Kanske inte rätt uppmaning såhär i EM-tider, men ändå. Notera att jag inte skriver "släng ut teven", bara "stäng av den". Jag tror inte att teve är alltigenom ont eller skadligt. Det finns riktigt bra program, sådana som berör, informerar, roar, o.s.v. Men det finns rejäla avigsidor med tevetittande också.
* Energiåtgång, som med alla elektriska apparater
* Risken är stor att man sätter sig och glor på teve istället för att göra något mer meningsfullt (och kanske roligare i längden). I och för sig kan man göra en del hel samtidigt som man sitter där, jag brukar sticka eller spinna. Men samtidigt undrar jag lite över alla som säger att de "inte har tid" till allt möjligt – laga mat, baka, umgås, ta en promenad, odla o.s.v. Hur mycket tid tillbringar de framför teven?
* Teve uppmanar till onödig konsumtion. För det första apparaten som sådan, det ska ständigt vara nyare och bättre. Hur många fullt fungerande teveapparater har hamnat på tippen (f'låt, återvinningsstationen) för att man "var tvungen" att köpa en sprillans ny platt-teve? För det andra reklamen – kommentarer överflödiga. För det tredje, och kanske det mest försåtliga, alla program som direkt eller indirekt uppmanar till att skaffa nytt, göra om, köpa saker. Inredningsprogrammen är väl värst. och alla varianter på "make over". Till och med trädgårdsprogrammen handlar mest om att köpa en massa nya växter!
(det ska väl medges att en del av den här kritiken kan riktas mot datorer också...)
Periodvis har vi haft en tevefri dag per vecka (det är lättast någon dag när det ändå inte är nåt kul att titta på ;-)). Då har vi istället försökt göra något tillsammans – spela spel t.ex. Låter lite präktigt, kanske, men det är riktigt trevligt. Inte minst när barnen börjar bli så stora att man kan spela sådant som är kul också för vuxna. Just nu är Carcassonne en favorit!
Vi har några enkla teve-regler, för att minska dumtittandet lite:
* Ingen kabel-teve, ingen parabol. Kommer aldrig att skaffa!!
* Inget tittande bara för att man har tråkigt, eller ska "se om det är nåt kul". Teven sätts på när man ska se något bestämt, sen ska den stängas av igen.
* Normalt ingen teve före kl. 18.00 med vissa undantag (ett visst mått av morgonprogram på helgerna är OK)
* Inga teve-spel, typ Nintendo (japp, vi är världens hemskaste föräldrar!!). Måttligt datorspelande är OK, mer behövs banne mig inte!
Sunday, June 15, 2008
Friday, June 13, 2008
Spela golf eller odla mat?
Idag läser jag i tidningen (GP, ingen länk, tyvärr) att matbristen i det redan utsatta Sydostasien förvärras av att stora arealer mark som tidigare användes till risodling i stället blir till golfbanor och turistanläggningar. Att odla ris lönar sig dåligt, eftersom mellanhänder tar det mesta av förtjänsten och många odlare slutar. Det är betydligt lönsammare att jobba i turistindustrin. Skrämmande, och samtidigt fullt begripligt Varför slita på risfälten när man jobba med något som är både lönsammare och trevligare? Och ändå helt obegripligt att en sådan utveckling får lov att fortgå!
Här hemma har också tusentals hektar åkermark blivit golfbanor. Det är kanske inget stort problem idag, med vad händer när transporten och importmaten blir mycket dyrare och vi måste producera mycket mer av vår egen mat? Är det överhuvudtaget möjligt att återuppta golfbanemarken till att odla mat? Det perfekta gräset på golfbanorna kräver stora mängder konstgödning och besprutning för att hålla sig perfekt (även om golfklubbarna också har hakat på eko-trenden och sprutar mindre). Hur många år tar det att ställa om en golfbana till ekologisk odling? Jag har ingen aning!
Somliga menar att det ändå är bättre att bygga golfbanor än att plantera granskog på den oanvända åkermarken. Granskog förändrar jordmånen och markkemin kraftigt och det tar lång tid att ställa om till jordbruk igen.
Eller ska vi bara låta markerna slya igen? Slyet kan åtminstone skördas och bli till biobränslen. Men det blir inget trivsamt landskap av det hela. Fler betesdjur? Det är dålig lönsamhet på djur som mest går på naturbeten – man behöver ge kraftfoder för att få en tillväxt på djuren som gör dem lönsamma.
Eller behöver vi helt enkelt en helt annan jordbrukspolitik som gynnar naturbeten, ekologisk odling (som behöver större arealer än det traditionella), biobränsleproduktion, som möjliggör för småbrukare att få en lönsamhet på sina gårdar, som värnar det gamla kulturlandskapet och dess värden (som inte bara är skönhetsvärden!)? Många frågor...
Här hemma har också tusentals hektar åkermark blivit golfbanor. Det är kanske inget stort problem idag, med vad händer när transporten och importmaten blir mycket dyrare och vi måste producera mycket mer av vår egen mat? Är det överhuvudtaget möjligt att återuppta golfbanemarken till att odla mat? Det perfekta gräset på golfbanorna kräver stora mängder konstgödning och besprutning för att hålla sig perfekt (även om golfklubbarna också har hakat på eko-trenden och sprutar mindre). Hur många år tar det att ställa om en golfbana till ekologisk odling? Jag har ingen aning!
Somliga menar att det ändå är bättre att bygga golfbanor än att plantera granskog på den oanvända åkermarken. Granskog förändrar jordmånen och markkemin kraftigt och det tar lång tid att ställa om till jordbruk igen.
Eller ska vi bara låta markerna slya igen? Slyet kan åtminstone skördas och bli till biobränslen. Men det blir inget trivsamt landskap av det hela. Fler betesdjur? Det är dålig lönsamhet på djur som mest går på naturbeten – man behöver ge kraftfoder för att få en tillväxt på djuren som gör dem lönsamma.
Eller behöver vi helt enkelt en helt annan jordbrukspolitik som gynnar naturbeten, ekologisk odling (som behöver större arealer än det traditionella), biobränsleproduktion, som möjliggör för småbrukare att få en lönsamhet på sina gårdar, som värnar det gamla kulturlandskapet och dess värden (som inte bara är skönhetsvärden!)? Många frågor...
Monday, June 09, 2008
Smått och gott i trädgården
Bönor blir man glad av. De är så livskraftiga och knubbiga när de skjuter upp ur jorden. Det här är borlottibönor som jag sådde för någon vecka sedan. Trots torka kommer de upp fint (okej, jag har vattnat dem lite...)
Kålrötterna växer fint, trots torkan. De stortrivs med marktäckning. Kålrötter sägs vara lite knepiga att odla, men här blir de jättefina! Samodling med lök fungerar bra, verkar det som.
Den här rödlöken blev kvarglömd i landet i fjol. Nu har den knoppar och börjar antagligen blomma snart. Kanske får vi egna lökfrön så småningom. Jag har aldrig sått lök från frö, vi brukar köpa sättlök. Men det vore kul att prova.Sunday, June 08, 2008
Grönare liv på ett år. Vecka 16 – Spar på vattnet!
Veckans ämne är högaktuellt i torkan. Det är hett, det är snustorrt och med egen brunn blir man väldigt försiktig med vatten för att inte plötsligt stå med tom brunn mitt i sommaren. Men även den som har kommunalt vatten kan ha anledning att spara på det. Vi är ju så bortskämda med att bara vrida på en kran, så kommer det rent, friskt vatten. Ibland helt gratis, ibland får man betala lite för det, dock ganska symboliskt jämfört med många andra platser på jorden.
Vi kan t.o.m. dricka vatten från de flesta vattendrag i naturen, bara man undviker de stora jordbruksområdena och bara tar rinnande vatten. Så varför skulle vi inte slösa med det?
Därför att även vattenhanteringen kostar energi. Att pumpa upp, transportera och rena vatten kräver energi och stora anläggningar som kostar energi i drift och uppförande. Alltså finns det goda skäl att spara på vatten även om det till synes aldrig tar slut.
Sen vet vi inte hur vattentillgången blir i framtiden. Det blir varmare överallt, delar av jorden väntas få torka och ökenklimat medan åtminstone delar av Skandinavien väntas få blötare väder. Men vattnet kommer antagligen ganska ojämnt, med väldigt blöta vintrar och kanske långa torrperioder på sommaren. Med ett varmare klimat kommer sannolikt också nya bakterier och andra smittor i vattnet, så vattenreningen blir besvärligare.
Såhär gör vi just nu för att spara på vattnet:
* vattentunnor under stuprören för att ta vara på regnskurar
* minimalt med bevattning i trädgården, täckodling för att minska avdunstningen och punktbevattning med kanna av särskilt känsliga växter
* diskar i diskho och sköljer i balja, sköljvattnet går sedan ut i trädgården som bevattning
* en skål e.d. under vattenkranen för att ta vara på spillvatten när man öppnar kranen
* en del kokvatten (ägg, pasta) tas tillvara för trädgårdsbevattning
* inga duschar för att "bara" svalka av sig – snabba duschar för hygien, stängd vattenkran medan man tvålar/schamponerar sig. Är det riktigt torrt kan även duschvatten samlas upp i balja och åka ut till bevattning
* vi går till badsjön nästan dagligen för avsvalkning, lite svett o smuts försvinner ju också
* snålspola toan, kissa i skogen om möjligt
Vi tvättar kläder som vanligt, men försöker att inte tvätta om det inte är nödvändigt. Vatten till att tvätta händerna får man ju däremot inte spara på! Många bakterier trivs i värmen...
Att ta vara på gråvatten och vattna med, som vi gör är, inte helt okomplicerat (det kan diskuteras hur legalt det är också). Gråvatten är alltså tvätt-, disk- och sköljvatten, alltså sånt som går ut i avloppet utom från toaletten. Oftast är det ju ganska rent, egentligen, men det finns en liten risk att smittämnen följer med. Eftersom det kan vara ganska näringsrikt (iaf diskvatten) så ger det också bra tillväxtmöjligheter för bakterier. Man får inte spara på det, det ska direkt ut i trädgården. Man ska inte heller hälla det på sådant som ska ätas direkt (sallad och sånt). Däremot går det bra att hälla runt perenner (bärbuskar, t.ex.) eller ovanpå täckmaterialet om man täckodlar. Man får använda en portion sunt förnuft där. Samtidigt känns det ju idiotiskt att bara hälla bort nästan rent vatten som man lagt energi på att pumpa upp!
Vintertid har vi oftast mer vatten än vi behöver, ibland står brunnsvattnet nästan ända uppe vid markytan. Då tillåter vi oss att slösa lite mer. Ett och annat varmbad en kall vinterdag är ju inte helt fel .-)
Vi kan t.o.m. dricka vatten från de flesta vattendrag i naturen, bara man undviker de stora jordbruksområdena och bara tar rinnande vatten. Så varför skulle vi inte slösa med det?
Därför att även vattenhanteringen kostar energi. Att pumpa upp, transportera och rena vatten kräver energi och stora anläggningar som kostar energi i drift och uppförande. Alltså finns det goda skäl att spara på vatten även om det till synes aldrig tar slut.
Sen vet vi inte hur vattentillgången blir i framtiden. Det blir varmare överallt, delar av jorden väntas få torka och ökenklimat medan åtminstone delar av Skandinavien väntas få blötare väder. Men vattnet kommer antagligen ganska ojämnt, med väldigt blöta vintrar och kanske långa torrperioder på sommaren. Med ett varmare klimat kommer sannolikt också nya bakterier och andra smittor i vattnet, så vattenreningen blir besvärligare.
Såhär gör vi just nu för att spara på vattnet:
* vattentunnor under stuprören för att ta vara på regnskurar
* minimalt med bevattning i trädgården, täckodling för att minska avdunstningen och punktbevattning med kanna av särskilt känsliga växter
* diskar i diskho och sköljer i balja, sköljvattnet går sedan ut i trädgården som bevattning
* en skål e.d. under vattenkranen för att ta vara på spillvatten när man öppnar kranen
* en del kokvatten (ägg, pasta) tas tillvara för trädgårdsbevattning
* inga duschar för att "bara" svalka av sig – snabba duschar för hygien, stängd vattenkran medan man tvålar/schamponerar sig. Är det riktigt torrt kan även duschvatten samlas upp i balja och åka ut till bevattning
* vi går till badsjön nästan dagligen för avsvalkning, lite svett o smuts försvinner ju också
* snålspola toan, kissa i skogen om möjligt
Vi tvättar kläder som vanligt, men försöker att inte tvätta om det inte är nödvändigt. Vatten till att tvätta händerna får man ju däremot inte spara på! Många bakterier trivs i värmen...
Att ta vara på gråvatten och vattna med, som vi gör är, inte helt okomplicerat (det kan diskuteras hur legalt det är också). Gråvatten är alltså tvätt-, disk- och sköljvatten, alltså sånt som går ut i avloppet utom från toaletten. Oftast är det ju ganska rent, egentligen, men det finns en liten risk att smittämnen följer med. Eftersom det kan vara ganska näringsrikt (iaf diskvatten) så ger det också bra tillväxtmöjligheter för bakterier. Man får inte spara på det, det ska direkt ut i trädgården. Man ska inte heller hälla det på sådant som ska ätas direkt (sallad och sånt). Däremot går det bra att hälla runt perenner (bärbuskar, t.ex.) eller ovanpå täckmaterialet om man täckodlar. Man får använda en portion sunt förnuft där. Samtidigt känns det ju idiotiskt att bara hälla bort nästan rent vatten som man lagt energi på att pumpa upp!
Vintertid har vi oftast mer vatten än vi behöver, ibland står brunnsvattnet nästan ända uppe vid markytan. Då tillåter vi oss att slösa lite mer. Ett och annat varmbad en kall vinterdag är ju inte helt fel .-)
Saturday, June 07, 2008
Bärhäck
De här små nyplanterade bärbuskarna är en del av vår blivande bärhäck. Vårt hus ligger ganska öppet mot vägen där "alla" passerar. Och även om det är trevligt att folk kommer förbi och hejar, så vill man ändå vara lite ifred ibland. Så vi håller på att skärma av en sittplats närmast huset, där man också kan få lite skugga när det är som varmast. Eftersom vi vill att så mycket som möjligt i trädgården ska vara ätbart så planterar vi såklart en häck med olika slags bär.
Nu har vi satt två bärhäggmispel, en röd vinbärsbuske och en svartvinbärsdito. Så småningom blir det nog mera vinbär och kanske amerikanska blåbär. Men det är så torrt så vi väntar med resten tills i höst. Idag ska det kanske, kanske komma en och annan åskskur. Även om jag inte gillar åska nåt vidare så vore det underbart med en rejäl regnskur!
Friday, June 06, 2008
Vad ska jag fira, egentligen?
Okej, det är nationaldag. Gustav Vasa tågade in i Stockholm detta datum år 1523 och Kalmarunionens upplösning var ett faktum. Samma datum år 1809 antogs en ny regeringsform, en grundlagsreform som kraftigt minskade kungens makt. Det kan ju möjligen vara något att fira. Men samtidigt känns det som en väldigt påklistrad helgdag som inte känns ett dugg relevant, i alla fall inte för mig.
Jag bor visserligen sedan några år tillbaka i Västergötland som har varit svenskt så länge begreppet "svenskt" har funnits. Men mina rötter och känslomässiga kopplingar finns i flera landskap, huvudsakligen Skåne (där jag är född), Halland, Jämtland och Gotland. Alla dessa landskap har införlivats sent i det svenska riket, och därtill med ett rejält mått av våld. Så vad jag ska jag fira?? Inte känns det svenska riket som något känslomässigt betydelsefullt för mig.
Sverige, som det ser ut idag, är ett sent hopkommet rike som har pusslats ihop av flera olika bitar. Vissa bitar har hört hit men försvunnit under årens lopp (Finland, Östersjökusten). Andra har erövrats i krig från Danmark och Norge. Ytterligare några har erövrats gradvis, med en hel del våld mot urbefolkningen (stora delar av Norrland). Så vad är Sverige egentligen?
Vacker natur? Finns lite varstans på jorden. Allemansrätt? Det har Norge och Finland också. Demokrati? Finns tack och lov också lite varstans. Välfärd? Sverige ligger knappast högst på "välfärdslistan" längre.
Naturligtvis är jag glad och tacksam över att bo i ett land med demokrati, hyfsat ren natur och allt det där. Men en nationaldag... jag vet inte. Är det inte ett sätt att spela nationalistiska, främlingsfientliga grupper i händerna? Vilken betydelse lägger vi i att vara svensk? Och jag undrar fortfarande vad tusan jag ska fira egentligen??
Tuesday, June 03, 2008
Vårsådden är klar!
Nu är all den tidiga sådden äntligen klar. I helgen kom de sista fröna i jorden – frilandsgurka och fyra sorters bönor. I år ska vi (förutom bondbönor förstås) odla vaxbönor, gröna buskbönor, rosenbönor och borlottibönor. De senare har jag aldrig provat, det blir ett experiment. Antagligen bor vi lite för vått och kallt, så de kanske inte hinner mogna helt om det inte blir en torr och varm höst. Men de ska vara goda att äta i alla stadier, så det är väl värt ett försök.
Några förkultiverade plantor av knölfänkål ska i jorden och några kålplantor som står i drivbänk. Sen är det klart. Det betyder i och för sig inte att det är slutsått för i år. När vi börjar skörda av de tidiga sorterna och det blir plats i landen, så är det meningen att där ska växa nya saker. Ganska mycket går att så både två och tre gånger – rädisor, tidiga morötter, majrovor och rödbetor t.ex. Det kan bli väldigt aktuellt i år, eftersom mycket av den tidiga sådden har tagit sig dåligt i torkan.
Bladgrönsaker gror och växer dåligt om man sår dem mitt i sommaren. Men dem kan man så igen på sensommaren och få en skörd till hösten. Man kan också så kål på sommaren och låta den övervintra. Åtminstone grönkål klarar vintern bra, bara man skyddar den från rådjur och harar. Kål som sås sent har också viss chans att komma ifrån de värsta angreppen av kållarver.
Jag har nånsorts ambition att vi på sikt ska ha något ätbart i trädgården året runt. Det kräver förstås en del experimenterande och ett och annat misslyckande. Men med hjälp av växthus och drivbänkar, fiberduk och nät mot rådjuren så ska det väl kunna gå?
Några förkultiverade plantor av knölfänkål ska i jorden och några kålplantor som står i drivbänk. Sen är det klart. Det betyder i och för sig inte att det är slutsått för i år. När vi börjar skörda av de tidiga sorterna och det blir plats i landen, så är det meningen att där ska växa nya saker. Ganska mycket går att så både två och tre gånger – rädisor, tidiga morötter, majrovor och rödbetor t.ex. Det kan bli väldigt aktuellt i år, eftersom mycket av den tidiga sådden har tagit sig dåligt i torkan.
Bladgrönsaker gror och växer dåligt om man sår dem mitt i sommaren. Men dem kan man så igen på sensommaren och få en skörd till hösten. Man kan också så kål på sommaren och låta den övervintra. Åtminstone grönkål klarar vintern bra, bara man skyddar den från rådjur och harar. Kål som sås sent har också viss chans att komma ifrån de värsta angreppen av kållarver.
Jag har nånsorts ambition att vi på sikt ska ha något ätbart i trädgården året runt. Det kräver förstås en del experimenterande och ett och annat misslyckande. Men med hjälp av växthus och drivbänkar, fiberduk och nät mot rådjuren så ska det väl kunna gå?
Monday, June 02, 2008
Varmt!!
Det är VARMT!! 26–27 grader och det är lite för varmt för att jag ska trivas. OK, om jag får sitta i skuggan med en god bok och något svalkande att dricka. Gärna vid en sjö. Då har jag inget att invända. Men jobba i trädgården, laga mat, baka, göra något överhuvudtaget... jobbigt!
Allting blir lite slappare. För varmt för att vara i köket – färdigmat och en massa importerat från grönsaksdisken till en sallad. Gräva grunden till växthuset – pust, glöm det. Rensa ogräs – ja möjligen en stund på morgonen.
Samtidigt får man väl räkna med att det blir fler sådana här värmeböljor framöver. Lika bra att vänja sig. Men det blir också svårare att vänja sig i takt med att fler och fler hus förses med AC. Det är jätteskönt inomhus, om den är vettigt inställd. Men när man väl kommer ut så känns det ju ännu varmare. Och ju mer vi luftkonditionerar våra hus desto mer glömmer vi bort gamla knep för att hålla det svalt inomhus.
Med tanke på hur mycket energi det går att till att hålla en jämn inomhustemperatur året om så kanske vi i stället borde lära oss att hantera ganska skiftande temperaturer. För några månader sedan var det 14–15 grader på morgonen hemma hos oss – i morse var det 25! Kyla är ganska lätt att hantera, en varm brasa och en ulltröja räcker långt. Men det finns enkla knep att få det uthärdligt i värmen också:
* Vädra, förstås. Skaffa myggfönster och vädra igenom ordentligt nattetid. Ha norrfönster öppna på dagen men stäng söderfönster. Gör tvärdrag om det går.
* Skugga söderfönster med gardiner eller persienner på dagen
* Plantera lövträd mot söder som ger skugga sommartid men släpper igenom ljuset på vintern
* Laga mat utomhus. Grilla, grädda pinnbröd eller ät kall mat
* Diska utomhus. Vattenslang som får ligga i solen ger gratis varmvatten.
* Varva ned. Ta siesta om det går, jobba mer intensivt morgon och kväll
* Skapa skuggiga platser utomhus, inte minst för småbarn som lätt blir för varma. Träd och buskar ger den bästa skuggan, sval och lite fuktig. Men ett snyggt parasoll är inte heller fel.
* Minska behovet av solskyddskrämer (som innehåller mängder med tvivelaktiga ämnen) genom att stanna i skuggan mitt på dagen och ha täckande, men tunna och svala kläder
* Kyl av fötter och handleder i kallt vatten i stället för att duscha flera gånger om dagen
* Nu är det rätt tillfälle att testa alla goda saft- och drinkrecept (fast inte för mycket alkohol i värmen). Pröva fläderblomssaft med lite citron och några droppar gin till de vuxna. Och is, förstås, eftersom man antagligen ändå har frysen igång.
* Gör solhatten till ett fashion statement :-)
Läs mer här om skadliga ämnen i solskydd. Flera bra länkar!
Allting blir lite slappare. För varmt för att vara i köket – färdigmat och en massa importerat från grönsaksdisken till en sallad. Gräva grunden till växthuset – pust, glöm det. Rensa ogräs – ja möjligen en stund på morgonen.
Samtidigt får man väl räkna med att det blir fler sådana här värmeböljor framöver. Lika bra att vänja sig. Men det blir också svårare att vänja sig i takt med att fler och fler hus förses med AC. Det är jätteskönt inomhus, om den är vettigt inställd. Men när man väl kommer ut så känns det ju ännu varmare. Och ju mer vi luftkonditionerar våra hus desto mer glömmer vi bort gamla knep för att hålla det svalt inomhus.
Med tanke på hur mycket energi det går att till att hålla en jämn inomhustemperatur året om så kanske vi i stället borde lära oss att hantera ganska skiftande temperaturer. För några månader sedan var det 14–15 grader på morgonen hemma hos oss – i morse var det 25! Kyla är ganska lätt att hantera, en varm brasa och en ulltröja räcker långt. Men det finns enkla knep att få det uthärdligt i värmen också:
* Vädra, förstås. Skaffa myggfönster och vädra igenom ordentligt nattetid. Ha norrfönster öppna på dagen men stäng söderfönster. Gör tvärdrag om det går.
* Skugga söderfönster med gardiner eller persienner på dagen
* Plantera lövträd mot söder som ger skugga sommartid men släpper igenom ljuset på vintern
* Laga mat utomhus. Grilla, grädda pinnbröd eller ät kall mat
* Diska utomhus. Vattenslang som får ligga i solen ger gratis varmvatten.
* Varva ned. Ta siesta om det går, jobba mer intensivt morgon och kväll
* Skapa skuggiga platser utomhus, inte minst för småbarn som lätt blir för varma. Träd och buskar ger den bästa skuggan, sval och lite fuktig. Men ett snyggt parasoll är inte heller fel.
* Minska behovet av solskyddskrämer (som innehåller mängder med tvivelaktiga ämnen) genom att stanna i skuggan mitt på dagen och ha täckande, men tunna och svala kläder
* Kyl av fötter och handleder i kallt vatten i stället för att duscha flera gånger om dagen
* Nu är det rätt tillfälle att testa alla goda saft- och drinkrecept (fast inte för mycket alkohol i värmen). Pröva fläderblomssaft med lite citron och några droppar gin till de vuxna. Och is, förstås, eftersom man antagligen ändå har frysen igång.
* Gör solhatten till ett fashion statement :-)
Läs mer här om skadliga ämnen i solskydd. Flera bra länkar!
Friday, May 30, 2008
Grönare liv på ett år. Vecka 15 – Ät upp ogräset
Drygt en fjärdedel in på det grönare året! Det blir onekligen en utmaning att hitta på sammanlagt 52 tips och idéer (tips tas gärna emot).
Så här års är ju det där med ogräs högaktuellt. Även om inget annat växer i trädgården så klarar sig alltid ogräset (vilket ju är en av anledningarna att det är just ogräs). Ett av de trevligare sätten att bekämpa dem är ju att äta upp dem, i synnerhet om man inte har höns eller kaniner som hjälper till med den detaljen.
Jag har inte de där riktigt djupa kunskaperna om att äta vilda växter, men vi har en del ogräs i trädgården som hamnar på matbordet då och då. Det finns naturligtvis oändligt många fler sorter som går att äta och det är något jag verkligen skulle vilja lära mig mer om. Nån gång när jag får tid.
Nässlor känner ju alla till. Vi äter dem som soppa, lägger i paj eller torkar för att smula ned i bröd.
Kirskål kan man använda i soppa och paj precis som nässlor. Passar också bra i ogräswok.
Vitplister liknar nässlor litegrann men bränns inte alls. Den kan användas som kirskål.
Ängssyra har fantastiskt goda lite citronsyrliga blad som påminner lite om harsyra. Vi använder den i sallad, men ta inte de största bladen. Man kan också odla trädgårdssyra om man vill ha en lite mer förädlad variant. Båda är goda.
Maskros kan användas till en massa saker. Blommorna till maskrossirap eller vin, roten till kaffesurrogat och bladen till sallad. De har en ganska besk smak som påminner lite om rucola. Använd de små späda bladen. Är man lite pyssligt lagd kan man bleka maskrosor genom att sätta en kruka e.d. över plantan så man får ljusare och mildare blad. Lite grövre blad passar i ogräswok.
Svinmålla har vi inte som ogräs, men jag är sugen på att odla den. En medeltida kulturväxt som används som spenat.
Ogräswok
1–2 portioner
Några rejäla nävar blad från olika ogräs
lite rapsolja
1–2 vitlöksklyftor, finhackade
1 liten bit färsk ingefära, riven
1–2 chilifrukter efter smak, hackade
lite salt
några droppar sesamolja
Hetta upp rapsoljan i woken och lägg i kryddorna. Woka någon minut. Lägg i de sköljda bladen och woka dem hastigt. De bränns lätt. Tag från värmen, droppa över sesamolja. Färdigt! Man kan droppa över lite citronsaft också, om man vill.
Servera med ris eller nudlar
Lite böcker att läsa:
Tuesday, May 27, 2008
Torrt!!
Det har inte regnat på flera veckor och det är så torrt att jag börjar bli orolig för trädgården! Perennerna klarar sig väl hyfsat (fast rabarbern har gått i stå lite). Men köksträdgården med alla småplantor... Det har grott lite halvdåligt i landen, palsternackorna är OK, rödbetorna sådär, det är glest i morotsraderna :-( Och så alla nysatta småplantor + ett gäng som väntar på att få komma ut.
Till saken hör att vi har egen brunn, så jag vågar inte vattna hur mycket som helst. Nån långtidsprognos jag såg visar på en rekordvarm sommar (det kan ju iofs vara helt fel) men vi kan inte riskera att ta för mycket i brunnen.
Lite regn nu, snälla!!
Till saken hör att vi har egen brunn, så jag vågar inte vattna hur mycket som helst. Nån långtidsprognos jag såg visar på en rekordvarm sommar (det kan ju iofs vara helt fel) men vi kan inte riskera att ta för mycket i brunnen.
Lite regn nu, snälla!!
Saturday, May 24, 2008
Tre systrar i trädgården
I år ska en del av köksträdgården bli en "Three Sisters Garden". Det är ett traditionellt amerikanskt sätt att samplantera majs, squash och bönor. Blandningen av växter gör det svårare för skadeinsekter att hitta rätt, majsen fungerar som klätterstöd för bönorna som i sin tur fixerar kväve från luften som gödslar majsen. Squashen med sitt kraftiga bladverk skuggar marken och minskar avdunstningen när det är torrt.
Eftersom vi får förkultivera både majs och squash här så kan vi inte göra exakt som i de amerikanska beskrivningar jag har sett. Men idag har vi planterat ut omväxlande sommarsquash, vintersquash, pumpor och majs. När det blir lite varmare ska jag så bönor intill majsplantorna.
Ursprungligen hade man också en blommande växt som drog till sig bin. Den arten finns såvitt jag vet inte i vårt land. Antagligen kan allt ogräs i närheten fungera bra som bidragare :-)
Vi får se hur det går. Håll en tumme! Bilder kommer om det hela tar sig.
Eftersom vi får förkultivera både majs och squash här så kan vi inte göra exakt som i de amerikanska beskrivningar jag har sett. Men idag har vi planterat ut omväxlande sommarsquash, vintersquash, pumpor och majs. När det blir lite varmare ska jag så bönor intill majsplantorna.
Ursprungligen hade man också en blommande växt som drog till sig bin. Den arten finns såvitt jag vet inte i vårt land. Antagligen kan allt ogräs i närheten fungera bra som bidragare :-)
Vi får se hur det går. Håll en tumme! Bilder kommer om det hela tar sig.
Friday, May 23, 2008
Grönare liv på ett år. Vecka 14 – Ha det hemma!
Okej, upp ur deppträsket igen, i alla fall för tillfället. Veckans uppmaning handlar om att planera och bygga upp ett litet förråd av sånt som alltid tar slut. För det är ju så, hur noga man än försöker planera sina inköp så är det alltid något som fattas och så måste man åka och handla även om man hade tänkt slippa det.
Det är kanske ingen katastrof att behöva åka och handla lite oplanerat, åtminstone inte om man bor hyfsat nära en butik så man slipper ta bilen. Men varje gång man går in i en butik så ökar risken att man köper något dumt. I alla fall jag! Ofta är det ju också vid sämsta möjliga tillfälle: det är sent på eftermiddagen, man har jobbat och är trött, man är lite småhungrig, man vet att det väntar hungriga barn och en lätt otålig sambo därhemma. Det är då man går på alla dumheter och köper nåt färdiglagat för att slippa tänka, lite godis för att man är hungrig, lite glass av tvivelaktigt kvalitet till ungarna "bara för att", en slaskig veckotidning bara för att man råkar få syn på den i kassakön... ja, ni vet! Man gör av med onödiga pengar och det ekologiska fotavtrycket växer till ett par 45:or eller nåt sånt.
Lösningen är förstås att ha ett litet (eller stort om man nu har plats) matförråd hemma. Torrvaror av olika slag, kryddor, hållbara rotfrukter, lite smått och gott i frysen, så att man alltid kan fixa ihop en måltid utan att behöva handla. Bor man (som vi) långt från affärer och har hyfsat med plats så kan man ha mat för flera veckor hemma, bor man smått och har nära till butik kan man i alla fall ha mat för några måltider hemma.
Det tar lite tid att bygga upp ett matförråd och framför allt att lära sig vad man ska fylla det med. Men när det börjar "sätta sig" så är det väldigt praktiskt att alltid ha mat hemma. En annan fördel är att man kan handla i lugn och ro med en någotsånär genomtänkt lista och kanske ta sig tid att åka till en bra affär med ett vettigt eko-sortiment. Vi storhandlar 1-2 ggr/månad och kompletterar med färskvaror dessemellan. Det fungerar inte perfekt, jag gör fortfarande en och annan "katastrofhandling", men det blir bättre på det hela taget. Vårt största problem är nog att komma ihåg att planera – ta fram ur frysen, lägga bönor i blöt och sånt.
Vad ska man ha i sitt förråd? Den första regeln är att bara ha sånt som man äter i vanliga fall. Det är ingen idé att köpa konstiga konserver och annat som man inte brukar äta. Den andra regeln är hållbar mat. Det är dumt att lita för mycket på sådant som måste förvaras i kyl och frys. Om strömmen går så riskerar man att förlora mängder av mat. Ibland är det svårt att klara sig utan frys, vi köper t.ex. mycket kött på en gång (hela/halva djur) på vintern och det hamnar förstås i frysen (vi har ett litet elaggregat för att hålla frysarna kalla när det blir strömavbrott). Men annars så försöker vi ta vara på mat utan att bli helt frysberoende.
I vårt matförråd finns följande saker (ungefär, jag har säkert glömt något):
Mjöl av olika slag till bröd, pannkakor etc. Kolla hållbarheten och använd det äldsta först.
Havregryn, mannagryn etc. till gröt. Gitter man inte laga något annat så kan man alltid koka gröt...
Socker, honung till smaksättning, bakning, konservering
Salt, ganska mycket. Inte bara till smaksättning utan också till konservering. Kött och grönsaker kan räddas ur en trasig frys genom insaltning.
Kryddor och kryddsåser av alla möjliga slag, egenodlat och köpt.
Pasta och ris, även om vi försöker minska på importmaten så är ris och pasta oslagbara snabbmåltider. Glöm inte grötriset! Risgrynsgröt piggar upp vilken trist vintermorgon som helst!
Konserverade tomater, färdigköpta eftersom vår egen tomatodling är nästintill obefintlig. Det finns KRAV-märkta tomatkonserver. Till pastasåser, grytor etc.
Matolja, raps och oliv för det mesta
Torkade ärter och bönor, egenodlat och köpt. Mungbönor att grodda ger färskt grönt året om.
Kakao, te, kaffe, örtte. Onödigt men gott. Örtteet kommer från den egna kryddgården.
Torrjäst och torrmjölk, ganska trista produkter egentligen, men de är räddningsplankor när det färska tar slut. Torrmjölk är inte roligt att dricka, men fungerar till t.ex. pannkakor.
Bakpulver När suget efter kakor eller scones sätter in...
Russin och annan torkad frukt Idealet vore att ha en massa egentorkat, men där är vi inte riktigt än. En liten burk med torkade blåbär är det enda just nu.
Torkad svamp Suverän smaksättare.
Rotfrukter och potatis efter säsong. Delar av året är det ju bara att gå ut i trädgården och hämta. Resten av året håller det sig hyfsat i vårt svala skafferi.
Lök av olika slag. Håller mycket länge om den förvaras torrt.
Frukt, färsk efter säsong. Såhär års är det inte mycket. Sommartid får färska bär ersätta fruktätandet.
Inkokt frukt
Sylt och saft egentillverkat
Inläggningar, ättiksgurka, rödbetor, pickles, chutney, surkål...
Grönsaker, svårt att ha i förråd. Stora delar av året finns det i trädgården, vi fryser och konserverar en del också. På sikt kommer vi nog att torka mera grönsaker.
I frysen finns det:
Kött, vi köper som sagt mycket på en gång när det är slakttid
Köttfärs, vi maler egen så långt det räcker
Korv, vi gör en del korv själva, men det räcker aldrig...
Smör, vissa butiker har KRAV-smör i 1 kg-paket. Vi delar upp dem och lägger i frysen. Margarin använder vi inte.
Grönsaker, ganska lite, jag tycker de flesta grönsaker blir rätt trista när man fryser in dem. Målet är något färskt från trädgården året om... kan bli verklighet när vi får växthuset på plats.
Resten är sånt som får handlas oftare: mjölkprodukter, jäst, ägg, färska grönsaker etc.
Läs mer om matförråd hos Sharon
Här är en sida för den verklige hardcore-förrådsbyggaren
Det är kanske ingen katastrof att behöva åka och handla lite oplanerat, åtminstone inte om man bor hyfsat nära en butik så man slipper ta bilen. Men varje gång man går in i en butik så ökar risken att man köper något dumt. I alla fall jag! Ofta är det ju också vid sämsta möjliga tillfälle: det är sent på eftermiddagen, man har jobbat och är trött, man är lite småhungrig, man vet att det väntar hungriga barn och en lätt otålig sambo därhemma. Det är då man går på alla dumheter och köper nåt färdiglagat för att slippa tänka, lite godis för att man är hungrig, lite glass av tvivelaktigt kvalitet till ungarna "bara för att", en slaskig veckotidning bara för att man råkar få syn på den i kassakön... ja, ni vet! Man gör av med onödiga pengar och det ekologiska fotavtrycket växer till ett par 45:or eller nåt sånt.
Lösningen är förstås att ha ett litet (eller stort om man nu har plats) matförråd hemma. Torrvaror av olika slag, kryddor, hållbara rotfrukter, lite smått och gott i frysen, så att man alltid kan fixa ihop en måltid utan att behöva handla. Bor man (som vi) långt från affärer och har hyfsat med plats så kan man ha mat för flera veckor hemma, bor man smått och har nära till butik kan man i alla fall ha mat för några måltider hemma.
Det tar lite tid att bygga upp ett matförråd och framför allt att lära sig vad man ska fylla det med. Men när det börjar "sätta sig" så är det väldigt praktiskt att alltid ha mat hemma. En annan fördel är att man kan handla i lugn och ro med en någotsånär genomtänkt lista och kanske ta sig tid att åka till en bra affär med ett vettigt eko-sortiment. Vi storhandlar 1-2 ggr/månad och kompletterar med färskvaror dessemellan. Det fungerar inte perfekt, jag gör fortfarande en och annan "katastrofhandling", men det blir bättre på det hela taget. Vårt största problem är nog att komma ihåg att planera – ta fram ur frysen, lägga bönor i blöt och sånt.
Vad ska man ha i sitt förråd? Den första regeln är att bara ha sånt som man äter i vanliga fall. Det är ingen idé att köpa konstiga konserver och annat som man inte brukar äta. Den andra regeln är hållbar mat. Det är dumt att lita för mycket på sådant som måste förvaras i kyl och frys. Om strömmen går så riskerar man att förlora mängder av mat. Ibland är det svårt att klara sig utan frys, vi köper t.ex. mycket kött på en gång (hela/halva djur) på vintern och det hamnar förstås i frysen (vi har ett litet elaggregat för att hålla frysarna kalla när det blir strömavbrott). Men annars så försöker vi ta vara på mat utan att bli helt frysberoende.
I vårt matförråd finns följande saker (ungefär, jag har säkert glömt något):
Mjöl av olika slag till bröd, pannkakor etc. Kolla hållbarheten och använd det äldsta först.
Havregryn, mannagryn etc. till gröt. Gitter man inte laga något annat så kan man alltid koka gröt...
Socker, honung till smaksättning, bakning, konservering
Salt, ganska mycket. Inte bara till smaksättning utan också till konservering. Kött och grönsaker kan räddas ur en trasig frys genom insaltning.
Kryddor och kryddsåser av alla möjliga slag, egenodlat och köpt.
Pasta och ris, även om vi försöker minska på importmaten så är ris och pasta oslagbara snabbmåltider. Glöm inte grötriset! Risgrynsgröt piggar upp vilken trist vintermorgon som helst!
Konserverade tomater, färdigköpta eftersom vår egen tomatodling är nästintill obefintlig. Det finns KRAV-märkta tomatkonserver. Till pastasåser, grytor etc.
Matolja, raps och oliv för det mesta
Torkade ärter och bönor, egenodlat och köpt. Mungbönor att grodda ger färskt grönt året om.
Kakao, te, kaffe, örtte. Onödigt men gott. Örtteet kommer från den egna kryddgården.
Torrjäst och torrmjölk, ganska trista produkter egentligen, men de är räddningsplankor när det färska tar slut. Torrmjölk är inte roligt att dricka, men fungerar till t.ex. pannkakor.
Bakpulver När suget efter kakor eller scones sätter in...
Russin och annan torkad frukt Idealet vore att ha en massa egentorkat, men där är vi inte riktigt än. En liten burk med torkade blåbär är det enda just nu.
Torkad svamp Suverän smaksättare.
Rotfrukter och potatis efter säsong. Delar av året är det ju bara att gå ut i trädgården och hämta. Resten av året håller det sig hyfsat i vårt svala skafferi.
Lök av olika slag. Håller mycket länge om den förvaras torrt.
Frukt, färsk efter säsong. Såhär års är det inte mycket. Sommartid får färska bär ersätta fruktätandet.
Inkokt frukt
Sylt och saft egentillverkat
Inläggningar, ättiksgurka, rödbetor, pickles, chutney, surkål...
Grönsaker, svårt att ha i förråd. Stora delar av året finns det i trädgården, vi fryser och konserverar en del också. På sikt kommer vi nog att torka mera grönsaker.
I frysen finns det:
Kött, vi köper som sagt mycket på en gång när det är slakttid
Köttfärs, vi maler egen så långt det räcker
Korv, vi gör en del korv själva, men det räcker aldrig...
Smör, vissa butiker har KRAV-smör i 1 kg-paket. Vi delar upp dem och lägger i frysen. Margarin använder vi inte.
Grönsaker, ganska lite, jag tycker de flesta grönsaker blir rätt trista när man fryser in dem. Målet är något färskt från trädgården året om... kan bli verklighet när vi får växthuset på plats.
Resten är sånt som får handlas oftare: mjölkprodukter, jäst, ägg, färska grönsaker etc.
Läs mer om matförråd hos Sharon
Här är en sida för den verklige hardcore-förrådsbyggaren
Thursday, May 22, 2008
Elegi över en värld i kris
Östersjön flämtar av syrebrist
Östersjön kan räddas om man lägger ned de flesta storjordbruk i södra Sverige
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Humushalterna i jorden utarmas hela tiden
Kompostering och täckodling ökar humushalten
Mördarsniglarna invaderar Västsverige
Man varnar för kompostering och täckodling
Metanhalterna i atmosfären är de högsta på 800 000 år
Koldioxidhalten stiger ständigt
Etanolbränsle är lika problematiskt som bensin
Volvo bygger en etanolbil som drar 1,67 l/mil
Oljepriset når 130 dollar fatet
Den storskaliga matproduktionen kräver olja
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Alla kör bil som vanligt
Vem betalar priset?
Världen kräver mer olja än vad som kan utvinnas
Vem ska få använda de allt knappare oljeresurserna?
Till vad?
En global studie visar tusentals förändringar av djurs och växters livscykler
En global studie visar hundratals fysiska förändringar på jorden
90–95% av dessa beror på den globala uppvärmningen
Det är vi själva som orsakar den globala uppvärmningen
Vi flyger till andra sidan jordklotet
Vi kräver exotiska växter i våra fruktskålar
Vi måste ha en ständigt stigande standard
Vi måste får köra bil så mycket vi vill
Men vem betalar priset?
Någon försöker föra in sprängämnen på ett svenskt kärnkraftverk
Folkpartiet vill bygga ut kärnkraften
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med energi
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med ny uranbrytning
Vems miljö ska vi fördärva med urangruvor?
Jordbruket blir alltmer storskaligt
Småbönder drivs bort från sina jordar
Vi blir alltmer beroende av livsmedelsindustrin
Vi blir sjuka, feta och undernärda av dålig överprocessad mat
Svält skördar liv
Fetma skördar liv
Vem har tid och plats att odla sin egen mat?
Var går gränsen?
När kraschar alltihopa?
Vem ska få överleva kraschen?
Östersjön kan räddas om man lägger ned de flesta storjordbruk i södra Sverige
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Humushalterna i jorden utarmas hela tiden
Kompostering och täckodling ökar humushalten
Mördarsniglarna invaderar Västsverige
Man varnar för kompostering och täckodling
Metanhalterna i atmosfären är de högsta på 800 000 år
Koldioxidhalten stiger ständigt
Etanolbränsle är lika problematiskt som bensin
Volvo bygger en etanolbil som drar 1,67 l/mil
Oljepriset når 130 dollar fatet
Den storskaliga matproduktionen kräver olja
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Alla kör bil som vanligt
Vem betalar priset?
Världen kräver mer olja än vad som kan utvinnas
Vem ska få använda de allt knappare oljeresurserna?
Till vad?
En global studie visar tusentals förändringar av djurs och växters livscykler
En global studie visar hundratals fysiska förändringar på jorden
90–95% av dessa beror på den globala uppvärmningen
Det är vi själva som orsakar den globala uppvärmningen
Vi flyger till andra sidan jordklotet
Vi kräver exotiska växter i våra fruktskålar
Vi måste ha en ständigt stigande standard
Vi måste får köra bil så mycket vi vill
Men vem betalar priset?
Någon försöker föra in sprängämnen på ett svenskt kärnkraftverk
Folkpartiet vill bygga ut kärnkraften
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med energi
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med ny uranbrytning
Vems miljö ska vi fördärva med urangruvor?
Jordbruket blir alltmer storskaligt
Småbönder drivs bort från sina jordar
Vi blir alltmer beroende av livsmedelsindustrin
Vi blir sjuka, feta och undernärda av dålig överprocessad mat
Svält skördar liv
Fetma skördar liv
Vem har tid och plats att odla sin egen mat?
Var går gränsen?
När kraschar alltihopa?
Vem ska få överleva kraschen?
Tuesday, May 20, 2008
Lite nytt...
... i länklistan. En kompis flyttade till Motala och trivs jättebra där. Här är hennes blogg om livet i Motala. Malin på Ekoblogg har mängder med tankar och idéer om ett ekologiskt leverne. Nidhöggs blogg är ofta dyster läsning, men tänkvärd samtidigt. Kolla också in Project Save the Earth, som handlar om just det!
Själv har jag kommit av mig lite i skrivandet, men jag lär återkomma till helgen om inte annat.
Själv har jag kommit av mig lite i skrivandet, men jag lär återkomma till helgen om inte annat.
Saturday, May 17, 2008
Min vilda trädgård
Vår trädgård är inte direkt något under av prydlighet. Eftersom vi har drygt 3000 kvadratmeter tomt, jobb att sköta + lite annat att pyssla med så blir det som det blir. Inga växter som kräver en massa pyssel, inga välrensade blomsterrabatter, inga ogräsfria köksland med grönsaker i prydliga rader.Framför allt så får stora delar av trädgården sköta sig delvis självt, även där vi odlar mat och blommor. Det är inte bara arbetsfritt, det kan bli riktigt intressant att se vad som händer, som här där rabarbern fått sällskap av en självsådd planta med dansk körvel (gott att krydda nässelsoppan med).
I takt med att vi har börjat fixa och dona i en trädgård där ingen egentligen gjort mer än klippt gräset det senaste decenniet eller så, börjar det dyka upp saker. Första året kom det aklejor överallt. Det gör det nu också, men nu med sällskap av fingerborgsblommor. Förgätmigej växer som ogräs, men den är så fin så den får hållas. I år ser jag självsådda prästkragar lite varstans. Trädgårdssmultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem bäst det går.
Här växer mynta, citronmeliss, förgätmigej och lite annat smått och gott om vartannat. Det har blivit i balans efter några år, inget tar överhanden. Och vi har örtte till ett helt kompani, om så behövs!
Vi fick några jordgubbsplantor av en granne första sommaren. De är en sort som revar sig hejvilt och det utnyttjar vi genom att låta jordgubbarna själva flytta över till nya jordgubbsland. Varför gräva upp och flytta plantor i onödan?
Somliga kryddväxter blir nästan ogräs när de väl fått fäste. Mynta, citronmeliss och oregano stortrivs här och klarar sig helt på egen hand. Framför allt oreganon självsår sig och dyker upp när man minst anar det. Vi skulle kunna försörja en hel kedja med pizzabutiker med oregano, om så krävdes!
Här har en oreganoplanta slagit rot i gränsen till jordgubbslandet (svart plast på jordgubbarna var ingen bra idé, den håller inte!).
Det kanske inte alltid är så himla prydligt i vår trädgård. Men det är grönt och frodigt och jag inbillar mig att det är en betydligt större ekologisk balans här än i en mera välrensad trädgård. Ogräs och blommor fungerar som värdväxter för rovinsekter som äter bladlöss och andra skadedjur. Vi har nästan aldrig några direkta problem med skadeinsekter, undantaget kållarver, som inget verkar bita på...
Här är också mängder med fåglar året runt, det finns paddor (väldigt trevliga djur), fjärilar och mängder med insekter vi inte vet namnet på. En grannkatt har mutat in sitt revir här och håller möss och sork under kontroll.
Biologisk mångfald är den högtidliga termen, det är faktiskt en väldigt bra ursäkt för att inte ha en alltför prydlig tomt :-)
Wednesday, May 14, 2008
Tillfälligt avbrott
Är ute på jobb, fullt upp och inte så mycket energi att blogga just nu. Har därtill surfat runt för mycket på peak oil-sidor och klimatbloggar och känner mig lite matt och uppgiven... Samtidigt funderar jag mycket kring hur livet faktiskt kommer att se ut om tio eller tjugo år, det kommer nog här på bloggen så småningom.
Under tiden kan ni kolla på Nidhöggs blogg om liknande frågor. Fast jag är ändå lite mer positiv!
Under tiden kan ni kolla på Nidhöggs blogg om liknande frågor. Fast jag är ändå lite mer positiv!
Sunday, May 11, 2008
Grönare liv på ett år. Vecka 13 – Äta lokalt i maj
Jag tänkte att detta med lokal mat skulle få komma igen lite då och då, med funderingar kring säsongens färska råvaror. Det utgår naturligtvis från mitt område, Västsveriges inland. Ni som bor i en helt annan del av landet får anpassa efter era förutsättningar.
Maj är en ganska hopplös månad för självförsörjaren. Förråden från förra året börjar sina och det som är kvar är mer än lovligt trist. Det samma gäller för mycket av det som finns i butikernas grönsaksdiskar. I trädgården finns inte heller så mycket. Övervintrarna – kål, palsternackor – har fått lämna plats för nya sådder. Jordärtskockorna börjas skjuta nya skott och behöver vara ifred.
Maj är de gröna bladens tid. De kanske inte ger så mycket mat, men de ger massor av näring och den där smaken av något färskt som man har längtat efter hela vintern. Nu är det dags för sallader med en massa blandat plock i, nässelsoppa, det första örtteet på färska örter. Maj är också sparristid. Mycket av den sparris som finns i butik är importerad, men det finns svenskodlad – fråga efter den!
Den som odlar själv kan så sallad och spenat så fort det är några plusgrader i jorden. De gror även när det är kallt. Så i en pallkrage med glas eller fibeduk över, så kan du tjäna ett par veckor. Eller så i en stor kruka inomhus och vinn ännu mera tid. Trädgårdssyra och odlad ängssyra är perenner som kommer tillbaka mycket tidigt. Smakar ungefär som harsyra och är gott i sallader. Gräslök och piplök kommer också tidigt och piggar upp det mesta. Att satsa på några tidiga perenner är väldigt klokt. De är nästan arbetsfria och ger något att äta mycket tidigare än det som måste sås på nytt varje år.
Och så rabarber, förstås. Det är svårt att odla för mycket rabarber. Vi gör paj, kräm, kompott att ha till glass, marmelad, kokar in på glasburk, skivar och lägger i frysen. Det finns sorter med låg halt av oxalsyra som passar bra för storförbrukare och småbarn.
Lite mer konkreta mattips: Vi provade att laga nässelsoppa efter idéer från en artikel i Odlaren. Ingen grädde, lite svag grönsaksbuljong, smaksättning med piplök och färsk körvel. I ställe för grädde reder man av med avkok på havre. Det låter skumt, men det blev mycket gott, en väldigt tydlig nässelsmak. Jag lägger ut receptet när jag har testat det en gång till.
Nässelpajen kan absolut rekommenderas. Prova med kirskål i stället för nässlor. Eller kanske späda maskrosblad.
Vi gör tabbouleh med inhemskt dinkelris i stället för bulgur och får användning för en massa färskt grönt. Det finns mängder med recept, här är vårt:
1–2 citroner, pressade
lite olivolja eller rapsolja
en rejäl näve vardera av mynta, persilja och gräslök eller piplök, färskt!
lite salt och peppar
Koka dinkelriset i ca 6 dl vatten tills det är mjukt med lite tuggmotstånd. Ca 30 min. Låt rinna av och svalna lite.
Hacka allt det gröna. Det ska vara mycket grönt!
Blanda alla ingredienser, smaka av med citronen lite vartefter. Salladen ska ha en tydlig smak av mynta och citron. Låt stå en stund innan du äter.
Man kan också blanda ned gurka, tomat eller andra grönsaker när det är säsong för dem.
Nu är det också dags att äta upp de torkade ärterna och bönorna så det finns plats för årets skörd. Vi använder gråärterna till att göra "lokal hummus". Okej, alla ingredienserna är inte lokala, men gott är det!
Hummus på gråärter
2 dl kokta gråärter
1 citron, pressad
lite olivolja
2–3 msk tahini (sesampasta)
salt och peppar
Mosa alltihopa, lättast i matberedare. Smaka av och ta lite mer citron eller tahini efter smak. Blir det för tjockt, späd med lite vatten eller ta lite mer olja.
Gott tillsammans med dinkel-tabbouleh!
Till sist vill jag påminna om smulpajsreceptet med havregryn i degen. Smula över späda rabarber och smaksätt med lite kardemumma. Servera med vispad grädde med lite vanilj i! Till pajen dricker man gärna färskt örtte.
Örtte i maj
mynta
citronmeliss
svart vinbärsblad
Plocka ungefär lika mycket av vardera, det är inte så noga. Hacka fint och lägg i en glaserad tekanna (som inte tar smak), ungefär 1 msk/kopp. Häll över kokande vatten och låt dra ca 10 min. Gott med honung till.
Maj är en ganska hopplös månad för självförsörjaren. Förråden från förra året börjar sina och det som är kvar är mer än lovligt trist. Det samma gäller för mycket av det som finns i butikernas grönsaksdiskar. I trädgården finns inte heller så mycket. Övervintrarna – kål, palsternackor – har fått lämna plats för nya sådder. Jordärtskockorna börjas skjuta nya skott och behöver vara ifred.
Maj är de gröna bladens tid. De kanske inte ger så mycket mat, men de ger massor av näring och den där smaken av något färskt som man har längtat efter hela vintern. Nu är det dags för sallader med en massa blandat plock i, nässelsoppa, det första örtteet på färska örter. Maj är också sparristid. Mycket av den sparris som finns i butik är importerad, men det finns svenskodlad – fråga efter den!
Den som odlar själv kan så sallad och spenat så fort det är några plusgrader i jorden. De gror även när det är kallt. Så i en pallkrage med glas eller fibeduk över, så kan du tjäna ett par veckor. Eller så i en stor kruka inomhus och vinn ännu mera tid. Trädgårdssyra och odlad ängssyra är perenner som kommer tillbaka mycket tidigt. Smakar ungefär som harsyra och är gott i sallader. Gräslök och piplök kommer också tidigt och piggar upp det mesta. Att satsa på några tidiga perenner är väldigt klokt. De är nästan arbetsfria och ger något att äta mycket tidigare än det som måste sås på nytt varje år.
Och så rabarber, förstås. Det är svårt att odla för mycket rabarber. Vi gör paj, kräm, kompott att ha till glass, marmelad, kokar in på glasburk, skivar och lägger i frysen. Det finns sorter med låg halt av oxalsyra som passar bra för storförbrukare och småbarn.
Lite mer konkreta mattips: Vi provade att laga nässelsoppa efter idéer från en artikel i Odlaren. Ingen grädde, lite svag grönsaksbuljong, smaksättning med piplök och färsk körvel. I ställe för grädde reder man av med avkok på havre. Det låter skumt, men det blev mycket gott, en väldigt tydlig nässelsmak. Jag lägger ut receptet när jag har testat det en gång till.
Nässelpajen kan absolut rekommenderas. Prova med kirskål i stället för nässlor. Eller kanske späda maskrosblad.
Vi gör tabbouleh med inhemskt dinkelris i stället för bulgur och får användning för en massa färskt grönt. Det finns mängder med recept, här är vårt:
Tabbouleh på dinkelris
2 dl dinkelris (hela dinkelkorn)1–2 citroner, pressade
lite olivolja eller rapsolja
en rejäl näve vardera av mynta, persilja och gräslök eller piplök, färskt!
lite salt och peppar
Koka dinkelriset i ca 6 dl vatten tills det är mjukt med lite tuggmotstånd. Ca 30 min. Låt rinna av och svalna lite.
Hacka allt det gröna. Det ska vara mycket grönt!
Blanda alla ingredienser, smaka av med citronen lite vartefter. Salladen ska ha en tydlig smak av mynta och citron. Låt stå en stund innan du äter.
Man kan också blanda ned gurka, tomat eller andra grönsaker när det är säsong för dem.
Nu är det också dags att äta upp de torkade ärterna och bönorna så det finns plats för årets skörd. Vi använder gråärterna till att göra "lokal hummus". Okej, alla ingredienserna är inte lokala, men gott är det!
Hummus på gråärter
2 dl kokta gråärter
1 citron, pressad
lite olivolja
2–3 msk tahini (sesampasta)
salt och peppar
Mosa alltihopa, lättast i matberedare. Smaka av och ta lite mer citron eller tahini efter smak. Blir det för tjockt, späd med lite vatten eller ta lite mer olja.
Gott tillsammans med dinkel-tabbouleh!
Till sist vill jag påminna om smulpajsreceptet med havregryn i degen. Smula över späda rabarber och smaksätt med lite kardemumma. Servera med vispad grädde med lite vanilj i! Till pajen dricker man gärna färskt örtte.
Örtte i maj
mynta
citronmeliss
svart vinbärsblad
Plocka ungefär lika mycket av vardera, det är inte så noga. Hacka fint och lägg i en glaserad tekanna (som inte tar smak), ungefär 1 msk/kopp. Häll över kokande vatten och låt dra ca 10 min. Gott med honung till.
Friday, May 09, 2008
Det gror!! :-)
Jag blir lika barnsligt lycklig varje år när det börjar komma små gröna skott i kökslanden! Precis när man börjar oroa sig för om det verkligen ska bli något så kommer de. Just nu kommer rödkål, vitkål, broccoli, spenat, dill, sockerärter, märgärter, gråärter, majrovor och kålrötter. Och sättlöken får fina gröna blad. Bondbönor, grönkål, morötter, palsternackor och persiljerot låter vänta på sig, men de borde dyka upp vilken dag som helst. Rödbetorna sådde jag förra helgen, så de får ha några dagar till på sig. Vitlöken som jag sådde i höstas växer på, men det är långt ifrån alla lökar som kommit upp. Vet inte riktigt vad som har hänt med dem, det var samma problem i fjol. Trist, egenodlad vitlök är väldigt gott!
Den tidiga potatisen (Rocket) kommer fint nu. Midsommarpotatis, måntro?
Inomhus kommer squash och pumpa, majs, fänkål och salladslök. Chilin växer fint och vi har dessutom några chiliplantor från i fjol som övervintrat och har massor med gröna chilisar nu. Det blir nog mat i år också!
Den tidiga potatisen (Rocket) kommer fint nu. Midsommarpotatis, måntro?
Inomhus kommer squash och pumpa, majs, fänkål och salladslök. Chilin växer fint och vi har dessutom några chiliplantor från i fjol som övervintrat och har massor med gröna chilisar nu. Det blir nog mat i år också!
Thursday, May 08, 2008
Grönare liv på ett år. Vecka 12 – Gör ingenting!
Ibland är det bästa man kan göra att inte göra något alls. Så mycket i våra liv är inriktat på att hela tiden göra, fixa, se till att det händer något. Vi måste prestera för att känna att vi har nånslags existensberättigande (inte alla – men i min vardag handlar det mycket om prestationer). Har vi inget annat att göra så kan vi ju alltid åka och shoppa...
Men att göra något innebär ofta också att det går åt energi, resurser, skapas utsläpp. Och att ständigt vara sysselsatt tar också mental energi. Man hinner inte tänka efter, det bara rullar på.
Så veckans utmaning är: gör ingenting! Sov en stund, sitt under ett träd och fundera på något trevligt, lägg dig i gräset och se på molnen. Njut av att vara ensam en stund – eller prata och koppla av med någon du tycker om. Reflektera över vad du gör och vad du vill. Låt tiden gå och låt saker hända omkring dig utan att blanda dig i dem just nu.
Jag har själv lite svårt att göra absolut ingenting, jag tycker om att fixa och dona och göra saker. Men jag blir också lätt stressad av det. För oss prestationsfixerade typer kan det kännas bäst att trots allt ha något litet att pyssla med. En lagom komplicerad stickning, lite ull att karda, en träpinne att tälja på, en bok att bläddra i. Något som frigör tankarna samtidigt som man ändå "får något gjort". Poängen är densamma: att stanna upp och reflektera en stund och inte bara jaga på som vanligt.
Läs också hos Greenpa om vatten, fruktträd och hur det kan gå när man låter naturen ha sin gång utan att göra något.
Men att göra något innebär ofta också att det går åt energi, resurser, skapas utsläpp. Och att ständigt vara sysselsatt tar också mental energi. Man hinner inte tänka efter, det bara rullar på.
Så veckans utmaning är: gör ingenting! Sov en stund, sitt under ett träd och fundera på något trevligt, lägg dig i gräset och se på molnen. Njut av att vara ensam en stund – eller prata och koppla av med någon du tycker om. Reflektera över vad du gör och vad du vill. Låt tiden gå och låt saker hända omkring dig utan att blanda dig i dem just nu.
Jag har själv lite svårt att göra absolut ingenting, jag tycker om att fixa och dona och göra saker. Men jag blir också lätt stressad av det. För oss prestationsfixerade typer kan det kännas bäst att trots allt ha något litet att pyssla med. En lagom komplicerad stickning, lite ull att karda, en träpinne att tälja på, en bok att bläddra i. Något som frigör tankarna samtidigt som man ändå "får något gjort". Poängen är densamma: att stanna upp och reflektera en stund och inte bara jaga på som vanligt.
Läs också hos Greenpa om vatten, fruktträd och hur det kan gå när man låter naturen ha sin gång utan att göra något.
Wednesday, May 07, 2008
Lästips
Ett intressant inlägg på Dmitry Orlovs blogg om varför Ryssland klarade sig utan hunger och undernäring under de värsta krisåren när Sovjetimperiet föll samman – och tänkvärda reflektioner om hur man skulle klara en liknande situation i USA idag. Det är två helt skilda kulturer och förhållningssätt till matförsörjning han beskriver.
I Sverige finns ju båda kulturerna i någon mån representerade, både en amerikansk snabbmatskultur och en östeuropeisk odla-kål-och-plocka-svamp-kultur. Det krävs knappast någon mer omfattande tankeverksamhet för att räkna ut vilken som är mest uthållig. Men frågan är om vi skulle klara en ekonomisk kollaps lika bra som ryssarna trots allt gjorde?
I Sverige finns ju båda kulturerna i någon mån representerade, både en amerikansk snabbmatskultur och en östeuropeisk odla-kål-och-plocka-svamp-kultur. Det krävs knappast någon mer omfattande tankeverksamhet för att räkna ut vilken som är mest uthållig. Men frågan är om vi skulle klara en ekonomisk kollaps lika bra som ryssarna trots allt gjorde?
Subscribe to:
Posts (Atom)