Monday, January 19, 2009

Gräsmattefunderingar

Som det ser ut så kommer jag alltså snart att bli ensam vuxen i Elins trädgård (Elins är alltså det inofficiella namnet på huset, ifall någon har missat det). Drygt tretusen kvadratmeter, en del är naturtomt som jag inte behöver göra något direkt åt, men resten? Hur hanterar man en stor trädgård så enkelt och rationellt som möjligt ensam?

Köksträdgården är kanske det minsta problemet, de upphöjda bäddarna är etablerade och där behöver jag bara fylla på kompost och gödsel med jämna mellanrum. En del del skottkärresläpande, men det är jag ju van vid. Så och rensa klarar jag förstås bra själv.

Men allt det andra? Växthuset som fortfarande inte är på plats (där hoppas jag på ett gäng goda vänner som mutas med en god middag när växthuset väl står på plats). Flera träd som ska tas ned och det klarar jag bara inte själv. Blir till att tigga hjälp där också - och jag vill ha ned träden både för att gallra ut i björkdungen och för att jag behöver veden. Dags att lära sig hantera motorsåg, kanske? Om nu finns några motorsågar som är hanterbara för småvuxna medelålders fruntimmer, förstås?

Det jag mest funderar på är gräsmattan. Den är stor! På tok för stor. Finns inte en chans att jag har tid, ork och lust att jaga över den med gräsklippare på egen hand var och varannan helg för att hålla den snygg. Så vad gör man? Tar bort grästorvor och sår in ängsblommefrön? Gör om hela rasket till fruktträdgård? Skogsträdgård med en massa ätbara växter? Gigantiskt potatisland? Leasar några får? Struntar i alltihopa, låter den växa och slår med lite då och då?

Tips, någon?

8 comments:

Jordefamn said...

Skogsträdgård kan ju ge massor med matnyttigt, men det kräver förstås en del att anlägga. En äng som slås med lie då och då ger ju näringsrikt täckmaterial till bäddarna och tar mindre tid.

Anonymous said...

Jag tycker du ska satsa på ett stort potatisland! Med 3000 kvm tomt kan du ju bli självförsörjande på det vegetabiliska!

Jag odlade potatis under halmtäcke förra året, och det får nog sägas vara mer lätthanterligt än att gräva upp det ur jorden.

/ylven

hippihäxan said...

Jag älskar ju att klippa gräs, det är min meditation, så den sysslan byter jag inte bort frivilligt. Men jag förstår hur du menar, jag vet inte om jag kommer tycka det är så kul just i sommar för egen del heller.
När det finns så mycket annat att hinna med också.

Jag tänker fortfarande mycket på dig och jag är övertygad om att det komemr gå bra.

lelle said...

Personligen hade jag, om köksträdgården kändes lagom stor, satsat på att hägna till lånefår. Djur i trädgården tillför något extra och dessutom finns alla möjligheter till ev. förändring kvar när du har kommit längre med dina funderingar.

Anonymous said...

en vacker poool;-)

nej allvaligt talat, det är inte idealiskt att ha djur inhägnade så nära huset (jag har ju sett det IRL) men en äng vore fint!, vill du kan den ju succesivt krympa allteftersom du planterar matnyttigt i kanterna.

annan

Anonymous said...

Vi har faktiskt aldrig satsat på den där perfekt svenska gräsmattan utan vår tomt på ca 6000 kvadrat består av upphöjda bäddar potatisland, fruktträd och ängar emellan. Ängarna går jag över med lie då och då och det räcker. Vad har man en gräsmatta till egentligen som man inte kan ha en äng till? Det mesta löser sig nog allteftersom du behöver lösningarna. Sedan hoppas jag du har gott om folk som kan hjälpa dig - tycker vi är lite dåliga på det i Sverige att bara hjälp varandra samtidigt som man får umgås och trivas. Gemenskap är ju det viktigaste i slutändan.
Sköt om dig och glöm inte bort dig själv.
Peace SOniaP

Leif Häggström said...

Håller med annan. Låt det bli en äng, som du slår rätt sent och använder som.... Jepp... Täckmaterial så klart! Två flugor på smällen liksom.

Jättestort kaninhägn med halvvilda tamkaniner som du inte kan fånga in utan får be någon komma och skjuta? Det blir, precis som fåren, en massiv proteinomvandling av problemet.

Christina said...

"be någon komma och skjuta"... Leif - anmäler du dig frivilligt?