Saturday, December 10, 2011

Nytt försök

Bloggeriet kom visst av sig. Igen. Svårt det här med att ha nånsorts kontinuitet i det jag gör. Men, bloggen lever ändå, människor läser den och hör av sig. Så, ja, det blir väl ändå en fortsättning om än lite sporadisk.

Det har varit en tung höst, vilket förstås är en orsak till jag inte orkat skriva något här. Samtidigt har det varit en rolig höst, mycket med jobbet, forskning och inspiration. Men så händer det där som alltid händer när det bli för roligt. Jag har ingen stoppknapp och inget fungerande reglage heller, jag vet inte när jag ska sluta engagera mig. Jag öser på med allt och så slutar det i trötthet och ångest och ingen sömn och allt detdär. Allt blir jobbigt och lite skrämmande, för mycket ansvar, för mycket splittring, inget fokus alls. Jag har varit där förut och vet ungefär hur jag ska hantera det och jag vet att det blir bättre igen, när ljuset och våren kommer. Likt förbaskat är det BLÄÄ!!

Att göra nu: försöka strukturera roligheterna så att det verkligen BLIR roligt och inte stressigt. Hantera julförväntningar. Inse att jag inte är en dålig mor för att jag inte överöser ungarna med vare sig en massa digitala pryttlar eller en massa hemfixat jox i pyssliga paket. Inse att det är OK att köpa pepparkakorna från bageriet. Strunta i julstädningen.

Att glädjas åt: Forskning. Att jag äntligen, och på egen hand, fått den nya dräneringspumpen på plats och slipper översvämning i källaren när det regnar. Att jag har grönkål och vitkål och pac choi och sånt där med flikiga blad kvar i trädgården. Att jag kommit ihåg att rådjusskydda detta. Och kloka vänner som säger rätt saker när ångest/panik/stress drar iväg med mig.

4 comments:

hippihäxan said...

Härligt att du skriver igen! Din höst verkar varit ungefär som min :) Hojta till om du hittar stopknappen, jag vill också veta var den sitter...

Christina said...

Jag har aldrig hittat den, trots psykologhjälp. Mot ångest finns det medusiner, men nåt piller som hjälper till att hitta stoppknappen finns nog knappt.

Man ska visst sätta sig ned, andas och fokusera. Fast det kommer man ju inte ihåg att göra när allt bara snurrar runt...

Gunilla said...

Visst är det märkligt det där - att vissa av oss hamnar där gång på gång! Men så länge du har grönkål så ordnar sig allt! ;)

llhertz said...

Du skriver förbaskat tydligt och igenkännbart om hur det är här i livet då och då.