Wednesday, December 27, 2006

Den farliga präktighetsstämpeln

Den globala uppvärmningen är ett faktum. Likaså att tillgången på olja kommer att minska, eller helt försvinna, inom en överskådlig framtid. Även om inte alla forskare är överens, så är det så pass många som är det, att de förtjänar att tas på allvar.

På ett personligt plan kan man hantera det här på olika sätt. Man kan blunda för det och hoppas att någon annan ska se till att det ordnar sig på något inte närmre definierat sätt. Man kan hänge sig åt tekniska lösningar – miljöbilar, superisolerade hus, energisnåla hushållsapparater och liknande – och tro att ny teknik ska lösa problemen. Att vi ska köra bil på nånsorts miljövänligt superbränsle, kolonisera rymden, ersätta vår nuvarande elförbrukning med sol och vind och sedan leva lyckliga i alla våra dagar.

Det är bara det, att det enda som vi kan vara riktigt säkra på att det hjälper är helt vanlig, gammaldags, osexig präktighet! Innerst inne så vet vi att det handlar om att konsumera MYCKET mindre och att använda MYCKET mindre energi (vilket delvis är samma sak). Då talar vi om att minska vår energiförbrukning med kanske 70–80%!! Och då räcker det inte med att installera bergvärme eller släcka några lampor.

Att rädda framtiden för oss själva och våra barn handlar om alla de vardagliga valen. Köra mycket mindre bil (kanske det svåraste!). Handla färre kläder och prylar. Odla en del av vår mat själva och köpa resten lokalt. Att minska radikalt på kaffe, te, bananer, diverse exotiska frukter, ris, och alla slags exotiska konserver och kryddor. Att lappa, laga och sy om våra kläder. Använda kläder tills de verkligen är smutsiga, inte tvätta slentrianmässigt. Att reparera maskiner (även om det dessvärre inte alltid går). Att fortsätta använda det som är lite slitet och halvgammalt i ställer för att köpa nytt. Göra saker för hand i stället för med maskinkraft. Handla second hand. Lära oss laga mat av inhemska råvaror. Lära oss att ta vara på mat utan frys. Minska på kosmetika och rengöringsprodukter, kanske lära sig göra eget. Bygga lokala nätverk för samarbete och social samvaro. Sluta åka på semester till andra sidan jordklotet. Åka tåg i stället för flyg.

Man kan fortsätta länge att räkna upp sådana här saker, förändringar som man kan göra nu meddetsamma, utan ny teknik och häftiga lösningar. Problemet är bara att detta handlar om vanliga ”husmoderskunskaper”, sådant som var tämligen självklart för bara ett par-tre generationer sedan. Alla kan lära sig det, det går liksom inte att krångla sig undan. Man kan börja NU. Det är inget hippt eller spännande över det hela. Bara – präktighet. Med en seriös tråkighetsstämpel på sig. Och därför mycket svårare att genomföra i praktiken. För så länge folk uppfattar något som trist och lite gammaldags präktigt så är de inte särskilt benägna att göra det heller. Och då sker inga förändringar till det bättre.

Vi som pysslar med sånt här, eller som i alla fall försöker, vet att det inte behöver vara trist och tråkpräktigt. Snarare en ganska kul utmaning (i synnerhet när det syns på elräkningen och bankkontot!). Men försök övertyga din omgivning och upptäck att det inte är så lätt. Så vad gör man??

2 comments:

Hilda said...

det är så sant det du skriver. jag tänker dessa tankar dagligen och blir ofta ledsen och känner mig maktlös inför andras inställning till det hela. det här med präktigheten klingar så negativt, men innebörden i det är ju så sann. att höra att man är så jäkla präktig varje gång man talar om varför man handlar ekomat eller varför man inte handlar alls är så jobbigt. som om det är man själv som ska känna sig dålig när det man gör är det enda rätta. jag känner att jag behöver omge mig med fler liktänkande för att bli starkare. ska läsa vidare i din blogg, det verkar vara kul och bra läsning. Vänliga hälsningar Hilda.

Christina said...

jo, jag känner mig ofta som ett ufo, särskilt ihop med arbetskamrater och andra som inte fattar nånting alls av vad man håller på med. Som tur är har jag en familj och en del kompisar som är inne på samma spår och som man kan byta tankar med.

Men du vet ju att du gör rätt och dessvärre (på sätt och vis) så kommer verkligheten antagligen att komma ifatt alla som idag tycker vi är miffon - våra kunskaper och erfarenheter kanske blir väldigt värdefulla i framtiden!