Gråärter och bondbönor var katastrofalt för bondbönorna. Ärterna växte så till den milda grad att de tog över all plats i landet. Dessutom blev de så tunga att de närapå knäckte sitt stöd och lade sig ovanpå bondbönorna. Ny strategi nästa år…

Kålen är också smått katastrofal. Vi samodlar kål med blommor – ringblomma, gurkört, tagetes. Doften från blommorna ska förvilla kålfjärilarna. D.v.s. det var så det var tänkt. Våra kålfjärilar var dock inte särskilt lättlurade och det blir inte mycket till kålskörd. Även här behövs någon bättre plan för nästa år.

Tomater har vuxit på friland ihop med gurkört. Jag sådde också några morötter mellan tomatplantorna och det växer fint alltihop. Dessvärre börjar tomaterna spricka nu, samtidigt som de mognar. Trist! I synnerhet som de har vuxit hur fint som helst, vi har aldrig fått så stora tomater när vi odlat i kruka tidigare. Jag misstänker att det är det eländiga regnandet som spökar – först knastertorrt i en månad, sen oavbrutet regn…

Att plantera krasse som kantväxt i landen är ingen bra idé, i alla fall inte om man råkar köpa slingerkrasse i stället för buskkrasse. Det blir krasse ÖVERALLT! Viserligen blir det fantastiska färger, men inte så mycket grönsaker.

Sen har vi en del ofrivillig samplantering med ogräs! Vi rensar en hel del i början av säsongen, men någonstans mitt i sommaren tappar man styrfarten när grönsakerna börjar bli så stora att de delvis kan klara sig mot ogräset. Kanske vi borde kanta bäddarna med en träsarg eller något sånt, för att ogräset inte ska krypa in från gräsmattan. En del ogräs är antagligen bara bra, det blir nånslags ekologisk mångfald i kökslanden. Frågan är när det blir för mycket. Hade det blivit högre avkastning från grönsakerna om vi hade rensat mera? Eller hjälper ogräset till som marktäckning och insektsförvillare? Drar det t.o.m. till sig gynnsamma insekter?

Regn och kållarver

Först var det alldeles för torrt, nu kommer det åskskurar nästan varje eftermiddag... Grönsakerna verkar i alla fall inte ta någon större skada av väderväxlingarna. Pumporna sväller fint och mognar. Det är första året vi har fått pumpor att överleva den första tiden. Så nu ser vi fram mot rostade pumpakärnor och så får jag lära mig att använda pumpaköttet till något mer än paj!

Vi har plockat de första rosenbönorna, det är nog nästan de godaste bönorna. Stora och "köttiga" och med mycket smak.

Årets kålskörd ligger illa till!! Vi försökte med diverse ekologiska metoder för att slippa de värsta angreppen på kålen. Vi samplanterade med tagetes och ringblommor och odlar tomater bredvid kålen för att de starka dofterna ska förvilla kålfjärilarna. Jag läste någonstans att det också är bra att lägga tomattjuvarna bland kålen för att lura fjärilar. När vi började se de första fjärilarna lade vi också fiberduk över kålen. Uppenbarligen har dock kålfjärilarna hittat fram och tagit sig in trots våra tappra försök att hålla dem borta - grönkålen är fullständigt perforerad av larver och det krälar i broccolin. Blä! Brysselkålen verkar klara sig lite bättre. Men julens långkål är definitivt hotad. Kanske kan vi få lite sena blad när larverna försvunnit.

Nästa år blir det fiberduk från sådd till skörd. Hur man nu genomför det i praktiken...

Mat av skörden

Några favoritrecept hemma hos oss. Beklagar bristen på exakta mått, jag lagar inte mat på det sättet. I de här recepten är det inte så noga heller.

Citronbönor
Det här åt jag i Italien en gång för längesedan och det är nästan lika gott hemma. Man tar de bönor man tycker bäst om - vaxbönor, haricots verts, skärbönor, rosenbönor, även bondbönor blir gott. Det är inte fel att blanda. Förväll bönorna i lättsaltat vatten tills de är "al dente", inte riktigt helt mjuka alltså. Låt dem rinna av väl. Ringla över olivolja, pressa över lite citron och strö på lite flingsalt. Hackad persilja, om man vill, det är inte nödvändigt. Blanda och låt stå en stund. Kan ätas direkt, men är också gott att spara till nästa dag.

Squashgratäng
Världens enklaste och godaste

Squash eller omogen pumpa
Tomater
Lök
Timjan
Olivolja
Salt o peppar

Skiva squash, tomater och lök och varva i en ugnsfast form. Salta, peppra och strö lite timjan mellan varven. Ringla olivolja över alltsammans. Grädda ca 40 min i 225 graders ugnsvärme. Gott till det mesta.

Vinbärssylt
Gott alternativ till lingonsylt. I alla fall tycker mina barn det. Perfekt pannkakssylt.

Plocka röda och vita vinbär i valfria proportioner. Jag tar ungefär hälften av varje. Några svarta är inte fel heller. Väg bären - ca 1 kg brukar bli en lagom sats, men det är inte så noga. Väg upp halva den vikten i socker. Lägg bären i en gryta med en aning vatten i botten. Låt bären koka upp sakta och sjuda mjuka. Det tar 5-10 minuter. Häll i sockret och rör om försiktigt. Låt koka ca 10 minuter och skumma under tiden.

Under tiden har man gjort iordning burkarna. Diska glasburkar, sätt i kall ugn och sätt den på 100 grader. Lägg burklocken i en kastrull med vatten och koka upp. Häll den heta sylten på de varma burkarna, ända upp till kanten, och skruva på locken genast. Gör man så, har man goda chanser att sylten håller sig till nästa skörd, om man ställer den i matkällare eller någon annanstans där det är svalt.

Man kan öka lite på sockret om bären är väldigt sura. Om man däremot minskar på sockret så får man frysa sylten. Annars kan den mögla.

Svart vinbärsmarmelad
Svarta vinbär är nog de godaste bären. I hård konkurrens med hallon! Svart vinbärsmarmelad på mackan lyser upp vilken trist vardagsfrukost som helst.

Svarta vinbär - 1 kg
Socker - 700 g

Lägg bär och socker i en kastrull med en aning vatten i botten. Värm försiktigt så sockret löser sig. Koka utan lock tills det håller marmeladprovet. Skumma under tiden. Gör iordning burkar och häll upp marmeladen på samma sätt som ovan.

Marmeladprov: häll lite marmelad på en tallrik och sätt kallt en liten stund. Om provet är fast och bra så är marmeladen klar. Om det är rinnigt: koka en stund till.

Svart vinbärsmos
Det här provar vi för första gången i år. Receptet kommer från tidningen Åter, nr 3/03. Man behöver en köttkvarn med passertillsats.

Svarta vinbär, valfri mängd. De ska vara väl mogna. Kör vinbären i köttkvarnen med passertillsats till ett mos. Sedan kan man antingen frysa in det, eller konservera det på glasburk. Moset kan användas till efterrätter, glass, utspätt till juice etc. Vi har inte testat än, men vi har tre burkar i källaren som ska användas i vinter.

Konservera på glasburk: Man behöver "gammaldags" konserveringsglas med gummiringar och bygel, en termometer och en stor gryta. Häll moset på burkarna, sätt på ringen och knäpp fast locket med bygeln. Ställ burkarna i grytan med en gammal handduk e.d. i botten. Värm långsamt till 75 grader och håll den temperaturen i 20 minuter. Ta upp burkarna och låt dem svalna. Sedan kan moset förvaras i sval källare/skafferi till nästa år.

Skördetid

Det är någonstans här i skarven mellan juli och augusti som det börjar bli riktigt kul att vara grönsaksodlare. Även om man har kunnat skörda en del smått och gott i flera veckor redan, så är det nu det börjar på allvar. När man kan plocka in i stort sett en hel måltid från trädgården och allt jobb i början av säsongen äntligen ger utdelning.

Det har varit väldigt torrt, men häromdagen kom det ett rejält regn.. Vi har inte vattnat med slang, eftersom det är lågt vattenstånd i brunnen, men disk- och sköljvatten och annat gråvatten häller vi i trädgårdslanden. Inte direkt på grönsakerna, av hygieniska skäl, men på jorden där täckmaterial och en massa mikroorganismer tar hand om näringen i vattnet. Ännu har inget torkat bort för oss.

En del saker är färdigskördade. Igår tog vi upp all lök, nu ligger den på tork inomhus eftersom vädret är ostadigt. Mycket växlande utfall; gullöken blev hyfsat stor, rödlöken liten o ynklig och schalottenlöken blev mycket bra. Färdigskördade är också märgärterna. I år hade vi lågväxande Little Marvel, som gav mängder med goda ärter, och högväxande Alderman, som inte gav så mycket i år, det var nästan så att de lågväxande gav mera. Sockerärterna skördar vi inte mer men de får stå kvar för att ge frön, i synnerhet Engelsk Sabel, som inte finns på EU:s sortlista och kan vara svår att få tag i (men Runåbergs har den).

Squash och pumpa växer som besatta, särskilt pumporna som brer ut sig över allting! Även vintersquash växer fint, men inte lika aggressivt som pumpan. Vi använder omogna pumpor och vintersquash på samma sätt som "vanlig" squash, det går bra. Några pumpr och vintersquash ska förstås få mogna i lugn och ro. Vintersquash har vi aldrig odlat, det ska bli spännande att se om den håller så länge som det sägs - hela vintern.

De första gurkorna (friland) är skördade. De har fått en liten beskhet, kanske på grund av torkan, trots att vi har vattnat dem. Men de borde bli bra som salt- eller ättiksgurka.

Potatis, majrova, rödbetor, gulbetor, tidiga morötter och de första vaxbönorna är också skördeklara, liksom enstaka baljor från bondbönorna. Gråärterna börjar bli klara att plocka som färska ärter, men vi tänkte låta dem mogna helt och torka till vintern - också ett experiment. Förra året hade vi så få gråärter att alla gick till färskkonsumtion.

Summa summarum - nu är det kul att ha en köksträdgård!

Lägesrapport

En lägesrapport i några bilder. Det växer så det knakar - en perfekt kombination av sol och regn. Vi har fått vattna en del, men förvånansvärt lite. En gång i veckan, kanske, när det inte regnar. Allting är väldigt tätt planterat eller sått, så just nu är det närmast en djungel i köksträdgården. Det är också en stor variation i landen, med samplanteringar av flera växter och därtill en del självsådda växter som för det mesta får stå kvar där de står, de värsta ogräsen undantagna förstås. För att landen ska orka med den täta planteringen så gödslar vi med färskt gräsklipp och vattnar med nässelvatten.

Poängen med det här sättet att odla är förstås först och främst att förvilla skadeinsekter och locka dit insekter som äter skadeinsekter och det fungerar hyfsat bra. Vi har inte haft några större angrepp. Enda problemet är kålen som just nu står under fiberduk - vi har sett mängder av kålfjärilar och plockat en del ägg och larver från kålen.

En annan poäng med den täta odlingen är att man får ett bra mikroklimat i landen. Det blir fuktigare och skuggigare vid markytan, mindre avdunstning och mer skydd till t.ex. sallad. Eftersom ingen jord ligger bar så blir det inte heller kladdigt eller bortspolat av regn.



Blomsterbönor, tomater och självsådd gurkört

Rödbetor, gulbetor, sallad, i bakgrunden gråärter

Märgärter och lite annat

Palsternackor och lök

Pumpadjungel - och lite squash
.
Den stenlagda mittgången, inramad av blomsterbönor. Bara för att del är kul...

New Dawn. Rosorna ska få ett eget inlägg så småningom.

Obegripligt

Det Stora Snabbköpet säljer sockerärter. Inget konstigt med det, eftersom det är säsong för sådana just nu. Det är bara det att de kommer från Zimbabwe och kostar 80:-/kg!! Varför i hela fridens namn finns det inte svenska sockerärter att köpa när det är säsong och de dessutom är oerhört lättodlade i vårt klimat??? Om det går att skicka sockerärter över halva jordklotet - bara att använda fossila bränslen till något sådant! - så borde det väl gå att få fram inhemska. Finns det ingen som odlar sockerärter kommersiellt i Sverige? En nisch, kanske...

Och då ska vi inte tala om äpplen från Sydamerika och alla andra absurditeter som trängs i grönsaksdiskarna...

Grilltider

Såhär i grilltider kan man köpa sig en flashig grill för en absurd mängd med pengar och grilla en massa goda saker. Eller så kan man göra en gratisgrill och grilla en massa goda saker :-))

Vi tog ett gammalt cementrör som låg och skräpade på tomten, fyllde på med sand och grus. Överst några stenar som grillgallret (plockat från en kasserad grill) kan vila på. Färdigt! Som synes går den bra att woka på också...
Antagligen kan man utveckla det hela till ett riktigt litet utomhuskök, så slipper man stå och svettas i köket varma sommardagar. En stekplåt kanske? Eller en stenhäll att baka tunnbröd på? Utvecklingsarbete pågår!