Höst i köksträdgården

Nu är det otvivelaktigt höst och den är precis som den ska vara. Dimmiga mornar, då man bara anar silhuetterna av de snart avlövade träden. Klara dagar med hög luft då man bara vill vara ute. Kalla nätter då Orion går på jakt över stjärnhimlen. Det är precis som om vi nu får en kompensation för den usla sommaren med en fantastisk höst.

Mycket står ännu kvar i trädgården. De gula hallonen, som gav så dåligt i somras, ger en ny sen skörd. Mängder med bär, inte lika söta som sommarens hallon, lite syrliga, men goda. I pumpalandet har det mesta vissnat efter några kalla nätter. Squashen har i stort sett gett upp. Den sista spagettipumpan är inplockad. Vintersquashen, som blev så fin förra året, blev ett rent fiasko! Två frukter blev någotsånär stora och igår upptäckte jag att den ena börjat ruttna!! Antingen var sorten helt fel i vår trädgård, eller så var sommaren på tok för kall och blöt. De som mognade var Blue Hubbard. Den andra sorten, "Long Island Cheese" fick knappt några frukter alls. Väldigt trist, det är gott med vintersquash och det blir mycket mat av dem.

Därutöver så står rotfrukterna kvar - vi plockar fortfarande kålrötter, vintermorötter, rödbetor och palsternackor. Jordärtskockorna får vara orörda ett tag till. Lite potatis finns också kvar i jorden och broccolin producerar små minihuvuden. Vi har dåligt med förvaringsutrymmen för rotfrukter, så planen är att låta så mycket som möjligt stå kvar i jorden så länge som möjligt. En rejäl halmbal att täcka med när det börjar bli riktigt kallt står redo. Det borde kunna fungera bra – förhoppningsvis. Palsternackor tål det mesta. Förra året lämnade jag några rödbetor kvar ute, de frös sönder. Men med rejäl täckning kanske de klarar sig?

Vi har också börjat bädda in köksträdgården för vintern, vilket är mindre märkvärdigt än det låter. Höstgräver gör vi inte, men de värsta ogräsen (läs: maskrosor och revsmörblomma) rensas bort och så lägger vi ett 10–20 cm tjockt lager med löv, gräsklipp eller halm över alltihopa enligt principen "ingen naken jord". Jag vet att somliga anser att höstgrävning är ett måste, men jag är inte så säker på det. Kanske om man har lerjord, men vi har en moränjord (som visserligen har ett inslag av lera) och den blir inte alls lika kladdig och kompakt som en ren lerjord. Så vi väljer det lata angreppssättet och struntar i höstgrävningen (vi gräver öht väldigt lite för att inte störa jordens mikroliv i onödan).