Samodling

Att plantera olika slags växter tillsammans är ofta bra. De drar nytta av varandra på olika sätt – förvillar insekter, hjälper till med näringsupptag eller stärker varandra på sätt som vi egentligen inte begriper så mycket av. Somliga menar att samplanteringens fördelar är lite av en myt och att det är svårt att rent vetenskapligt visa att det fungerar. Andra menar utifrån sin egen odlingserfarenhet att det fungerar alldeles utmärkt.

Vi samodlar en hel del olika saker, en del fungerar bra, annat har varit mindre lyckat. Den klassiska kombinationen morötter–lök fungerar bra här, vi har väldigt lite angrepp. Palsternacka/rödbeta och lök går alldeles utmärkt också. Tanken är att dofterna från de olika växterna ska förvilla skadeinsekterna lökfluga och morotsfluga. Dessutom mognar löken fort och är skördeklar tidigt, så rotfrukterna får mera plats när de börjar bli stora framåt hösten.

Rödbetor och ärter var däremot ingen bra kombination alls. Ärterna växte bra, men rödbetorna fick mycket blast och små betor. För mycket kväve, antagligen. Däremot var purjolök och ärter en lysande kombination. Vi satte purjo på flera olika platser och den som har vuxit ihop med ärter och bönor är bra mycket större än den andra.
Gråärter och bondbönor var katastrofalt för bondbönorna. Ärterna växte så till den milda grad att de tog över all plats i landet. Dessutom blev de så tunga att de närapå knäckte sitt stöd och lade sig ovanpå bondbönorna. Ny strategi nästa år…

Kålen är också smått katastrofal. Vi samodlar kål med blommor – ringblomma, gurkört, tagetes. Doften från blommorna ska förvilla kålfjärilarna. D.v.s. det var så det var tänkt. Våra kålfjärilar var dock inte särskilt lättlurade och det blir inte mycket till kålskörd. Även här behövs någon bättre plan för nästa år.

Tomater har vuxit på friland ihop med gurkört. Jag sådde också några morötter mellan tomatplantorna och det växer fint alltihop. Dessvärre börjar tomaterna spricka nu, samtidigt som de mognar. Trist! I synnerhet som de har vuxit hur fint som helst, vi har aldrig fått så stora tomater när vi odlat i kruka tidigare. Jag misstänker att det är det eländiga regnandet som spökar – först knastertorrt i en månad, sen oavbrutet regn…

Att plantera krasse som kantväxt i landen är ingen bra idé, i alla fall inte om man råkar köpa slingerkrasse i stället för buskkrasse. Det blir krasse ÖVERALLT! Viserligen blir det fantastiska färger, men inte så mycket grönsaker.

Sen har vi en del ofrivillig samplantering med ogräs! Vi rensar en hel del i början av säsongen, men någonstans mitt i sommaren tappar man styrfarten när grönsakerna börjar bli så stora att de delvis kan klara sig mot ogräset. Kanske vi borde kanta bäddarna med en träsarg eller något sånt, för att ogräset inte ska krypa in från gräsmattan. En del ogräs är antagligen bara bra, det blir nånslags ekologisk mångfald i kökslanden. Frågan är när det blir för mycket. Hade det blivit högre avkastning från grönsakerna om vi hade rensat mera? Eller hjälper ogräset till som marktäckning och insektsförvillare? Drar det t.o.m. till sig gynnsamma insekter?

Regn och kållarver

Först var det alldeles för torrt, nu kommer det åskskurar nästan varje eftermiddag... Grönsakerna verkar i alla fall inte ta någon större skada av väderväxlingarna. Pumporna sväller fint och mognar. Det är första året vi har fått pumpor att överleva den första tiden. Så nu ser vi fram mot rostade pumpakärnor och så får jag lära mig att använda pumpaköttet till något mer än paj!

Vi har plockat de första rosenbönorna, det är nog nästan de godaste bönorna. Stora och "köttiga" och med mycket smak.

Årets kålskörd ligger illa till!! Vi försökte med diverse ekologiska metoder för att slippa de värsta angreppen på kålen. Vi samplanterade med tagetes och ringblommor och odlar tomater bredvid kålen för att de starka dofterna ska förvilla kålfjärilarna. Jag läste någonstans att det också är bra att lägga tomattjuvarna bland kålen för att lura fjärilar. När vi började se de första fjärilarna lade vi också fiberduk över kålen. Uppenbarligen har dock kålfjärilarna hittat fram och tagit sig in trots våra tappra försök att hålla dem borta - grönkålen är fullständigt perforerad av larver och det krälar i broccolin. Blä! Brysselkålen verkar klara sig lite bättre. Men julens långkål är definitivt hotad. Kanske kan vi få lite sena blad när larverna försvunnit.

Nästa år blir det fiberduk från sådd till skörd. Hur man nu genomför det i praktiken...

Mat av skörden

Några favoritrecept hemma hos oss. Beklagar bristen på exakta mått, jag lagar inte mat på det sättet. I de här recepten är det inte så noga heller.

Citronbönor
Det här åt jag i Italien en gång för längesedan och det är nästan lika gott hemma. Man tar de bönor man tycker bäst om - vaxbönor, haricots verts, skärbönor, rosenbönor, även bondbönor blir gott. Det är inte fel att blanda. Förväll bönorna i lättsaltat vatten tills de är "al dente", inte riktigt helt mjuka alltså. Låt dem rinna av väl. Ringla över olivolja, pressa över lite citron och strö på lite flingsalt. Hackad persilja, om man vill, det är inte nödvändigt. Blanda och låt stå en stund. Kan ätas direkt, men är också gott att spara till nästa dag.

Squashgratäng
Världens enklaste och godaste

Squash eller omogen pumpa
Tomater
Lök
Timjan
Olivolja
Salt o peppar

Skiva squash, tomater och lök och varva i en ugnsfast form. Salta, peppra och strö lite timjan mellan varven. Ringla olivolja över alltsammans. Grädda ca 40 min i 225 graders ugnsvärme. Gott till det mesta.

Vinbärssylt
Gott alternativ till lingonsylt. I alla fall tycker mina barn det. Perfekt pannkakssylt.

Plocka röda och vita vinbär i valfria proportioner. Jag tar ungefär hälften av varje. Några svarta är inte fel heller. Väg bären - ca 1 kg brukar bli en lagom sats, men det är inte så noga. Väg upp halva den vikten i socker. Lägg bären i en gryta med en aning vatten i botten. Låt bären koka upp sakta och sjuda mjuka. Det tar 5-10 minuter. Häll i sockret och rör om försiktigt. Låt koka ca 10 minuter och skumma under tiden.

Under tiden har man gjort iordning burkarna. Diska glasburkar, sätt i kall ugn och sätt den på 100 grader. Lägg burklocken i en kastrull med vatten och koka upp. Häll den heta sylten på de varma burkarna, ända upp till kanten, och skruva på locken genast. Gör man så, har man goda chanser att sylten håller sig till nästa skörd, om man ställer den i matkällare eller någon annanstans där det är svalt.

Man kan öka lite på sockret om bären är väldigt sura. Om man däremot minskar på sockret så får man frysa sylten. Annars kan den mögla.

Svart vinbärsmarmelad
Svarta vinbär är nog de godaste bären. I hård konkurrens med hallon! Svart vinbärsmarmelad på mackan lyser upp vilken trist vardagsfrukost som helst.

Svarta vinbär - 1 kg
Socker - 700 g

Lägg bär och socker i en kastrull med en aning vatten i botten. Värm försiktigt så sockret löser sig. Koka utan lock tills det håller marmeladprovet. Skumma under tiden. Gör iordning burkar och häll upp marmeladen på samma sätt som ovan.

Marmeladprov: häll lite marmelad på en tallrik och sätt kallt en liten stund. Om provet är fast och bra så är marmeladen klar. Om det är rinnigt: koka en stund till.

Svart vinbärsmos
Det här provar vi för första gången i år. Receptet kommer från tidningen Åter, nr 3/03. Man behöver en köttkvarn med passertillsats.

Svarta vinbär, valfri mängd. De ska vara väl mogna. Kör vinbären i köttkvarnen med passertillsats till ett mos. Sedan kan man antingen frysa in det, eller konservera det på glasburk. Moset kan användas till efterrätter, glass, utspätt till juice etc. Vi har inte testat än, men vi har tre burkar i källaren som ska användas i vinter.

Konservera på glasburk: Man behöver "gammaldags" konserveringsglas med gummiringar och bygel, en termometer och en stor gryta. Häll moset på burkarna, sätt på ringen och knäpp fast locket med bygeln. Ställ burkarna i grytan med en gammal handduk e.d. i botten. Värm långsamt till 75 grader och håll den temperaturen i 20 minuter. Ta upp burkarna och låt dem svalna. Sedan kan moset förvaras i sval källare/skafferi till nästa år.

Skördetid

Det är någonstans här i skarven mellan juli och augusti som det börjar bli riktigt kul att vara grönsaksodlare. Även om man har kunnat skörda en del smått och gott i flera veckor redan, så är det nu det börjar på allvar. När man kan plocka in i stort sett en hel måltid från trädgården och allt jobb i början av säsongen äntligen ger utdelning.

Det har varit väldigt torrt, men häromdagen kom det ett rejält regn.. Vi har inte vattnat med slang, eftersom det är lågt vattenstånd i brunnen, men disk- och sköljvatten och annat gråvatten häller vi i trädgårdslanden. Inte direkt på grönsakerna, av hygieniska skäl, men på jorden där täckmaterial och en massa mikroorganismer tar hand om näringen i vattnet. Ännu har inget torkat bort för oss.

En del saker är färdigskördade. Igår tog vi upp all lök, nu ligger den på tork inomhus eftersom vädret är ostadigt. Mycket växlande utfall; gullöken blev hyfsat stor, rödlöken liten o ynklig och schalottenlöken blev mycket bra. Färdigskördade är också märgärterna. I år hade vi lågväxande Little Marvel, som gav mängder med goda ärter, och högväxande Alderman, som inte gav så mycket i år, det var nästan så att de lågväxande gav mera. Sockerärterna skördar vi inte mer men de får stå kvar för att ge frön, i synnerhet Engelsk Sabel, som inte finns på EU:s sortlista och kan vara svår att få tag i (men Runåbergs har den).

Squash och pumpa växer som besatta, särskilt pumporna som brer ut sig över allting! Även vintersquash växer fint, men inte lika aggressivt som pumpan. Vi använder omogna pumpor och vintersquash på samma sätt som "vanlig" squash, det går bra. Några pumpr och vintersquash ska förstås få mogna i lugn och ro. Vintersquash har vi aldrig odlat, det ska bli spännande att se om den håller så länge som det sägs - hela vintern.

De första gurkorna (friland) är skördade. De har fått en liten beskhet, kanske på grund av torkan, trots att vi har vattnat dem. Men de borde bli bra som salt- eller ättiksgurka.

Potatis, majrova, rödbetor, gulbetor, tidiga morötter och de första vaxbönorna är också skördeklara, liksom enstaka baljor från bondbönorna. Gråärterna börjar bli klara att plocka som färska ärter, men vi tänkte låta dem mogna helt och torka till vintern - också ett experiment. Förra året hade vi så få gråärter att alla gick till färskkonsumtion.

Summa summarum - nu är det kul att ha en köksträdgård!

Lägesrapport

En lägesrapport i några bilder. Det växer så det knakar - en perfekt kombination av sol och regn. Vi har fått vattna en del, men förvånansvärt lite. En gång i veckan, kanske, när det inte regnar. Allting är väldigt tätt planterat eller sått, så just nu är det närmast en djungel i köksträdgården. Det är också en stor variation i landen, med samplanteringar av flera växter och därtill en del självsådda växter som för det mesta får stå kvar där de står, de värsta ogräsen undantagna förstås. För att landen ska orka med den täta planteringen så gödslar vi med färskt gräsklipp och vattnar med nässelvatten.

Poängen med det här sättet att odla är förstås först och främst att förvilla skadeinsekter och locka dit insekter som äter skadeinsekter och det fungerar hyfsat bra. Vi har inte haft några större angrepp. Enda problemet är kålen som just nu står under fiberduk - vi har sett mängder av kålfjärilar och plockat en del ägg och larver från kålen.

En annan poäng med den täta odlingen är att man får ett bra mikroklimat i landen. Det blir fuktigare och skuggigare vid markytan, mindre avdunstning och mer skydd till t.ex. sallad. Eftersom ingen jord ligger bar så blir det inte heller kladdigt eller bortspolat av regn.



Blomsterbönor, tomater och självsådd gurkört

Rödbetor, gulbetor, sallad, i bakgrunden gråärter

Märgärter och lite annat

Palsternackor och lök

Pumpadjungel - och lite squash
.
Den stenlagda mittgången, inramad av blomsterbönor. Bara för att del är kul...

New Dawn. Rosorna ska få ett eget inlägg så småningom.

Obegripligt

Det Stora Snabbköpet säljer sockerärter. Inget konstigt med det, eftersom det är säsong för sådana just nu. Det är bara det att de kommer från Zimbabwe och kostar 80:-/kg!! Varför i hela fridens namn finns det inte svenska sockerärter att köpa när det är säsong och de dessutom är oerhört lättodlade i vårt klimat??? Om det går att skicka sockerärter över halva jordklotet - bara att använda fossila bränslen till något sådant! - så borde det väl gå att få fram inhemska. Finns det ingen som odlar sockerärter kommersiellt i Sverige? En nisch, kanske...

Och då ska vi inte tala om äpplen från Sydamerika och alla andra absurditeter som trängs i grönsaksdiskarna...

Grilltider

Såhär i grilltider kan man köpa sig en flashig grill för en absurd mängd med pengar och grilla en massa goda saker. Eller så kan man göra en gratisgrill och grilla en massa goda saker :-))

Vi tog ett gammalt cementrör som låg och skräpade på tomten, fyllde på med sand och grus. Överst några stenar som grillgallret (plockat från en kasserad grill) kan vila på. Färdigt! Som synes går den bra att woka på också...
Antagligen kan man utveckla det hela till ett riktigt litet utomhuskök, så slipper man stå och svettas i köket varma sommardagar. En stekplåt kanske? Eller en stenhäll att baka tunnbröd på? Utvecklingsarbete pågår!

Asklut

Anne frågade hur man gör asklut. Jag har sett en hel massa olika beskrivningar på det, en del rätt krångliga. En går ut på att man fyller en tunna med aska och vatten som sedan får sippra ut sakta nedtill. Jag kör en enklare metod. Ta 2 dl siktad aska från lövträd och blanda med 1 liter vatten. Större satser går såklart bra, det är proportionerna som är viktiga. Koka upp och låt sjuda ca 20 min. Låt det sedan stå så askan sjunker till botten. Häll av luten (jag brukar hälla den genom ett kaffefilter för att få den alldeles klar). Jag använder knappt 1 dl till en vanlig tvätt, men man får prova sig fram. Jag tror receptet kommer från ett gammalt nummer av tidningen Åter.

Det fungerar bra, tycker jag, det blir rent och luktar gott. (Fast å andra sidan hänger vi vår tvätt ute en stor del av året, så den luktar gott i alla fall.) Och så är det nästan gratis och utan en massa underliga tillsatser som finns i kommersiella tvättmedel. Extra viktigt för oss som har eget avlopp. Jag är ingen kemist, men såvitt jag kan förstå så bryts luten ned utan att lämna några farliga ämnen efter sig. I synnerhet i vår försurade del av landet gör lite lut knappast någon skada...

Sju konstiga saker jag gör

Eller rättare sagt, jag tycker inte de är så konstiga, men det är sådant som kan få folk att höja på ögonbrynen och ifrågasätta ens mentala hälsa. Det skulle ha blivit tio saker, men jag är tydligen inte tillräckligt konstig...

Gör min egen tvål (i stället för att köpa färdig med tvivelaktiga ingredienser)

Gör min egen hudkräm (av precis samma anledning)

Äter ogräs (ja – nässlor, maskrosor, ängssyra och sånt…)

Gräver i trädgården och promenerar i skogen i stället för att gå på gym eller springa i elljusspår

Tvättar med asklut (gör själv av vedaska och vatten) i stället för tvättmedel

Hugger ved för hand (perfekt aggressionsterapi – vem behöver en vedklyv när man har chefer att vara arg på)

Tar hem kaffesump från jobbet och lägger i komposten

Potatisglädje

Jaaa, det blev färskpotatis till midsommar! Vi satte den första potatisen den 22 april och idag tog vi upp den. Det behövdes tre stånd för att få potatis till fyra personer, men det var det värt. Sorten heter Silla, den är en av de tidigaste och väldigt god. Det är något alldeles speciellt med egen potatis till midsommar.

Jordgubbarna låter dock vänta på sig, men det är gott om kart så det bådar gott inför sommaren.

Glad midsommar!

Lasagner med täcke

När vi flyttade hit stod grönsaksodling högt på önskelistan. Jag läste massor med böcker och kollade minst lika många hemsidor om odling. Ekologiskt skulle det vara förstås, och ta måttligt med tid. Sen skulle det förstås bli mängder med goda grönsaker. Lösningen verkade vara upphöjda bäddar, i synnerhet som matjorden här inte var mer än 10-20 cm tjock.

Sagt och gjort. Två bäddar stakades ut och jag började gräva. Man skulle djupgräva, hade jag läst mig till så det gjorde jag. Slet med sten och rötter, vände grästorvor, svor över moränen och myllade ned gödsel. Det tog väääldigt lång tid och sedan växte det – sådär… Inte blev det några jätteskördar direkt, i synnerhet inte sett i relation till all tid det tog.

Nästa år hade jag snappat upp något nytt. Lasagne-bäddar. Principen för dem är att man inte gräver överhuvudtaget – perfekt för en naturligt lat person som jag. I stället täcker man marken och odlar ovanpå.
Såhär har vi gjort: På den befintliga gräsmattan lägger man först ett lager med gamla tidningar. (Om man blöter dem blåser de inte bort!). Sedan mängder med organiskt material ovanpå tidningarna. Vi har använt kompost, mer eller mindre nedbruten (det går bra med färskt material också), gräsklipp, gamla löv, jord från de gångar vi grävt mellan landen, tunna pinnar och kvistar, hushållsavfall – i stort sett vad vi har kommit över. Man lägger ett lager som är 20–30 cm tjockt. Överst lägger man matjord så ser det snyggt och prydligt ut och blir lättare att så små frön. När frön och plantor börjar gro och ta sig, täcker vi jorden med gräsklipp. Det ger näring, håller kvar lite fukt i jorden och stoppar en del ogräs.

Idealet är att bygga upp såna här bäddar på hösten. Då hinner en hel del av det organiska materialet förmultna. Tidningarna kväver gräs och ogräs och multnar ned så småningom. Resultatet blir förbluffande bra matjord med ett minimum av ansträngning. Men man kan också bygga upp bäddar på våren. Squash och pumpor växer gärna i halvkompost, t.ex. Så småningom sjunker bäddarna ihop när materialet i dem förmultnar. Man kan gärna fylla på med kompost och gödsel varje år så man håller dem en bit ovanför markytan. Det blir bra dränering och man kan börja odla en eller två veckor tidigare på våren, eftersom jorden värms upp snabbare. Det är tydligt att det fungerar, när vi jämför med grannarnas konventionella grönsaksland. Vi ligger lite före. Vilket är rätt kul när man är nyinflyttad "stadsbo" och inte förväntas begripa sig på något praktiskt ;-))

Nu har vi ca 50 kvadratmeter bäddar, de är 120 cm breda och 4–5 m långa. Sen har vi samma yta med mer konventionella land, med potatis och jordgubbar och lite annat plock. Det mesta växer bra, några misslyckanden blir det alltid förstås. Bönor och gurkor har varit svåra att få igång i år. Tanken är att vi ska vara i stort sett självförsörjande med grönsaker och rotfrukter en bra bit in på hösten och dessutom kunna spara en del till vintern. Vi får väl se hur det går!

Lasagnebädd med pumpaplantor. Här ska det förhoppningsvis bli squash, vintersquash och pumpor.

Länktips

Kolla Casaubon's Book, se länklistan! Tänkvärda funderingar kring mat och energi och vad som egentligen kan komma att hända när vi inte längre har billig olja att bygga vårt liv kring...

Jag vill inte...

... sitta inne på jobbet i det här fantastiska vädret när det finns hur mycket som helst att göra därhemma :-(( Om inte annat kan man ju alltid sitta i skuggan, dricka något svalkande och titta på de nyss utslagna rhododendronbuskarna (träden, snarare, de är mer än två meter höga!).

(och då jobbar jag inte ens heltid... )

Jag älskar bönor...

... tänk nyskördade, lätt förvällda vaxbönor med citron och olivolja! Men den kärleken är inte besvarad, suck! Sådde vaxbönor, dels inomhus, dels på friland i år. De inomhussådda satte jag ut den 27 maj, en solig och fin dag. För säkerhets skull lade jag fiberduk över dem, uppstagad så att den inte skulle ligga på plantorna. Sen började det blåsa, så de stackars bönplantorna for illa under duken i alla fall. Av med duken. Sen blev det kallt... Av de utsatta plantorna har väl högst hälften överlevt, illa tilltygade dessutom, men nu börjar de äntligen ta sig lite i värmen. Däremot har nästan alla de utomhussådda grott och de är visserligen mindre, men mycket friskare. Får väl se om det blir några färska bönor i år... Rosenbönor förkultuverade jag också och satte ut. De har också farit illa i blåst och kallt väder, men inte alls lika illa som vaxbönorna. Tur är väl det, för det är ju också så himla gott! Men inte är det lätt att vara bönodlare...

Lönar det sig...

…att odla sina egna grönsaker när man kan köpa potatis, lök, morötter och en massa annat för några kronor kilot i mataffären? Det beror förstås på hur man räknar – jämför man med priset på KRAV-odlat grönt av prima kvalitet så lönar det sig. Likaså om man odlar sånt som är dyrt att köpa – sparris och sockerärter t.ex. Men den stora poängen med att odla själv är inte ekonomin. Det är friheten! Frihet från smaklösa grönsaker av tvivelaktig kvalitet. Frihet från att passa öppettider. Friheten att själv välja vad man vill ha och inte vara hänvisad till ett trist utbud av standardgrönt. Och när bensinen kostar 12 kr/l och man bor långt från närmsta samhälle – ja då är det en STOR poäng att kunna gå ut i trädgården och plocka in lite lök, potatis och kryddgrönt och laga en soppa. Eller olika slags rotfrukter till ett stort rotfruktsbak i ugnen. Eller färska sockerärter, rädisor, späda morötter med en kryddoljevinägrett till. Man har alltid mat hemma, även om man glömt eller inte orkat handla.

Fast det här konceptet bygger ju på att man kan planera så att man alltid har basvaror hemma. Mjöl så man kan baka ett gott bröd till sina grönsaker och sådär. Har man bott i stan i flera år har man en viss inlärningskurva när det gäller planering och förrådshandling...

Drömmen är att ha egna ägg – men dit har vi inte kommit ännu

Bondbönor och gråärter - gammaldags och goda! Och väldigt lättodlade :-) Sånt som stärker ens självförtroende som odlare.

Lök - lika lättodlat det. I år har vi satt rödlök, gul lök och schalottenlök.

Med ett eget potatisland har man alltid mat hemma... Men matjorden är så grund att det finns inte mycket att kupa upp. Ett tjockt täcke med gräsklipp får bli kupning i stället.

För tre år sedan flyttade vi från stan till landet, till en by i Sjuhäradsbygden. Huset vi köpte byggdes en gång i tiden åt byns lärarinna - Elin. Alltså kallas det för "Elins", även om den officiella adressen är något helt annat. Med huset följde en stor trädgård, i stort sett bestående av en gräsmatta. Under åren här har viljan och lusten att göra något mer av trädgården vuxit sig allt starkare. Möjligheten att odla grönsaker, bär och frukt, fixa egen ved, kanske hålla höns och kaniner så småningom, byggs sakta men säkert upp till en vision om att odla så mycket som möjligt av vår egen mat, att leva ekologiskt, att minska på konsumtion och energiförbrukning och att inte behöva lönearbeta på heltid. Om det är möjligt vet vi inte ännu. Vi befinner oss på nybörjarstadiet i mångt och mycket. Men vi lär oss - och vill gärna förmedla lite av våra mer eller mindre lyckade experiment i trädgården.

Grönsakslandets upphöjda bäddar i vårsolen. Tomater på friland är ett av årets experiment.

En del av vårt behov av kryddväxter i en nyanlagd kryddspiral. Den skulle ha blivit lite högre, men vi fick inte riktigt till det...

Piplök och gräslök. Perenna grönsaker har sin givna plats i trädgården - grönt att äta redan tidigt på våren! Aklejorna i bakgrunden är självsådda - det växer aklejor överallt och de flesta får stå kvar där de väljer att finnas.