Wednesday, July 30, 2008

Förlänga odlingssäsongen


Jag har alltid retat mig på att odlingsbäddarna blir tomma framåt sensommaren och hösten när man börjar skörda de tidiga grönsakerna. Det är ju trots allt inte så mycket som behöver växa en hel säsong och man borde kunna utnyttja utrymmet bättre. Samtidigt är odlingssäsongen inte så jättelång här och det kommer ofta en rejäl nattfrost någon gång i september, t.o.m. i slutet av augusti om man har otur. Så för att kunna odla in på hösten så måste vi antingen odla frosttåliga grönsaker eller kunna skydda de ömtåliga. Det underlättar också om man har färdiga plantor att fylla ut bäddarna med vartefter som man tar in t.ex. sommarmorötter, sockerärter och den tidiga potatisen.

Ur detta följer årets experiment, nämligen att på allvar ha färskt grönt så långt in på hösten som möjligt. Så här har vi gjort hittills: Under juli har jag sått fröer både på friland och i pallkragar. På friland har jag sått asiatiska blad (flera olika sorter), kålrabbi, majrovor, spenat, mangold och rödbetor. Utöver mangold och rödbetor som stryker med när frosten kommer så klarar det andra sig bra. Jag har också sått några bondbönor. De kommer antagligen inte att hinna bli något men de får betraktas som gröngödsling i så fall. Eller de kanske kan övervintra med lite halm som skydd?

I pallkragar har jag sått broccoli och grönkål för utplantering (mycket frosttåliga), tidiga morötter (som förhoppningsvis hinner nå primörstorlek), märgärter (ett test för att se om de hinner mogna), kålrötter (som inte fick plats i något land), buskbönor och frilandsgurka. En del av detta är mycket frostkänsligt, men pallkragarna är lätta att skydda med fiberduk eller plast som man spänner över bågar.

Vartefter som det blir plats ledig ska jag flytta ut kålplantorna på friland. Jag tänkte också så en sista omgång med asiatiska blad och kanske några kålrötter till, om jag får plats. De tål frost och kyla alldeles utmärkt och blir nästan bara godare efter en frostknäpp.

Så får vi se hur det går. Eftersom vi inte har någon riktigt bra förvaring för grönsaker så är det jättebra med allt som kan stå kvar utomhus så länge som möjligt. Och man kan ju som sagt frostskydda det mesta, men när det blir för sent så sätter ju det försvinnande dagsljuset stopp för odlingen. Men klarar man t.ex. kålen över vintern så kan man få nya skott tidigt på våren, just när man som bäst behöver något färskt grönt.

Läs mer om sommar- och höstsådd här!

Tuesday, July 29, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 23 – Håll huvudet kallt i värmen!

Det är nästan 30 grader varmt och jag lider av galopperande hjärnuppmjukning – värmebölja är inte mitt favoritväder! Jag har i alla fall satt ihop några resurssnåla tips kring att hålla sig hyfsat sval i värmen. Allt är inte nytt eller originellt, men som sagt, jag tänker inget vidare just nu.

* Blöt en snusnäsduk e.d. och knyt om håret. Svalt huvud gör att allt känns lite bättre.

* Sitt med fötterna i en balja med kallt vatten. Svala fötter kyler kroppen och detsamma gäller handlederna. Spola kallt vatten över händerna ofta.

* Jag har helst tunna men ganska täckande kläder i värmen. Hellre en lång tunn kjol än shorts, hellre en sval skjorta med halvlånga ärmar än en svettig T-shirt. Pröva! Ger bättre solskyddsfaktor än de flesta krämer.

* Det är frestande att hoppa in i duschen för att svalka av sig, men inte direkt resurssnålt att hälla en massa vatten över sig flera gånger om dagen. Dags att återuppliva tvättbaljan och tvättlappen i frotté, kanske? Man kan svalka av sig förvånansvärt bra med bara ett par liter vatten om det kniper.

* Eller bygg en utomhusdusch

* Tänk på att de flesta elektriska apparater alstrar värme. Skönt på vintern, lite onödigt så här års. Stäng av (helt) teve, DVD, dator, musikanläggning etc. Spar dessutom el.

* Gör så mycket som möjligt av nödvändigt jobb utomhus i skugga. Bästa skuggan finns under stora lövträd där det också fläktar lite.

Fler idéer finns i det här inlägget

Sunday, July 27, 2008

Solvärme


När det är 29 grader i skuggan så är man inte så pigg på att tända pannan för att få varmvatten. Och om man då inte har någon annan varmvattenberedare så får man ta vad man har. Vatten i PET-flaskor i bilen blir så varmt att man nästan bränner sig på det! Ett enkelt sätt att ta vara på solenergi som annars inte kommer till någon nytta alls.

En vattenslang i solen (helst svart) är också en smart lösning. Utomhusdusch, eller led in slangen genom ett fönster.

I en solvarm bil kan man också torka örter och bär. Man får bara passa så det inte blir för varmt.

Saturday, July 26, 2008

Bärgodis

Det här receptet valsar runt på nätet under sitt engelska namn Fruit Leather. Nu har jag provat det själv och det var väldigt gott! Man kan göra på flera olika sätt, med olika slags bär och frukt och med valfri sockermängd. Väldigt söta bär borde fungera bra utan socker.

Bärgodis
Ca 1 liter valfria bär (jag tog hallon och röda vinbär)
socker efter smak
lite vatten

Koka upp bären med en aning vatten (om det behövs) så att de mjuknar och saftar sig. Tillsätt lite socker (jag tog några matskedar). Passera det hela noggrant genom en sil så att bara skalen blir kvar.

Ta en långpanna e.d. och klä den med bakplåtspapper. Bred ut den passerade bärmassan tunt. Torka det hela på svag ugnsvärme (50 grader) tills det är hanterbart och kan lossas från underlaget. Det tar några timmar, hur många beror ju på hur blöt bärmassan var från början. Skär i remsor och ät. Man ska kunna spara detta ganska länge, men här blev det uppätet :-)

Wednesday, July 23, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 22 – Gå ut. Och ta med barnen!

I USA (var annars?) förekommer uttrycket Nature Deficit Disorder . I alla fall i en bok av Richard Louv. Om det finns som medicinsk diagnos vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig. D.v.s. att man mår dåligt i kropp och själ av att inte vara ute i naturen.

Ett av de farligaste tänkesätten i den västerländska moderniteten är tron att människan på något sätt är skild från naturen. Att naturen är det som finns därute, någon annanstans och inte har något direkt samband med oss människor. Det synsättet (som ofta är omedvetet, vilket gör det ännu farligare) ligger bakom mycket av de senaste seklens storskaliga miljöförstöring och antagligen också bakom den massiva oviljan hos många att på allvar ta något ansvar för den globala uppvärmningen och andra akuta problem.

Människan har förvisso alltid påverkat naturen omkring sig och det är lite av en myt att så kallade "naturfolk" skulle leva i nånslags total ekologisk balans med den omgivande miljön. Men aldrig förut har så många människor levt i en tillvaro där man är så bortkopplad från vilda djur och växter som idag. Och om man inte ser djur, blommor och träd omkring sig, om man inte ser, känner och luktar på årstidsväxlingarna, om man ständigt har hörlurar i öronen, ständigt pratar i mobilen, ständigt sitter inomhus framför en skärm – hur ska man då förstå att vi själva är en del av naturen? Och att det som händer med djur och växter också händer med oss?

Vi blir friskare och gladare av att vara ute, men det gäller att det blir en vana. Så – gå ut varje dag! Även om du bor i stan finns det antagligen någonstans en liten bit natur som inte är helt kultiverad och tuktad. Ta med barnen (egna eller lånade), utan hörlurar och mobiler! Titta på växter, strosa omkring, kolla på en myrstack, gå och fiska, spana på fåglar, lek i en vårbäck, ha picknick, vadsomhelst. Låna eller köp böcker som visar vad djur och växter heter. Ta in en burk med vatten från ett dike och se vad som simmar omkring. Lär dig (och barnen) nya växter. Plocka vilda växter som går att äta.

Alla barn är inte lika roade och man får förstås anpassa dig. Mina tre har ganska olika sätt att se på uteliv. En är fascinerad av allt som kryper och krälar, en annan tycker det är obehagligt, en går gärna ut bara han får ha god matsäck och slipper gå för långt. Men tioåringen som avskyr insekter var på fisketur med en kompis häromkvällen och kom hem trött och lycklig. Att guppa runt i en roddbåt och lära sig använda ett kastspö är uppenbarligen hans grej. Alla kan finna något som är spännande därute, det gäller bara att komma på det!

Tuesday, July 22, 2008

Hallonlikör

Jag hittade ett recept på hallonlikör som verkar bli bra! Det har bara stått några dagar, men en liten provsmakning bådar gott. Hur länge det ska stå egentligen framgår inte; man får väl pröva sig fram. Men jag kommer nog att sila av bären om några dagar.

Hallonlikör
Ta 2–3 dl hallon och lägg i en tom brännvinsflaska (eller annan 75 cl-flaska). Häll i ca 1 dl socker (originalreceptet har mer, men det blev lite väl sött, man kanske kan ta ännu mindre). Fyll på med Brännvin Special tills flaskan är nästan full. Det ska vara lite "skakmån".

Skaka flaskan kraftigt så att sockret löser sig. Ställ undan några dagar (det går bra i rumstemperatur) men skaka flaskan dagligen. Smaka av och sila av bären när det smakar bra!

(Förmodligen kan man äta upp bären med lite vaniljglass eller grädde. Vuxengodis!)

Monday, July 21, 2008

Ibland blir det inte alls som det var tänkt


I det här landet skulle det växa persiljerot och lök. Trodde jag. Men persiljeroten grodde inte alls, i stället grodde 1 miljon självsådda ringblommor. Sen började en massa ogräs blomma och det blev så fint så jag nändes inte rensa bort det. Kanske det döljer sig någon liten persiljerot där i alla fall, det får bli en överraskning när ringblommorna vissnat. Och löken växer ju fint i alla fall, den verkar trivas med ringblommesällskapet.

Sunday, July 20, 2008

Kimchi

Kimchi är en koreansk inläggning med mjöksyrade, starkt kryddade grönsaker. Lite som surkål, fast starkare och väldigt gott! Ofta gör man det på salladskål eller liknande gröna blad. Jag har ätit det på restaurang men inte kommit på tanken att man skulle kunna göra det själv. Så snubblade jag över recept och instruktioner. Gjorde en testsats och det blev hur bra som helst! Här kommer receptet. Jag gjorde en första omgång precis enligt detta, sen har jag börjat experimentera. Just nu står en sats kimchi på tunt strimlade majrovor i kylen och ska avsmakas om några dagar. Fler experiment lär det bli under sommaren.

Kryddorna kan man antagligen experimentera med som man vill, bara man håller rätt mängd salt. Det behövs för att hålla skadliga bakterier och jästsvampar i schack men samtidigt gynna mjöksyrebakterierna.

Kimchi
1 kg salladskål eller andra gröna blad (man lär kunna använda maskrosblad, måste prövas!)
6 salladslökar
3 msk salt
8 dl kallt vatten

Strimla kålen och löken. Rör ut saltet i vattnet. Låt kålen ligga över dagen (ca 6 tim) i saltlagen med en tyngd över. Häll av och skölj kålen.

Gör en kryddblandning:
1 msk salt
2 msk chilipulver (jag tog färsk chili)
1 msk riven färsk ingefära
2 msk finhackad el pressad vitlök
2 msk fisksås
1 tsk socker

Blanda kålen med kryddorna. Lägg en tallrik e.d. i bunken med en tyngd på, så att kålen vätskar sig. Fyll på lite saltlag om det blir torrt. Låt stå i rumstemperatur ett dygn så att mjölksyrejäsningen kommer igång.

Lägg kålen i en riktigt ren burk, häll över vätskan så den står över kålen. Sätt ett lock på lite löst. Jäsningen fortsätter i kylskåpet. Smaka av efter 3–4 dagar. Det håller sig några veckor i kylen men det är så gott att det förmodligen är uppätet långt dessförinnan.

Passar till asiatisk mat eller allt som man har ättiksinläggningar till.

Enligt uppgift ska man kunna förvara kimchi upp till 4 månader i jordkällartemperatur. Precis som surkål blir den syrligare med tiden, men inte dålig. Så till hösten tänker jag pröva med fler olika sorters grönsaker. Gott och hälsosammare än ättiksinläggningar.

Saturday, July 19, 2008

Apropå gräsmattor...

... eller snarare att göra om dem till köksträdgårdar. Kolla Freedom Gardens, en amerikansk site med idéer, länkar och annat. Den är fortfarande under uppbyggnad, men lovar gott inför framtiden.

Thursday, July 17, 2008

Våra bär

Bärsäsongen är i full gång och vi har plockat någon sorts bär nästan varje dag sedan midsommar och de första jordgubbarna. Vi gillar bär vääldigt mycket (okej, det gör väl alla) och äter det i stället för frukt under sommaren, innan de svenska äpplena kommer. Fruktträd att tala om har vi inte ännu, vi köpte två äppelträd förra året, men det lär ju dröja innan de ger någon frukt att tala om. Mer träd ska det bli så småningom. Men nu är det bara bär som gäller.

Vi har många sorter och alla har sina favoriter att äta färska. Själv gillar jag det mesta och äter massor när jag är ute i trädgården. Annars blir det mesta till sylt (det är i princip ett baslivsmedel i det här huset), marmelad och lite saft. Men vi försöker hitta på nya sätt att använda dem, gärna utan att man behöver ha mängder av socker. Vi har dåligt med plats i frysen, alltså måste vi kunna ta vara på bär utan infrysning. Tips mottages gärna!

Det här är våra bär och lite vad vi gör av dem:

Jordgubbar har vi en del och ska ha mera. Vi fick några plantor av en granne när vi flyttade in, varken hon eller vi vet vad det är för sort. Men de är söta och goda och revar sig väldigt mycket. Nya plantor helt gratis, alltså. Jag funderar ändå på att köpa lite olika sorter för att prova och för att sträcka ut jordgubbssäsongen lite mera. De jordgubbar vi inte äter färska blir mest till sylt. Själv tycker jag jordgubbssylt är lite sötsliskigt och blandar gärna med rabarber eller röda vinbär. I år har jag också torkat lite jordgubbar för att ha till vintern. Det är mest ett experiment, jag vet inte riktigt vad vi ska använda dem till. Kräm, kanske, eller bara godis.

Smultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem att reva sig mera. De är förstås allra godast att äta färska. Men sorbet på smultron är inte alls dumt!

Hallon plockar vi en del vilda, men har också satt egna. Vi har gula hallon (Golden Queen) som inte är så roliga, tycker jag. De är lite mesiga i smaken och växer så kraftigt att de nästan är som ogräs. I år köpte jag en planta med Mormorshallon, väldigt goda! Fler hallon blir det framöver. Av hallon gör vi mest sylt, men i år provar vi att göra hallonlikör. Jag återkommer med receptet ifall det blir gott.

Blåbär plockar vi förstås också i skogen, fast i år verkar det nästan inte bli några. De frös i april och torkade bort i maj. Trist!! Men vi har ett par blåbärsbuskar i trädgården. Det är amerikanska blåbär, mycket större och fastare än de vilda och lite annorlunda i smak. Men goda på sitt sätt. Tyvärr har de också farit illa i vår och det blir inte mycket till skörd. Dessutom har rådjuren försett sig av buskarna (jag är URLESS på rådjur!!).

Krusbär har vi lite, ett par gamla buskar och så har vi köpt en till. Det finns väldigt få krusbärssorter att välja på i plantskolorna och det verkar inte finnas något intresse alls av att förädla krusbär eller ta vara på gamla sorter och försöka få dem mjöldaggsresistenta. Synd, eftersom krusbär är så himla gott! Först lite lätt omogna till paj, kräm och marmelad, sedan lite mer mogna till sylt och sist några som får bli riktigt mjuka och mogna att ätas direkt från busken. Väl mogna krusbär som brännvinskrydda med en aning socker är också väldigt, väldigt gott. Rekommenderas verkligen!

Krusbär går lätt att koka in till vintern, till pajfyllning eller kräm. Fyll glasburkar med bär, strö över lite socker och sätt på lock. Det går bra med vanliga skruvlocksburkar eller gammaldags konserveringsburkar med gummiring. Ställ burkarna i en stor kastrull med en kökshandduk eller liknande i botten. Häll på kallt vatten upp till locken eller lite över. Ställ på spisen på medelvärme och värm sakta till nästan kokning (80 grader). Håll det svagt sjudande i 2o minuter. Låt det hela svalna. Kolla att locken har sugit fast ordentligt. Skruvlock ska bukta svagt nedåt. Nu kan man sätta det hela i matkällare eller annan sval plats så håller det sig i flera månader. På samma sätt kan man göra med de flesta bär och med rabarber.

Vinbär, röda, vita och svarta har vi också, både nya och gamla buskar. Nya svartvinbärsorter har fantastiskt fina och jättestora bär, men tyvärr har en del av smaken försvunnit någonstans på vägen. De godaste bären växer på våra gamla buskar. Av röda och vita vinbär gör vi sylt som smakar nästan som lingonsylt och är jättegod till pannkakor. Resten av bären blir saft. Svarta vinbär blir marmelad eller mos att spara till vintern. Några flaskor svartvinbärssaft till värmande vinterdryck är ett måste och några bär hamnar också i en flaska brännvin. I år har jag torkat vinbär, precis som med jordgubbar är det mest ett test för att se hur det fungerar. Det tar väldigt lång tid, har jag märkt, och jag börjar bli sugen på att köpa en riktig elektrisk torkapparat. Eller övertala sambon att bygga en soltork ;-)

Slutligen något jag aldrig har provat – bärhäggmispel. Vi köpte två buskar i våras och några bär blir det inte i år. Förhoppningsvis kan jag rapportera hur det smakar nästa år.

Lite mer om bär och ett enkelt syltrecept finns här och här. Vi gör mest ganska enkla recept. Men det finns ju massor med kul smaksättningar och blandningar man kan göra, jag har liksom aldrig kommit fram till att testa. Tipsa gärna!

Wednesday, July 16, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 21 – Ifrågasätt gräsmattan!


Om du bor i eget hus så har du antagligen en gräsmatta. Stor eller liten, perfekt skött eller lite vanvårdad, gräsmattan ska finnas där. Men gräsmattor är energislösande företeelser och de stjäl tid som man kunde använt till något roligare. I alla fall om de sköts enligt konstens alla regler. Läs vilken trädgårdsbok som helst! Det ska luftas och mossrivas, gödslas och vattnas, klippas och grejas. Absurt, egentligen, först ska man lägga en massa tid och energi på att få gräset att växa, sen när det väl växer så ska det klippas kort!
Problemet med gräsmattan är inte bara att den är så energislukande att hålla fin. Den är också en ekologisk öken av värsta slag. Ekologiskt sett är gräsmattan en yta som bara väntar på att tas i bruk av andra växter – först av alla de växter vi kallar ogräs, som är specialiserade på att ta störda ytor i bruk, sedan av buskar och träd som tar över när ogräset förberett marken. Det är en naturlig utveckling mot skog, som vi ständigt måste hejda för att hålla våra gräsmattor i skick. Därför blir det så mycket jobb med dem. Och de gör ingen särskild nytta i det ekologiska samspel mellan arter som behövs för att trädgården ska fungera – snarare blir de barriärer som hindrar nyttiga insekter och annat att göra sitt jobb. Den enda verkliga nyttan med en gräsmatta är att gräsklippet blir ett prima gödselmedel att täckodla med.

Vad man man göra i stället då? Många av oss vill ju ändå ha en gräsmatta. En plats där man kan sätta trädgårdsmöblerna och grillen, ställa barnens studsmatta eller plaskbassäng, spela krocket, spela kubb eller vad man nu gör. Ofta tänker vi oss gräsmattan just som en plats där barnen kan leka. Till att börja med kan man fråga sig om det just är en gräsmatta vi vill ha? Eller är det snarare gräsmattans funktion vi vill ha, en öppen yta med plats för vila eller aktiviteter? Den funktionen kan kanske en "mossmatta" eller en "blomstermatta" fylla lika bra? Eller en stenlagd yta med örter i mellanrummen. Eller något annat. Här är några funderingar utifrån våra egna erfarenheter av en jättestor och ganska meningslös gräsmatta (som vi för övrigt krymper lite i taget).

* Krymp gräsmattan! Fundera på hur stor öppen yta du egentligen vill ha/behöver. Låt resten bli köksträdgård eller fruktträdgård eller varför inte en skogsträdgård? En mindre gräsmatta kan också lättare klippas med handklippare.

* Låt mossan vara. Har du ett fuktigt parti i gräsmattan så kommer det att växa mossa där, oavsett hur mycket du jobbar för att få bort den. Låt den vara i stället. Mossa är grönt och fint och mjukt under fötterna! Mindre klippning blir det också.

* Klipp mer sällan. Du kanske kan klippa varannan vecka i stället för varje?

* Klipp inte hela gräsmattan. Ibland klipper vi bara gångar i gräset runt kökslanden och bärbuskarna och andra platser vi behöver nå. Man kan klippa labyrinter åt barnen att springa runt i om man har lust med det.

* Gör en blomsteräng. Kolla först vad som kommer upp om du slutar klippa. Sen kan man så in olika ängsväxtfröer för att få det finare. Hur man gör står i de flesta trädgårdshandböcker. Vi har helt enkelt minskat på klippandet och då kommer det massor med tusenskönor, vitklöver och brunört. Det surrar hejvilt av humlor och andra nyttiga insekter och man får kolla var man sätter fötterna när man går barfota. Men fint är det!

Sunday, July 13, 2008

Dagens mat

Nu blir det mer och mer "riktig" mat från trädgården, sånt som mättar och blir nästan en hel måltid. Idag tömde jag ett litet land med tidig potatis för att så annat där. Det blev en rejäl massa småpotatisar som jag först kokade och sedan fräste i lite olivolja tilsammans med finhackad vitlök, färsk rosmarin och lite flingsalt. Detta avåts tillsammans med feta-ost, grönsallad, några gallrade morötter, färsklök, vinägrett och nybakat råg-dinkelbröd. Lite rödvin slank ned också. Gott!

Efterrätt/kvällsfika blir risgrynsgröt (utgången mjölk som behövde användas) med nylagad sylt (de där slattarna som blir en kvarts burk eller så och som inte hamnar i matkällaren).

Hemma igen

Tillbaks igen efter en riktigt trevlig semestertripp i Östergötland. Kolmårdens djurpark är alltid kul, även om det var ruskigt mycket folk! Hälsade på kompisar i Motala, där jag aldrig har varit förut. Trodde det var en ganska trist (f.d.) industristad, men där var ju jättefint! Massor av vatten att promenera vid, fina stränder och en hel del att titta på. Barnen tyckte slussarna var fascinerande och det tyckte faktiskt jag också :-) Däremot var de inte riktigt lika roade av diverse klosterruiner och sånt, men det får man stå ut med när man har en arkeolog till mamma!

Trädgården hade förstås hunnit växa till sig en del medan vi var borta. Vi skördade det första broccoli-huvudet igår. Såhär års, när det fortfarande är mycket smått och spätt i trädgården blir det ofta wok med blandade grönsaker. Igår gjorde vi en med broccoli, lök, morötter och paprika och en med majrovor, kålrötter och mangold med mycket chili (egen!), vitlök och ingefära. Mycket godare än vad det kanske låter.

Nu börjar den stora konserveringstiden! Bären mognar för fullt och här har vi gjort jordgubbssylt, jordgubb/röda vinbärssylt och hallonsylt. Vi torkar kryddörter, planerar för nästa omgång sådd av sånt som ska bli klart i höst och funderar på vad vi ska ta vara på till vintern och hur. Det blir nog en del blogginlägg om det framöver. Jag läser Sharons blogg-kurs om att konservera och får många goda idéer.

Monday, July 07, 2008

Bloggen tar semester

Nu blir det tyst några dagar. Barnen och jag åker på minisemester till Kolmårdens djurpark och sen ska vi hälsa på vänner här. På hemvägen blir det stopp i Gränna för att köpa polkagrisar :-)

Så idag skriver jag packlistor, tvättar kläder, städar bilen, kollar igenom campingutrustningen som inte varit använd på ett tag... Vi tar med oss tält för att inte behöva boka övernattning – tältplatser går nästan alltid att hitta även på fullbokade campingplatser bara man kommer i hyfsad tid på eftermiddagen.

Och, jo vi tar bilen. Inte riktigt ekoreko, kanske, men det är i alla fall en miljöbil, om det nu är något försvar... Men jag tycker om att kunna åka runt lite oplanerat, inte behöva passa tider, göra en avstickare till något trevligt ställe. Onekligen bilens stora fördel! Även om det är väldigt lyxigt!!

Åter till helgen!

Saturday, July 05, 2008

Dagens mat

Det blev god mat idag igen!

ugnsstekt lamm (lokalt, ganska iaf)
kokt färskpotatis*
råa morötter
grönsallad*
vinägrett med oregano*
dinkelciabatta med vitlök och oregano*

kräm på jordgubbar*, smultron* och rabarber*
vispad grädde

*från trädgården

Grönare liv på ett år. Vecka 20 – Se upp för greenwashing!

En bieffekt av att blogga om miljö- och klimatfrågor är att man får ett antal mejl från folk som vill att man ska tipsa om något eller skriva om något. Det är allt från privatpersoner som tipsar om bloggar och aktiviteter till företag som absolut vill berätta om företaget XXX "nu ännu grönare". Mejl från privatpersoner tar jag upp här ibland. Massutskicken från företag går direkt i papperskorgen. Dels vill jag inte göra reklam här, dels är de ofta, utöver allmänt fåniga, klockrena exempel på så kallad greenwashing, vilket ungefär betyder att man vaskar över något miljöskadligt med lite grönfärg för att försöka få det att framstå som ekologiskt och bra.

Ett underbart exempel på greenwashing är det mejl som jag och andra miljöbloggare fick häromdagen från Handelns Utredningsinstitut och som handlade om flaskvatten. Det buteljerade vattnet har ju blivit lite av en symbol för klimatskadliga produkter – man förpackar vatten (ofta vanligt kranvatten), pytsar i lite kolsyra, förser det med en snitsig etikett, forslar det kors och tvärs i lastbil och säljer det för dyra pengar. När praktiskt taget varenda svensk har gott och bra vatten i kranen därhemma.

Nu försöker man få flaskvattnet att framstå som ett bra alternativ genom att hävda att det minsann ger mindre CO2-utsläpp än saft, mjölk eller juice (man glömmer dock bort att vanligt kranvatten ger i princip noll CO2). Jag ska inte tråka ut er med siffrorna, rapporten finns att läsa här. Man gör alltså miljön en tjänst genom att dricka flaskvatten i stället för juice eller mjölk.

Ähum. Okej, det är bra att släcka törsten med vatten i stället för mjölk eller juice. Kranvatten, alltså. Juice är inget vidare bra klimatval, det kan vi kanske vara överens om. Mjölk är mera livsmedel än dryck, så den jämförelsen är helt irrelevant (vill HUI ha gröt med flaskvatten till frukost?). Dessutom kan mjölken ha ganska olika miljöpåverkan beroende på hur den producerats och hur långt den fraktats. Saft, tja, vi gör egen saft på egenodlade bär och KRAV-socker, miljöpåverkan försumbar. Dessutom är det ju inget man släcker törsten med i vardagslag.

Det är så greenwashing fungerar. Man bortser från grundproblemet och gör i stället jämförelser som ofta är irrelevanta och vilseledande. Ett annat exempel hittar vi i fiskdisken, där man försöker få pangasiusfilé att framstå som ett klimatsmart val (jämfört med utrotningshotad torsk). Men glömmer att den fraktats från andra sidan jordklotet med fossilbränsleslukande båtar. Den dystra sanningen är att det idag nästan inte finns någon fisk man kan äta med gott miljösamvete, utom möjligen den man dragit upp själv. Och musslor, som är helt OK (och gott!)

Ytterligare ett exempel är när man rent allmänt försöker få oss att konsumera mer och onödigt med motiveringen att det är ekologiskt. Till den här kategorin hör (tror jag) nya eko-tidningar som Eco Queen och Camino. De ligger på nätet, vilket är bra, men trycks också. Hur ekologiskt är det att prångla ut en massa papperstidningar, som bara hamnar i återvinningen (jag gissar att de inte går att elda eller täckodla med). Och tidningar är beroende av annonsörer, vilka i sin tur vill sälja grejer... men poängen med ekologisk konsumtion är ju att minska den, i synnerhet konsumtion av nytillverkade pryttlar... jag får inte riktigt ihop det här. Det luktar greenwashing lång väg.

Geenwashing är ibland helt uppenbart men kan också vara ganska försåtligt. Man vill ju så gärna göra "rätt" och ekologiskt och då är det lätt att gå på också ganska simpla knep. Det gäller att vara på sin vakt!

Friday, July 04, 2008

Dagens skörd och mat

Skördat idag, utöver bären till frukost

* färsk lök
* majrovor
* gallrade kålrötter
* mangold
* oregano till torkning
* dragon till torkning

Grönsakerna blev en curry tillsammans med köpemorötter (våra är väldigt sega, det finns inte mycket att skörda än), currypasta och passerade tomater. Ris, mangochutney och squashchutney till detta.

Man borde väl inte köpa så mycket ris nu är det är en bristvara. Bättre med potatis och bröd. Men vi har en jättepåse köpt i vintras som vi kommer att äta av ett bra tag.

Lyxig sommarfrukost


Nybakade dinkelscones. Färsk sylt med jordgubbar, smultron och hallon. Vispad grädde. Väldigt onyttigt och väldigt gott!

Thursday, July 03, 2008

Fortsätt att så!

Så här års, när man kan börja skörda de första grönsakerna i köksträdgården känns detta med sådd kanske lite främmande. Det är ju avklarat nu – eller?

Nja, kanske inte. Det finns en hel del grönsaker som har en ganska kort utvecklingstid och gott och väl blir klara även om de sås under sommaren. Samtidigt blir det ju luckor i landen vartefter som man skördar. När den första potatisen, salladen och sockerärterna är klara har man plötsligt plats över. Har man dålig jord så kan det bästa vara att så en gröngödslingsgröda. Men man kan också så grönsaker på nytt. Det mesta gror snabbt i värmen och sen kan man skörda primörer framåt höstkanten. Undantaget är sallad som inte gärna gror när det är varmt. Å andra sidan växer den ju så snabbt att man kan så den sent på säsongen.

Morötter, tidiga sorter kan man så nu. Rödbetor sår jag successivt under säsongen eftersom de är så goda som små späda, nykokta eller rårivna (det vi inte äter upp blir inlagda rödbetor). Samma sak med majrovor. Sockerärter och märgärter växer snabbt och borde går bra att så på sommaren, fast jag har aldrig riktigt lyckats. Buskbönor kan man också så nu, de kan bli klara på ett par månader om vädret är bra. Men de är väldigt frostkänsliga så här får man passa med fiberduk när det börjar bli nattfrostrisk i september. Sommarsquash borde gå bra att så nu (jag tänker pröva i år). den växer snabbt men även här får man passa sig för nattfrosten.

Kålrötter går utmärkt att så nu. De tål frost hyfsat och kan stå och växa en bra bit in på hösten. Detsamma gäller andra kålväxter. Jag brukar så broccoli och grönkål i juli och hoppas slippa angrepp av kålfjärilar. Små plantor är ju också lättare att skydda med fiberduk. Till hösten får man skydda dem med nät eller nåt, när hungriga rådjur invaderar trädgården.

Spenat och asiatiska bladgrönsaker går lätt i blom när det är ljust och varmt. Sår man dem i slutet av juli brukar de däremot bli väldigt fina. Då är också jordlopporna lite mindre aktiva och man får inte lika mycket angrepp. Men som alla kålväxter är de ju hopplöst utsatta för alla möjliga hungriga insekter. Fiberduk är en lösning (fast jag är rätt trött på fladdriga fiberdukar som bara går sönder!). I år har jag också prövat att sprida ut kålväxterna på flera olika platser i trädgården. Rödbladig grönkål satte jag tillsammans med rosor och kryddväxter i hopp om att den inte ska bli upptäckt lika fort. Vi får se hur det går, än så länge är den fin!

När man sår på nytt kan det behövas mer gödsel. Färskt gräsklipp är en bra början, lite hönsgödsel i pelletsform är också bra. Eller vad man nu har. Men lite extra behövs om det ska bli någon skörd att tala om.

Lycka till med sommarsådden!

Wednesday, July 02, 2008

Dagens skörd och mat

* Några (väldigt små) morötter
* Färsk lök
* Dragon från kryddlandet
* Jordgubbar
* Smultron
* Ett svart vinbär för att kolla om det var moget :-)


Grönsakerna hamnar, tillsammans med lite annat smått och gott i en pastasallad smaksatt med kallpressad rapsolja, vinäger, dijonsenap och finhackad dragon. Jordgubbarna blir nog sylt tillsammans med några rabarberstjälkar. Smultronen blev uppätna direkt!


De första vinbären börjar mogna, ett par dagar till så kan vi börja plocka så smått. Vi har flera sorter som mognar lite olika, vilket innebär att jag kommer att stå över syltgrytorna en månads tid eller så! Jag tänkte också prova att torka svarta vinbär att spara till vintern. Krusbären är också på gång – paj, marmelad, sylt!

Tuesday, July 01, 2008

Nu gror det!

Äntligen gror gurkor och bönor ordentligt! Jag sådde ju om för en knapp vecka sedan och nu går det hur bra som helst. Uppenbarligen har jag hittat ett bra sätt att hantera de här ömtåliga växterna. Så här kommer "receptet":

Ta två pallkragar och sätt dem på varandra. Fyll den undre pallkragen med färsk hästgödsel. Ha gärna tidningspapper eller markväv under för att slippa få upp ogräs. Häll matjord över gödseln , men inte riktigt ända upp till kanten. Lämna sådär en 10 cm.

Så de ömtåliga växterna, vattna, lägg ett gammalt fönster över alltihopa. Voilà – det gror. Vädra varma dagar så det inte blir för varmt.

Poängen med det hela är att det blir som en varmbänk. Den färska gödseln brinner och gör det "varmt om fötterna" för ömtåliga fröer och plantor. Kalla nätter hålls värmen kvar av glaset. Man får dock hålla koll så det inte blir för varmt. Jag har haft 20–25 grader i jorden och det är uppenbarligen lagom.

När växterna når över pallkragskanten får man förstås ta bort fönstret, men då har de förhoppningsvis hunnit bli starka och fina och klarar av lite kallare väder. Blir det riktigt ruskväder är fiberduk nog en bra idé. Efter skörden i höst borde gödseln vara lagom brunnen och fin för att läggas ut som jordförbättring.

Jag har kämpat med bönor och frilandsgurkor på friland varje år, men nu blir det nog pallkragar i fortsättningen. Dessutom har en familj med fyra hästar men ingen köksträdgård flyttat in nära oss, så vi kan få i stort sett så mycket gödsel vi vill! Vi får väl dela med oss av lite morötter till hästarna som tack för hjälpen ;-)