Nässelpaj

Inspirerad av Hippihäxans nässelpaj hittade jag på ett eget recept med lite grönt och blandat från kryddgården. Det blev så gott så det hamnar här. Dessvärre åt vi upp pajen innan jag hann fotografera den...

En kaloribomb för den som jobbat i trädgården en hel dag. Kan göras magrare med lite kesella i.st.f. smör i degen och mager grädde/gräddmjölk i äggstanningen. Men ibland är det gott med riktigt fett!

Lök- och nässelpaj från Elins trädgård
Pajdeg:
75 g smör
2½ dl fullkornsdinkel
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta ihop till en deg och ställ kallt en timme eller mer.

Fyllning
1 liter färska nässlor
2–3 gula lökar
lite färsk timjan
lite färsk körvel
ett knippe gräslök eller piplök
2 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
salt och peppar
lite smör el olja

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda den i 200 grader ca 10 min.
Förväll nässlorna, häll över dem i ett durkslag och pressa ut så mycket vätska du kan (använd den till att vattna blommor med). Hacka nässlorna.
Skiva löken och fräs den mjuk i lite smör eller olja.
Blanda ägg och grädde med allt det gröna, hackat. Lite salt och peppar också.
Lägg löken i pajskalet och häll över den gröna äggblandningen.
Grädda i 225 grader i ca 20 min tills fyllningen stannat och pajen har fin färg.

Pajen får en mild, fin smak som passar ihop med ett smakstarkt tillbehör, vi hade stekt halloumi. En sallad på små färska blad från trädgården kompletterar det hela.

Alla dessa projekt!

Det pågår ständiga projekt i trädgården. Somliga blir till och med avslutade :-)

Bor man i Boråstrakten så regnar det som bekant en del och dräneringen är en återkommande huvudvärk. Här ska nya rör ned i backen för att leda bort regnvatten. Morän på pinnmo - väldigt lagom kul! Många stenar blir det...


De upphöjda bäddarna är i huvudsak sådda och väntar på att få ett marktäcke med gräsklipp. Men det lägger vi på först när sådderna har kommit upp en bit så vi inte kväver något.

Gräsmattan krymper år från år. Jag håller på att binda ihop några spridda småplanteringar till ett större land. Tidningspappret och stenarna är första steget – kväva den underliggande grässvålen. De ska täckas med något (halm, gräsklipp?) och sedan ska jag plantera rosor och kryddväxter (och kanske något mer om jag hittar något kul). Slutligen ska nånsorts marktäckare (timjan?) växa mellan de större växterna. Ett projekt på lite längre sikt.

Utanför planteringen ska det bli en häck med olika sorters bärbuskar. Det blir samtidigt ett insynsskydd, eftersom vi annars har tomten rätt öppen mot vägen.


Av de uppgrävda stenarna från dräneringsschaktet bygger vi en liten terrassmur. Här är ett fuktigt parti av den blivande skogsträdgården där markytan behöver höjas en del, det är väldigt fuktigt. Vi anlägger en låg terrass och på den ska det växa fruktträd och bärbuskar.

Under halmen växer potatisen (hoppas jag!). Till höger i bild ska det så småningom växa squash, pumpor, kål och majs. Strax utanför bild ska vårt nyinköpta växthus stå, när vi nu får tid att gräva grund till det. Varmbänkarna får vädra sådana här varma dagar. I dem växer just nu sallad, morötter och kålplantor, de senare ska sen ut på friland.


Hästarna i bakgrunden är inte våra, men de förser oss med generöst med gödsel!

Matspekulationer

Visste ni att man kan spekulera i matpriser, precis som man kan spekulera i andra råvaror, som guld eller olja. Det är faktiskt en bidragande orsak till de höga matpriserna. Ju högre matpriser, desto mer tjänar den som satsat "rätt".

Jag inser att det är såhär den globala kapitalismen fungerar, men det känns inte helt rätt. Faktiskt känns det väldigt omoraliskt och helt fel! Man leker Finans med matpriserna och gör så folk inte har råd att äta sig mätta! Blir aaarg!!

Greenpa är också arg!

Räcker marken till att odla ekologiskt?

I dagarna har det valsat runt en nyhet i media som nog fått många med en grön livssyn att haja till ordentligt. Professor Lars Bergström på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ifrågasätter den ekologiska odlingen eftersom den ger lägre avkastning och kräver större ytor än konventionell odling med konstgödning och bekämpningsmedel. Detta med anledning av den tilltagande matkrisen i världen (som inte handlar så mycket om hur mycket mat som finns, utan vilka som får tillgång till den).

Mot detta kan man då ta upp det faktum att FN nyligen kommit med en rapport där man menar att jordbruket globalt sett måste minska sitt beroende av fossila bränslen. Det är bl.a. drivmedel till traktorer m.m., men också konstgödning, som kräver stora mängder fossila bränslen vid tillverkningen. Knappast ett argument för att fortsätta med det storskaliga industrijordbruket.

Det finns för övrigt så många goda argument för att odla ekologiskt att man knappast kan ta den här SLU-professorn på allvar (det verkar finnas en liten falang av forskare på SLU som har bestämt sig för att eko är dåligt och sedan gör vad de kan för att bevisa det). Minskad giftanvändning, ökad biologisk mångfald, bättre näringsinnehåll i grönsakerna, bättre sammansättning av fettsyror i animaliska produkter, ökad humushalt i jorden är några.

Ekologisk odling kan också bedrivas med enkla och billiga medel. Ekobonden är inte beroende av de stora tillverkarna av konstgödsel och bekämpningsmedel och hon behöver inte köpa genmodifierat Roundup-tåligt utsäde. Har man tillgång till gödsel och eget utsäde så kan kan eko-odla för en mycket liten penning. Vilket torde vara en stor fördel, inte minst i Tredje världen.

Ungefär samtidigt kommer Jordbruksverket med en rapport om mängden outnyttjad mark i Sverige. Man menar att det finns stora arealer som skulle kunna tas i bruk, men att kvaliteten är låg. Det senare betyder att de sammanhängande ytorna är små och att det finns odlingshinder på dem (det kan vara t.ex. öppna diken eller stengärdesgårdar som gör marken svårare att bruka rationellt med stora maskiner).

Både SLU och SJV utgår dock helt och hållet från dagens situation med få och storskaliga jordbruk, där några få procent av Sveriges befolkning producerar mat till de övriga. Men den situationen är ju inte nödvändigtvis den självklara. Om man istället tänker sig att mängden hobbyodlare och månskensbönder ökar kraftigt och kan utnyttja mycket av de här "små" ytorna så blir det plötsligt annorlunda. En hektar mark är väldigt lite i ett storjordbruk, men väldigt mycket för en hobbyodlare. Vår trädgård är på 1/3 hektar och vi odlar en hel del mat – och då är en stor del av tomten inte uppodlad. Vi skulle också utan problem kunna ha några höns och producera en del av deras mat också. Grönsaker, frukt, bär, ägg och en och annan hönsgryta - det kan men leva på!

Globalt sett vore det antagligen också en fördel att stötta småjordbrukare som odlar ekologiskt, att stoppa Monsantos härjningar, stoppa förlusten av gamla utsädessorter och att ge fler människor möjlighet att odla en jordplätt. Ju fler som kan odla själva, desto mindre beroende blir vi av det storskaliga jordbruket och alla dess problem. Vi blir också mindre sårbara för prishöjningar på mat och för diverse problem med distribution och politiska konstigheter (som att folk svälter på Haiti, samtidigt som mat ligger i förråd där och förstörs!).

Över hela världen fortsätter urbaniseringen, folk drivs bort från landsbygden och in i städerna av alla möjliga ekonomiska och politiska skäl. Somliga blir brutalt bortdrivna från sin jord, andra klarar inte försörjningen. Den globala uppvärmingen förändrar odlingsmöjligheterna och bidrar till att driva folk på flykt.

Matförsörjningen är ett jätteproblem – kanske mer en fråga om priser och distribution än om tillgång. Det löser man knappast genom att minska på den ekologiska odlingen.

Valborgspyssel

Det blåser en konstig, irriterande, torr ostlig vind som torkar ut de stackars kökslanden så jag måste vattna de små frösådderna stup i kvarten. Imorgon ska det i alla fall bli regna och det kan faktiskt behövas.

Dagens bidrag till Food Independence Challenge: planterat en chokladmynta som jag köpte häromdagen bara för att det verkade kul med en chokladmynta, plockat nässlor och använt i gnocchi med potatis och jordärtskockor (också egna), lagat hummus på gråärter. Så jag har planterat något, skördat något och lagat något. Börjar bra...

Vi gör inget särskilt valborgsfirande i år utan äter lite god mat och dricker lite vin i all stillsamhet. För torrt för att elda hursomhelst.

Food Independence Challenge

Idag föreslår jag att ni surfar iväg till Sharons blogg och antar hennes utmaning! Den handlar om "food independence" - matsjälvständighet är en usel svensk översättning (hitta gärna på något bättre!)

Utmaningen går ut på att vi ska frigöra oss från den industriella matproduktionen och ta ansvar för vår egen mat, så långt det går. Det finns sju olika saker att göra och man väljer själv om man vill göra något varje dag eller kanske nöjer sig med varje vecka. Själv tänker jag försöka göra åtminstone två saker i veckan.

Här är de sju uppdragen, i halvtaskig snabböversättning ;-)

• 1.Plantera något. Lätt för oss i Sverige just nu på våren. Men man kan ju så och plantera en stor del av året – inomhus, i varm- eller kallbänkar, på balkongen, under sensommaren för höst- och vinterskörd. När det blir luckor i trädgårdslanden – fyll dem med något!
• 2. Skörda något. Plocka nässlor och späda maskrosblad såhär års, ta in späda svartvinbärsblad att torka till te, det finns något att plocka nästan varje dag, från vårens gröna blad till vinterns grönkål och palsternackor !
• 3. Ta vara på något. Torka, konservera, frys in, bygg upp ett förråd med din egen mat.
• 4. Planera och förbered för sämre tider. Ge bort sånt du inte behöver och skaffa sånt du kan behöva i framtiden. Lär dig något nytt.
• 5. Laga mat. Experimentera med ovana råvaror. Hitta bra recept på sånt som växer runt knuten. Kan du laga mat utan elspis?
• 6. Håll koll på matreserverna. Gör en inventering av frysen och ät upp sådant som börjar bli gammalt. Kolla etiketter och frystejp. Spara på sylt, saft och inläggningar så de räcker tills årets skörd kommer.
• 7. Gynna den lokala maten. Handla direkt från producenten eller abonnera på en ekolåda. Gå samman med grannar och gör storköp av mjöl och annan förrådsmat. Hjälp någon som vill starta en köksträdgård men inte har tid och kunskaper. Ge bort och sprid pålitliga fröer av gamla sorter som fungerar bra i ditt område. Övertala föräldraföreningen om att göra en köksträdgård på skolan eller förskolan.

Läs mer hos Sharon, det här var bara en sammanfattning. Är du med?

Inte idag

Igår läste jag en massa deprimerande nyheter om tillståndet i världen hos lifeaftertheoilcrash. Idag orkar jag inte tänka på omvärlden. Idag ska jag sätta min potatis, spinna min ull, sitta i trädgården och filosofera över min navel;-)

Det är viktigt att engagera sig, att läsa på och att försöka förändra det som kan förändras. Men man måste ha sina andningspauser, ägna sig åt det nära och kära, hålla kvar fokus på det riktigt viktiga.

Imorgon ska jag fundera på matkriser, energikriser och annat elände igen. Men inte nu. Idag är en vilodag.

Grönare liv på ett år. Vecka 11 – Ät mer rötter!

I dessa tider när priserna på vete, ris och majs bara stiger och stiger så finns det goda skäl att dra ned på det och i stället återuppliva de traditionella rotfrukterna. Vi har vant oss vid en matkultur där pasta, ris och diverse majsprodukter (tacos, majschips) är billig vardagsmat och vi tycker dessutom ofta att det är gott. Med tanke på att det dessutom är snabblagat och enkelt så är det inte så konstigt att det är så vanligt. I det långa loppet är det dock inte särskilt hållbart att basera sin mathållning på sån mat, åtminstone så länge vi inte kan odla durumvete, majs och ris i Sverige på ett vettigt sätt (jo, det odlas ju lite majs i södra delen av landet och durumvete på Ven – men det är ju inga mängder direkt). Byter man ut en del av den här importmaten mot inhemska rötter så minskar man sitt ekologiska fotavtryck en hel del.

(Närodlad säd är en annan sak. Men den är oftast inte riktigt bra till pasta. Fast dinkelpasta är inte så dumt!)

Veckans uppmaning alltså – tillbaka till rötterna! Rotfrukter är mycket lättodlade i vårt klimat, kan odlas i stora delar av landet, lätta att vinterförvara, lätta att transportera och man behöver inga speciella redskap för att få mat av dem (jämfört med säd som ska tröskas och malas). Och så är de ju mättande och goda. Tyvärr är rotfrukterna i butikernas grönsaksdiskar rättså trista. Träiga kålrötter, palsternackor som tappat spänsten, halvruttna persiljerötter är ingen ovanlig syn och det kan vara klokt att köpa i gårdsbutiker, i eko-lådor eller specialla grönsaksaffärer. Och så klaga i butiken när de har dåliga rötter!

Kan man odla själv är det ju bäst, såklart. Det här är vad vi odlar i år:

Potatis, såklart. Flera olika sorter, både för att få variation och ifall något inte vill sig. Till mos, ugnsbakning, soppor, potatissallad, raggmunk och så helt vanlig kokt potatis förstås. Ibland får jag för mig att folk inte kokar potatis längre – men det är ju nästan det enklaste som finns. Vill man inte skala så strunta i det och låt folk skala vid bordet.

Godaste potatissalladen: koka potatis, skala och skiva den medan den ännu är varm. Bland ned olivolja, lite i taget så potatisen suger upp den. Lite vinäger och dijonsenap kommer sen och finhackad lök av valfri sort. Lite peppar och flingsalt till sist. Låt den stå en liten stund, men inte i kylskåp, den smakar bäst lite ljummen eller rumstempererad.

Morötter, också flera sorter. Tidiga att äta färska, sena till grytor, soppor och ugnsbakning. Här är ett recept på morotssallad som jag inte har provat, men det låter väldigt gott!

Palsternackor till grytor och ugnsbakning. De växer mest på hösten och kan stå kvar i landet hela vintern. Om man täcker med halm e.d. för tjälen så kan man skörda mitt i vintern. Annars låter man dem stå till våren. Goda att göra mos av, ev. blandat med potatis.

Persiljerötter liknar palsternacka men har en lite kryddigare smak. Mycket goda i ugnen.

Kålrötter till rotmos förstås. Späda kålrötter är mycket goda råa. De kan sås på sensommaren och skördas långt in på senhösten.

Majrovor att äta som råkost. Väldigt goda wokade med chili, vitlök och ingefära.

Rödbetor att lägga in förstås men också till soppa. Kokta eller ugnsbakade med getost eller fetaost till. Rårivna. Vi odlar bl.a. en polkagrisrandig sort (Chioggia) som är god att skiva tunt som råkost. Väldigt snyggt med randiga grönsaker!

Jordärtskockor som kommer igen år efter år, den perfekta arbetsfria grönsaken!

Mitt favoritrecept med rotfrukter är att ugnsrosta dem. Man skär alltihopa i lagom bitar, lägger i en ugnsform med lite olja och så in i ugnen vid 225 grader. Tar 30–40 minuter beroende på sort. Jag tycker de är godast när de är riktigt mjuka och lite brynta på utsidan. Gott till allt!

Det finns också diverse vego-biffrecept med rotfrukter. Jag har aldrig fått det att fungera riktigt, de faller bara isär när jag steker dem (Nån som har en bra lösning på det). Men man kan ju också bara strimla eller grovriva rötterna och fräsa dem snabbt i stekpanna.

Vad har du för goda rot-recept?

Vårbruket fortsätter!

Idag har jag sått gråärter, morötter och palsternackor, petat ned en massa sättlök och satt ytterligare 5 kg potatis (Maria). Imorgon får vi förhoppningsvis sockerärter, märgärter, bondbönor, persiljerot och ännu mer sättlök i jorden. Sen blir en en kort paus innan de mer värmekrävande fröna ska ned. Nu börjar det också bli dags att så squash och pumpor inomhus så de är klara att sättas ut i slutet av maj.

Jag sådde vitkål, rödkål och broccoli i varmbänk och de börjar gro så smått. Sen ska de också ut på friland. Rabarbern växer så det knakar och väcker förhoppningar om rabarberpaj med vaniljsås ;-)

Fullt upp alltså! Hoppas nu det utlovade regnet kommer precis lagom tills vi har sått färdigt i helgen.

Växla ned!

Det är International Downshifting Week nu (19–25 april). Passa på att fundera kring hur just du kan växla ned, sakta in farten och släppa lite av allt det som snurrar omkring dig. Ta en dag ledigt om du kan, umgås i lugn och ro med någon du tycker om, laga en god måltid från grunden, gå ut i vårsolen och bara njut av att finnas till!

Grönare liv på ett år. Vecka 10 – Vem får dina pengar?

Vi bär alla med oss en liten bit makt varje dag – våra pengar. Världen är som bekant full av folk och företag som vill åt dina pengar och de har en rad mer eller mindre subtila sätt att få som de vill. Alla som någon gång funderat kring detta med konsumtion och miljö har väl förundrats över de absurda mängder skräp som finns att köpa och undrat vem som köper allt detta och inte minst varför. Svaret är nog dessvärre att vi alla är delaktiga i den här tokkonsumtionen. För att det är så svårt att värja sig.

Ta teve-reklamen till exempel. Nio av tio reklaminslag är så hopplöst dåliga att man inte begriper hur det överhuvudtaget kan fungera. För det mesta är de så usla att man på fläcken bestämmer sig för att aldrig köpa den här produkten bara för att reklamen är så gräslig.

Men det är inte så enkelt i praktiken. För när vi väl står där i butiken, är lite stressade och snabbt ska välja något så köper vi oftast något som känns bekant, som vi lite undermedvetet tror är en bra produkt. Men varför känns det bekant? Jo, just det – vi har sett reklamen!! Antagligen minns vi inget av själva reklaminslaget, eller annonsen, eller vad det nu var. Men det har fastnat i hjärnan och ploppar upp när vi inte orkar/hinner tänka själva.

Varje gång vi köper något gör vi ett val. Inte alltid medvetet, det medges. Men vi väljer ändå och veckans uppmaning är alltså: tänk efter först. Vad vill du stötta? Vem vill du ge dina pengar? Vill du att den här produkten ska finnas att köpa?

Man kan tackla detta på olika sätt. Somliga bestämmer sig för att ha köpstopp och bara köpa det allra nödvändigaste, som mat och mediciner. Andra väljer bort de flesta butiker och handlar på second hand och loppis så långt det är möjligt. Några väljer bort livsmedelsindustrin, köper mat direkt från odlaren eller odlar själv. En del väljer bort klädbutikskedjorna och skapar sina egna kläder. Några köper bara KRAV, eller bara rättvisemärkt, stöttar medvetet vissa producenter som står för vettiga ideal o.s.v.

Alla kan kanske inte göra allt. Men eftersom de flesta av oss lägger ett antal tusenlappar varje månad på mat och andra inköp ( i alla fall vi med flera barn) så är vi en oerhört viktig maktfaktor. Vi kan faktiskt påverka vad som ska finnas i butikerna. Om ingen handlar på McDonalds så kommer det inte att finnas några sådana restauranger. Om ingen köper tvivelaktiga plastleksaker tillverkade av underbetalda tonårstjejer i Kina, så försvinner de. Och så vidare. Men då gäller det att vi verkligen utnyttjar vår makt. Tänk först – betala sedan! Eller: tänk först – låt bli att köpa!

Vårbruk

Äntligen har det blivit varmt och börjat torka upp lite. Idag har vi satt den första potatisen, 5 kg Rocket, en tidig sort. Spenatfrön har kommit i jorden, lite piplöksfrön och de första sättlökarna. En påse med dillfrö som förmodligen är för gamla åkte ned också, alltid är det något som gror. Snart är det dags att så alla andra köldtåliga frön – de flesta av rotfrukterna, sockerärter och gråärter.

Vi har krattat bort vinterns marktäcke från de upphöjda bäddarna och rensat bort det ogräs som grott under vintern. Inte så mycket faktiskt, en del maskrosor förstås och så de envetna revsmörblommorna!

Nu börjar årets mest intensiva och roligaste tid :-))

Läs och sprid vidare

Ett mycket bra och upprörande blogginlägg från Greenpa om tillståndet i världen. Människor svälter medan den rika världen spekulerar i mat för att tjäna pengar...

Ny jordbruksrapport från UNESCO

En ny rapport från UNESCO tar ett brett perspektiv på jordbruket i ett globalt perspektiv och hävdar bl.a. vikten av att komma ifrån det stora användandet av fossila bränslen i jordbruksarbetet. I praktiken borde detta innebära en övergång till mer ekologiska metoder. Intressant!

Läs mer och här

Nu har jag också läst den!

Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson alltså. En skrämmande bok om alla tillsatser i vår mat och om hur livsmedelsindustrin systematiskt fuskar genom att marknadsföra usla produkter på ett sätt som får dem att verka genuint gammaldags och "hemgjorda". Vi är så manipulerade med smak- och konsistenstillsatser att vi inte längre förmår uppskatta de rena smakerna. Från början dåliga råvaror drygas ut till den milda grad att man måste tillsätta konsistensgivare för att få dem att verka aptitliga och syntetiska aromämnen eller glutamat för att de ska smaka någonting överhuvudtaget!

Vad som gjorde mig extra beklämd var att mat som jag tidigare trott var hyfsat OK också är full med sk*t – den dyra Häegen-Dasz-glassen t.ex. Eller Valrhona-choklad, som är så upphaussad också av matproffsen.

Mats-Eric Nilsson skriver om hur produktionen går till (urk!) och har flera guider som hjälper en att välja eller välja bort i butiken. Läs boken, men var beredd på att det blir nästan omöjligt att gå och handla efteråt. Jag har alltid varit kräsen i butiken, men nu är det ännu värre! Det är i stort sett bara rena råvaror som man kan köpa utan att få diverse utfyllnad och syntetiska smaker med på köpet.

Läs mer på hemlige kockens hemsida!

Grönare liv på ett år. Vecka 9 – Matpriser, hunger och etanolbilar

Nyheterna om att priserna på basmat som vete, majs och ris stiger i hela världen har nått även våra svenska media och det har skrivits en hel del om det de senaste dagarna, t.ex. i GP. Vissa länder försöker nu stoppa exporten av spannmål för att föda sin egen befolkning och det bidrar till att öka priserna.

I stora delar av världen är matpriserna så höga att människor inte har råd att äta sig mätta. Och i hungerns spår följer kravaller, politisk oro och dödsfall. Orsakerna till de höga matpriserna är många: minskade skördar på grund av missväxt som av allt att döma hänger samman med klimatförändringar är en. Ökad efterfrågan på kött är en annan då köttdjur ofta föds upp på spannmål. Biobränslen är en tredje, när spannmål och olja används till etanol och biodiesel i stället för till mat. Och stigande priser oljepriser gör att böndernas kostnader ökar.

En bidragande orsak är att så många människor idag bor i städer. Det är betydligt färre som odlar sin egen mat idag, inte bara i vår del av världen. Över hela jorden ökar urbaniseringen och mängder av människor har lämnat landsbygden för hoppet om ett bättre liv i staden, men hamnar ofta bara i dess slumområden. De här människorna är de allra mest utsatta – fattiga människor utan jord att odla.

Vad kan vi göra för att inte bidra till eländet? En del faktiskt. Jag har skrivit om det förut, men det tål att upprepas:

* Kör mindre bil, oavsett om du kör på bensin, diesel eller etanol. Alla de här bränslena förvärrar krisen.

* Ät mindre kött och försök köpa närproducerat kött från djur på naturbeten.

* Ät överhuvudtaget långt ned på näringskedjan, alltså övervägande vegetariskt.

* Ät lokalt så långt det är möjligt.

* Försök odla i alla fall lite av din egen mat.

Läs mera här om priser och här om svårigheterna för hjälporganisationerna ett få fram den allt dyrare maten

Första sådden

Idag sådde jag de första fröna ute! Eller rättare sagt i mina varmbänkar, som inte är så jättevarma, men ändå tillräckligt. Det har varit mellan 10 och 15 grader i jorden de senaste dagarna. I den ena bänken sådde jag sallad och morötter, i den andra olika sorters kål, som sen ska planteras ut på friland. Nu återstår bara den eviga väntan på att det ska gro...

I kallbänken från i höstas kunde jag plocka rucola och plocksallad idag och på friland kommer piplök och lite kryddor. Vi tar också upp de sista palsternackorna från i höstas så vi kan göra i ordning landet för att så något annat. Det är inte riktigt dags att så ännu, jorden är kall och klibbar fast vid redskapen. Men snart!!

Jordärtskockorna kommer också upp nu, utom några stycken som ligger kvar som utsäde. Få saker är så okomplicerade som jordärtskockor – gräv ned några stycken på hösten eller våren så har man dem för evigt. Man bara lämnar kvar några varje år så kommer det nya. Pröva jordärtskockschips: tvätta (skala inte) skiva dem mycket tunt och stek/fritera i het olja. Salta lite. Väldigt gott!!

Misslyckad försådd :-((

Försök inte förkultivera ömtåliga saker som tomater, chili och aubergine tidigt på våren samtidigt som pannan krånglar och inomhustemperaturen ligger runt 15-16 grader. Det går inte. Två pluggbrätten som borde ha gett massor av plantor står och ser ynkliga ut – en del chili har grott (det var det som gick bäst), enstaka tomatfrön, inga auberginer och någon enstaka liten basilikaplanta.

Jaja, jag försökte i alla fall. Och det går ju att köpa plantor, även om det svider både i plånboken och i stoltheten. Till nästa år får jag kanske försöka arrangera nånslags värme till pluggbrättena, för det känns ju onödigt att ha hela huset 20–21 grader varmt bara för att få fröer att gro. Nånsorts värmeplattor? Lampor? Förr om åren har jag kunnat ställa sådderna rakt över elementen, men det förutsätter ju att de är varma. Men då har det grott fint.

Som en liten tröst har jag i alla fall plockat årets första rucolasallad, sådd i kallbänk i höstas och övervintrad. Jag fyllde en pallkrage med jord och lade plast på bågar över den och det var uppenbarligen tillräckligt för att klara köldtåliga sorter. I samma bänk kommer nu också plocksallad och mizuna (såndär asiatisk sallad med flikiga blad).

Snart är det dags att börja så de första fröerna utomhus, om bara vädrets makter slutar upp med att ösa blötsnö över oss, så jorden får en chans att torka upp någon gång!

Min nya leksak

Jag har blivit med spinnrock :-) Jag lärde mig spinna för väldigt många år sedan, men sedan dess har jag knappt rört en spinnrock. Sen köpte jag ett par sländor och lite ull i vintras och har spunnit en del med det. Fast tanken på att köpa en spinnrock växte till sig och idag blev den verklighet! Så nu har jag suttit och spunnit hela eftermiddagen – lite ojämnt och dant blir det ju och lite för hårt spunnet, jag har inte fått till justeringen riktigt än. Men det ger sig nog med tiden.

Väldigt roligt i alla fall och det är en alldeles speciell känsla att göra sitt eget garn hela vägen från fåret. Tack och lov känner jag en hel hoper fårägare, så ulltillgången är säkrad. Det blir nog lite bilder på experimenten framöver... en massa idéer snurrar runt i huvudet!

Grönare liv på ett år. Vecka 8 – Ta vara på matresterna!

Det slängs väldigt mycket mat i våra hushåll. Någonstans runt en fjärdedel av den mat vi släpar hem från affären slutar i soporna. Och då är inte skal och sånt medräknat, utan mat vi lagar till och sen inte äter upp.


Det här är naturligtvis komplett vansinne! Först ska någon lägga tid, energi och resurser på att odla mat. Sen ska den processas, forslas hit och dit och så småningom lagas till i våra kök. För att sedan bara slängas! I bästa fall hamnar matresterna i komposten, men det är ändå ett dyrt och resursslösande sätt att bygga upp en kompost.


Många idag har glömt bort den gamla konsten att laga mat av rester, det som vår mormorsgeneration gjorde hela tiden. Min mormor slängde väldigt lite mat, det hamnade i diverse lådor och puddingar eller blev till smörgåspålägg, till exempel. Och det är ju två bra sätt att använda rester.


Jag har ofta lunchlåda med till jobbet och där går mycket matrester åt. Det är ju det enklaste sättet att ta vara på dem, bara att värma och äta. Annars är det ju egentligen roligare om man kan laga något nytt av resterna. Så här kommer lite idéer från vårt kök.


* Köttrester är väldigt tacksamma att återanvända. Kallt stekt kött i tunna skivor är jättegott på macka med lite ättiksgurka eller pickles. Det behöver inte vara rostbiff, nästan allt kött (som inte är för fett) blir bra pålägg. Kallt kött på grovbröd – bra GI-mat!


* Behöver jag påminna om pyttipanna? Klockrent sätt att återanvända köttet.


* Tärna köttrester och gör en snabbgryta: fräs lite lök, häll på krossade/passerade tomater, i med köttet och låt puttra en stund. Kan kryddas efter tycke och smak; currypasta är aldrig fel, italienskt med vitlök och oregano är också gott.


* Korvrester av alla slag kan bli korvsås till pasta på samma sätt som snabbgrytan ovan. Trist korv piggas upp med lite chili och vitlök.


* Fisk är lite svårare, men stekt fisk på smörgås med lite majonnäs eller remouladsås blir nästan ett danskt smørrebröd.


* Stekt strömming/sill lägger man i ättikslag med tunt skivad lök. Får ligga ett dygn. Gudomligt gott!


* Potatismos och annat grönsaksmos (palsternacka t.ex.) blandar man med lite vetemjöl och ägg och steker till potatisbullar. Gott med fläsk och lingon till. Blir det fläsk över har du en god frukostmacka dan därpå!


* Potatismos är också bra att blanda i brödet: ta vilket grundrecept du vill men minska lite på degvätskan och blanda i potatismoset i stället.


* Potatismos utrört med buljong och grädde blir snabbsoppa. Toppa med hackad gräslök.


* Grönsaksrester brukar bli ganska trista, men fungerar i varma rätter. Tomater åker ned i en gryta, tomatsås eller blir ratatouille med lök och squash. Rårivna morötter och annan råkost kan blandas i bröddegen.


* Torra brödkanter kan malas till ströbröd (jag använder en mandelkvarn) eller stekas till krutonger att ha på salladen (smaksätt med olivolja, vitlök och örter).


* Gammalt bröd kan också bli brödpudding, till efterrätt eller mellanmål (duger bra som frukost också)


* Kallt ris blandar man med ett ägg och lite lök och steker vackert guldgult. Blanda i mer grönsaker så har du en komplett måltid. Gott med lite chutney till.


* Kall kokt potatis kan man förstås steka eller ha till pyttipanna. Det är också gott skivat på macka med kaviar och gräslök. Eller stek den med riven ingefära och lite citronsaft och servera till en indiskinspirerad middag.


* Är man lite snabb i vändningarna och tar hand om potatisresterna innan de svalnat så gör man en god potatissallad: tärna potatisen, blanda med olivolja och vitvinsvinäger, finhackad lök/gräslök/purjo, salt och peppar. Låt stå tills det svalnat och ät som nattamat eller spara till dan därpå.


* Pastaresterna bli makaronipudding: lägg pasta och tärnat rökt fläsk i en ugnsform, häll över äggstanning (1 dl mjölk/gräddmjölk + 1 ägg, dubbla om det behövs), krydda, toppa med riven ost och grädda i ugnen till det får fin färg.

Fler idéer? Tipsa här eller länka till din blogg!