Friday, May 30, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 15 – Ät upp ogräset


Drygt en fjärdedel in på det grönare året! Det blir onekligen en utmaning att hitta på sammanlagt 52 tips och idéer (tips tas gärna emot).


Så här års är ju det där med ogräs högaktuellt. Även om inget annat växer i trädgården så klarar sig alltid ogräset (vilket ju är en av anledningarna att det är just ogräs). Ett av de trevligare sätten att bekämpa dem är ju att äta upp dem, i synnerhet om man inte har höns eller kaniner som hjälper till med den detaljen.


Jag har inte de där riktigt djupa kunskaperna om att äta vilda växter, men vi har en del ogräs i trädgården som hamnar på matbordet då och då. Det finns naturligtvis oändligt många fler sorter som går att äta och det är något jag verkligen skulle vilja lära mig mer om. Nån gång när jag får tid.


Nässlor känner ju alla till. Vi äter dem som soppa, lägger i paj eller torkar för att smula ned i bröd.


Kirskål kan man använda i soppa och paj precis som nässlor. Passar också bra i ogräswok.


Vitplister liknar nässlor litegrann men bränns inte alls. Den kan användas som kirskål.


Ängssyra har fantastiskt goda lite citronsyrliga blad som påminner lite om harsyra. Vi använder den i sallad, men ta inte de största bladen. Man kan också odla trädgårdssyra om man vill ha en lite mer förädlad variant. Båda är goda.


Maskros kan användas till en massa saker. Blommorna till maskrossirap eller vin, roten till kaffesurrogat och bladen till sallad. De har en ganska besk smak som påminner lite om rucola. Använd de små späda bladen. Är man lite pyssligt lagd kan man bleka maskrosor genom att sätta en kruka e.d. över plantan så man får ljusare och mildare blad. Lite grövre blad passar i ogräswok.


Svinmålla har vi inte som ogräs, men jag är sugen på att odla den. En medeltida kulturväxt som används som spenat.


Ogräswok

1–2 portioner

Några rejäla nävar blad från olika ogräs

lite rapsolja

1–2 vitlöksklyftor, finhackade

1 liten bit färsk ingefära, riven

1–2 chilifrukter efter smak, hackade

lite salt

några droppar sesamolja


Hetta upp rapsoljan i woken och lägg i kryddorna. Woka någon minut. Lägg i de sköljda bladen och woka dem hastigt. De bränns lätt. Tag från värmen, droppa över sesamolja. Färdigt! Man kan droppa över lite citronsaft också, om man vill.

Servera med ris eller nudlar






Lite böcker att läsa:





Tuesday, May 27, 2008

Torrt!!

Det har inte regnat på flera veckor och det är så torrt att jag börjar bli orolig för trädgården! Perennerna klarar sig väl hyfsat (fast rabarbern har gått i stå lite). Men köksträdgården med alla småplantor... Det har grott lite halvdåligt i landen, palsternackorna är OK, rödbetorna sådär, det är glest i morotsraderna :-( Och så alla nysatta småplantor + ett gäng som väntar på att få komma ut.

Till saken hör att vi har egen brunn, så jag vågar inte vattna hur mycket som helst. Nån långtidsprognos jag såg visar på en rekordvarm sommar (det kan ju iofs vara helt fel) men vi kan inte riskera att ta för mycket i brunnen.

Lite regn nu, snälla!!

Saturday, May 24, 2008

Tre systrar i trädgården

I år ska en del av köksträdgården bli en "Three Sisters Garden". Det är ett traditionellt amerikanskt sätt att samplantera majs, squash och bönor. Blandningen av växter gör det svårare för skadeinsekter att hitta rätt, majsen fungerar som klätterstöd för bönorna som i sin tur fixerar kväve från luften som gödslar majsen. Squashen med sitt kraftiga bladverk skuggar marken och minskar avdunstningen när det är torrt.

Eftersom vi får förkultivera både majs och squash här så kan vi inte göra exakt som i de amerikanska beskrivningar jag har sett. Men idag har vi planterat ut omväxlande sommarsquash, vintersquash, pumpor och majs. När det blir lite varmare ska jag så bönor intill majsplantorna.

Ursprungligen hade man också en blommande växt som drog till sig bin. Den arten finns såvitt jag vet inte i vårt land. Antagligen kan allt ogräs i närheten fungera bra som bidragare :-)

Vi får se hur det går. Håll en tumme! Bilder kommer om det hela tar sig.

Friday, May 23, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 14 – Ha det hemma!

Okej, upp ur deppträsket igen, i alla fall för tillfället. Veckans uppmaning handlar om att planera och bygga upp ett litet förråd av sånt som alltid tar slut. För det är ju så, hur noga man än försöker planera sina inköp så är det alltid något som fattas och så måste man åka och handla även om man hade tänkt slippa det.

Det är kanske ingen katastrof att behöva åka och handla lite oplanerat, åtminstone inte om man bor hyfsat nära en butik så man slipper ta bilen. Men varje gång man går in i en butik så ökar risken att man köper något dumt. I alla fall jag! Ofta är det ju också vid sämsta möjliga tillfälle: det är sent på eftermiddagen, man har jobbat och är trött, man är lite småhungrig, man vet att det väntar hungriga barn och en lätt otålig sambo därhemma. Det är då man går på alla dumheter och köper nåt färdiglagat för att slippa tänka, lite godis för att man är hungrig, lite glass av tvivelaktigt kvalitet till ungarna "bara för att", en slaskig veckotidning bara för att man råkar få syn på den i kassakön... ja, ni vet! Man gör av med onödiga pengar och det ekologiska fotavtrycket växer till ett par 45:or eller nåt sånt.

Lösningen är förstås att ha ett litet (eller stort om man nu har plats) matförråd hemma. Torrvaror av olika slag, kryddor, hållbara rotfrukter, lite smått och gott i frysen, så att man alltid kan fixa ihop en måltid utan att behöva handla. Bor man (som vi) långt från affärer och har hyfsat med plats så kan man ha mat för flera veckor hemma, bor man smått och har nära till butik kan man i alla fall ha mat för några måltider hemma.

Det tar lite tid att bygga upp ett matförråd och framför allt att lära sig vad man ska fylla det med. Men när det börjar "sätta sig" så är det väldigt praktiskt att alltid ha mat hemma. En annan fördel är att man kan handla i lugn och ro med en någotsånär genomtänkt lista och kanske ta sig tid att åka till en bra affär med ett vettigt eko-sortiment. Vi storhandlar 1-2 ggr/månad och kompletterar med färskvaror dessemellan. Det fungerar inte perfekt, jag gör fortfarande en och annan "katastrofhandling", men det blir bättre på det hela taget. Vårt största problem är nog att komma ihåg att planera – ta fram ur frysen, lägga bönor i blöt och sånt.

Vad ska man ha i sitt förråd? Den första regeln är att bara ha sånt som man äter i vanliga fall. Det är ingen idé att köpa konstiga konserver och annat som man inte brukar äta. Den andra regeln är hållbar mat. Det är dumt att lita för mycket på sådant som måste förvaras i kyl och frys. Om strömmen går så riskerar man att förlora mängder av mat. Ibland är det svårt att klara sig utan frys, vi köper t.ex. mycket kött på en gång (hela/halva djur) på vintern och det hamnar förstås i frysen (vi har ett litet elaggregat för att hålla frysarna kalla när det blir strömavbrott). Men annars så försöker vi ta vara på mat utan att bli helt frysberoende.

I vårt matförråd finns följande saker (ungefär, jag har säkert glömt något):
Mjöl av olika slag till bröd, pannkakor etc. Kolla hållbarheten och använd det äldsta först.
Havregryn, mannagryn etc. till gröt. Gitter man inte laga något annat så kan man alltid koka gröt...
Socker, honung till smaksättning, bakning, konservering
Salt, ganska mycket. Inte bara till smaksättning utan också till konservering. Kött och grönsaker kan räddas ur en trasig frys genom insaltning.
Kryddor och kryddsåser av alla möjliga slag, egenodlat och köpt.
Pasta och ris, även om vi försöker minska på importmaten så är ris och pasta oslagbara snabbmåltider. Glöm inte grötriset! Risgrynsgröt piggar upp vilken trist vintermorgon som helst!
Konserverade tomater, färdigköpta eftersom vår egen tomatodling är nästintill obefintlig. Det finns KRAV-märkta tomatkonserver. Till pastasåser, grytor etc.
Matolja, raps och oliv för det mesta
Torkade ärter och bönor, egenodlat och köpt. Mungbönor att grodda ger färskt grönt året om.
Kakao, te, kaffe, örtte. Onödigt men gott. Örtteet kommer från den egna kryddgården.
Torrjäst och torrmjölk, ganska trista produkter egentligen, men de är räddningsplankor när det färska tar slut. Torrmjölk är inte roligt att dricka, men fungerar till t.ex. pannkakor.
Bakpulver När suget efter kakor eller scones sätter in...
Russin och annan torkad frukt Idealet vore att ha en massa egentorkat, men där är vi inte riktigt än. En liten burk med torkade blåbär är det enda just nu.
Torkad svamp Suverän smaksättare.
Rotfrukter och potatis efter säsong. Delar av året är det ju bara att gå ut i trädgården och hämta. Resten av året håller det sig hyfsat i vårt svala skafferi.
Lök av olika slag. Håller mycket länge om den förvaras torrt.
Frukt, färsk efter säsong. Såhär års är det inte mycket. Sommartid får färska bär ersätta fruktätandet.
Inkokt frukt
Sylt och saft egentillverkat
Inläggningar, ättiksgurka, rödbetor, pickles, chutney, surkål...
Grönsaker, svårt att ha i förråd. Stora delar av året finns det i trädgården, vi fryser och konserverar en del också. På sikt kommer vi nog att torka mera grönsaker.

I frysen finns det:
Kött, vi köper som sagt mycket på en gång när det är slakttid
Köttfärs, vi maler egen så långt det räcker
Korv, vi gör en del korv själva, men det räcker aldrig...
Smör, vissa butiker har KRAV-smör i 1 kg-paket. Vi delar upp dem och lägger i frysen. Margarin använder vi inte.
Grönsaker, ganska lite, jag tycker de flesta grönsaker blir rätt trista när man fryser in dem. Målet är något färskt från trädgården året om... kan bli verklighet när vi får växthuset på plats.

Resten är sånt som får handlas oftare: mjölkprodukter, jäst, ägg, färska grönsaker etc.

Läs mer om matförråd hos Sharon
Här är en sida för den verklige hardcore-förrådsbyggaren

Thursday, May 22, 2008

Elegi över en värld i kris

Östersjön flämtar av syrebrist
Östersjön kan räddas om man lägger ned de flesta storjordbruk i södra Sverige
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Humushalterna i jorden utarmas hela tiden
Kompostering och täckodling ökar humushalten
Mördarsniglarna invaderar Västsverige
Man varnar för kompostering och täckodling

Metanhalterna i atmosfären är de högsta på 800 000 år
Koldioxidhalten stiger ständigt
Etanolbränsle är lika problematiskt som bensin
Volvo bygger en etanolbil som drar 1,67 l/mil
Oljepriset når 130 dollar fatet
Den storskaliga matproduktionen kräver olja
Världens livsmedelsförsörjning är i kris
Alla kör bil som vanligt
Vem betalar priset?

Världen kräver mer olja än vad som kan utvinnas
Vem ska få använda de allt knappare oljeresurserna?
Till vad?

En global studie visar tusentals förändringar av djurs och växters livscykler
En global studie visar hundratals fysiska förändringar på jorden
90–95% av dessa beror på den globala uppvärmningen
Det är vi själva som orsakar den globala uppvärmningen
Vi flyger till andra sidan jordklotet
Vi kräver exotiska växter i våra fruktskålar
Vi måste ha en ständigt stigande standard
Vi måste får köra bil så mycket vi vill
Men vem betalar priset?

Någon försöker föra in sprängämnen på ett svenskt kärnkraftverk
Folkpartiet vill bygga ut kärnkraften
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med energi
Att bygga nya kärnkraftverk kräver mängder med ny uranbrytning
Vems miljö ska vi fördärva med urangruvor?

Jordbruket blir alltmer storskaligt
Småbönder drivs bort från sina jordar
Vi blir alltmer beroende av livsmedelsindustrin
Vi blir sjuka, feta och undernärda av dålig överprocessad mat
Svält skördar liv
Fetma skördar liv
Vem har tid och plats att odla sin egen mat?

Var går gränsen?
När kraschar alltihopa?
Vem ska få överleva kraschen?

Tuesday, May 20, 2008

Lite nytt...

... i länklistan. En kompis flyttade till Motala och trivs jättebra där. Här är hennes blogg om livet i Motala. Malin på Ekoblogg har mängder med tankar och idéer om ett ekologiskt leverne. Nidhöggs blogg är ofta dyster läsning, men tänkvärd samtidigt. Kolla också in Project Save the Earth, som handlar om just det!


Själv har jag kommit av mig lite i skrivandet, men jag lär återkomma till helgen om inte annat.

Saturday, May 17, 2008

Min vilda trädgård

Vår trädgård är inte direkt något under av prydlighet. Eftersom vi har drygt 3000 kvadratmeter tomt, jobb att sköta + lite annat att pyssla med så blir det som det blir. Inga växter som kräver en massa pyssel, inga välrensade blomsterrabatter, inga ogräsfria köksland med grönsaker i prydliga rader.

Framför allt så får stora delar av trädgården sköta sig delvis självt, även där vi odlar mat och blommor. Det är inte bara arbetsfritt, det kan bli riktigt intressant att se vad som händer, som här där rabarbern fått sällskap av en självsådd planta med dansk körvel (gott att krydda nässelsoppan med).

I takt med att vi har börjat fixa och dona i en trädgård där ingen egentligen gjort mer än klippt gräset det senaste decenniet eller så, börjar det dyka upp saker. Första året kom det aklejor överallt. Det gör det nu också, men nu med sällskap av fingerborgsblommor. Förgätmigej växer som ogräs, men den är så fin så den får hållas. I år ser jag självsådda prästkragar lite varstans. Trädgårdssmultron fanns när vi flyttade hit och vi uppmuntrar dem bäst det går.
Här växer mynta, citronmeliss, förgätmigej och lite annat smått och gott om vartannat. Det har blivit i balans efter några år, inget tar överhanden. Och vi har örtte till ett helt kompani, om så behövs!

Vi fick några jordgubbsplantor av en granne första sommaren. De är en sort som revar sig hejvilt och det utnyttjar vi genom att låta jordgubbarna själva flytta över till nya jordgubbsland. Varför gräva upp och flytta plantor i onödan?

Somliga kryddväxter blir nästan ogräs när de väl fått fäste. Mynta, citronmeliss och oregano stortrivs här och klarar sig helt på egen hand. Framför allt oreganon självsår sig och dyker upp när man minst anar det. Vi skulle kunna försörja en hel kedja med pizzabutiker med oregano, om så krävdes!
Här har en oreganoplanta slagit rot i gränsen till jordgubbslandet (svart plast på jordgubbarna var ingen bra idé, den håller inte!).
Det kanske inte alltid är så himla prydligt i vår trädgård. Men det är grönt och frodigt och jag inbillar mig att det är en betydligt större ekologisk balans här än i en mera välrensad trädgård. Ogräs och blommor fungerar som värdväxter för rovinsekter som äter bladlöss och andra skadedjur. Vi har nästan aldrig några direkta problem med skadeinsekter, undantaget kållarver, som inget verkar bita på...
Här är också mängder med fåglar året runt, det finns paddor (väldigt trevliga djur), fjärilar och mängder med insekter vi inte vet namnet på. En grannkatt har mutat in sitt revir här och håller möss och sork under kontroll.
Biologisk mångfald är den högtidliga termen, det är faktiskt en väldigt bra ursäkt för att inte ha en alltför prydlig tomt :-)

Wednesday, May 14, 2008

Tillfälligt avbrott

Är ute på jobb, fullt upp och inte så mycket energi att blogga just nu. Har därtill surfat runt för mycket på peak oil-sidor och klimatbloggar och känner mig lite matt och uppgiven... Samtidigt funderar jag mycket kring hur livet faktiskt kommer att se ut om tio eller tjugo år, det kommer nog här på bloggen så småningom.

Under tiden kan ni kolla på Nidhöggs blogg om liknande frågor. Fast jag är ändå lite mer positiv!

Sunday, May 11, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 13 – Äta lokalt i maj

Jag tänkte att detta med lokal mat skulle få komma igen lite då och då, med funderingar kring säsongens färska råvaror. Det utgår naturligtvis från mitt område, Västsveriges inland. Ni som bor i en helt annan del av landet får anpassa efter era förutsättningar.


Maj är en ganska hopplös månad för självförsörjaren. Förråden från förra året börjar sina och det som är kvar är mer än lovligt trist. Det samma gäller för mycket av det som finns i butikernas grönsaksdiskar. I trädgården finns inte heller så mycket. Övervintrarna – kål, palsternackor – har fått lämna plats för nya sådder. Jordärtskockorna börjas skjuta nya skott och behöver vara ifred.


Maj är de gröna bladens tid. De kanske inte ger så mycket mat, men de ger massor av näring och den där smaken av något färskt som man har längtat efter hela vintern. Nu är det dags för sallader med en massa blandat plock i, nässelsoppa, det första örtteet på färska örter. Maj är också sparristid. Mycket av den sparris som finns i butik är importerad, men det finns svenskodlad – fråga efter den!


Den som odlar själv kan så sallad och spenat så fort det är några plusgrader i jorden. De gror även när det är kallt. Så i en pallkrage med glas eller fibeduk över, så kan du tjäna ett par veckor. Eller så i en stor kruka inomhus och vinn ännu mera tid. Trädgårdssyra och odlad ängssyra är perenner som kommer tillbaka mycket tidigt. Smakar ungefär som harsyra och är gott i sallader. Gräslök och piplök kommer också tidigt och piggar upp det mesta. Att satsa på några tidiga perenner är väldigt klokt. De är nästan arbetsfria och ger något att äta mycket tidigare än det som måste sås på nytt varje år.


Och så rabarber, förstås. Det är svårt att odla för mycket rabarber. Vi gör paj, kräm, kompott att ha till glass, marmelad, kokar in på glasburk, skivar och lägger i frysen. Det finns sorter med låg halt av oxalsyra som passar bra för storförbrukare och småbarn.


Lite mer konkreta mattips: Vi provade att laga nässelsoppa efter idéer från en artikel i Odlaren. Ingen grädde, lite svag grönsaksbuljong, smaksättning med piplök och färsk körvel. I ställe för grädde reder man av med avkok på havre. Det låter skumt, men det blev mycket gott, en väldigt tydlig nässelsmak. Jag lägger ut receptet när jag har testat det en gång till.


Nässelpajen kan absolut rekommenderas. Prova med kirskål i stället för nässlor. Eller kanske späda maskrosblad.


Vi gör tabbouleh med inhemskt dinkelris i stället för bulgur och får användning för en massa färskt grönt. Det finns mängder med recept, här är vårt:

Tabbouleh på dinkelris

2 dl dinkelris (hela dinkelkorn)
1–2 citroner, pressade
lite olivolja eller rapsolja
en rejäl näve vardera av mynta, persilja och gräslök eller piplök, färskt!
lite salt och peppar


Koka dinkelriset i ca 6 dl vatten tills det är mjukt med lite tuggmotstånd. Ca 30 min. Låt rinna av och svalna lite.
Hacka allt det gröna. Det ska vara mycket grönt!
Blanda alla ingredienser, smaka av med citronen lite vartefter. Salladen ska ha en tydlig smak av mynta och citron. Låt stå en stund innan du äter.
Man kan också blanda ned gurka, tomat eller andra grönsaker när det är säsong för dem.


Nu är det också dags att äta upp de torkade ärterna och bönorna så det finns plats för årets skörd. Vi använder gråärterna till att göra "lokal hummus". Okej, alla ingredienserna är inte lokala, men gott är det!


Hummus på gråärter
2 dl kokta gråärter
1 citron, pressad
lite olivolja
2–3 msk tahini (sesampasta)
salt och peppar


Mosa alltihopa, lättast i matberedare. Smaka av och ta lite mer citron eller tahini efter smak. Blir det för tjockt, späd med lite vatten eller ta lite mer olja.
Gott tillsammans med dinkel-tabbouleh!

Till sist vill jag påminna om smulpajsreceptet med havregryn i degen. Smula över späda rabarber och smaksätt med lite kardemumma. Servera med vispad grädde med lite vanilj i! Till pajen dricker man gärna färskt örtte.

Örtte i maj
mynta
citronmeliss
svart vinbärsblad

Plocka ungefär lika mycket av vardera, det är inte så noga. Hacka fint och lägg i en glaserad tekanna (som inte tar smak), ungefär 1 msk/kopp. Häll över kokande vatten och låt dra ca 10 min. Gott med honung till.

Friday, May 09, 2008

Det gror!! :-)

Jag blir lika barnsligt lycklig varje år när det börjar komma små gröna skott i kökslanden! Precis när man börjar oroa sig för om det verkligen ska bli något så kommer de. Just nu kommer rödkål, vitkål, broccoli, spenat, dill, sockerärter, märgärter, gråärter, majrovor och kålrötter. Och sättlöken får fina gröna blad. Bondbönor, grönkål, morötter, palsternackor och persiljerot låter vänta på sig, men de borde dyka upp vilken dag som helst. Rödbetorna sådde jag förra helgen, så de får ha några dagar till på sig. Vitlöken som jag sådde i höstas växer på, men det är långt ifrån alla lökar som kommit upp. Vet inte riktigt vad som har hänt med dem, det var samma problem i fjol. Trist, egenodlad vitlök är väldigt gott!

Den tidiga potatisen (Rocket) kommer fint nu. Midsommarpotatis, måntro?

Inomhus kommer squash och pumpa, majs, fänkål och salladslök. Chilin växer fint och vi har dessutom några chiliplantor från i fjol som övervintrat och har massor med gröna chilisar nu. Det blir nog mat i år också!

Thursday, May 08, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 12 – Gör ingenting!

Ibland är det bästa man kan göra att inte göra något alls. Så mycket i våra liv är inriktat på att hela tiden göra, fixa, se till att det händer något. Vi måste prestera för att känna att vi har nånslags existensberättigande (inte alla – men i min vardag handlar det mycket om prestationer). Har vi inget annat att göra så kan vi ju alltid åka och shoppa...

Men att göra något innebär ofta också att det går åt energi, resurser, skapas utsläpp. Och att ständigt vara sysselsatt tar också mental energi. Man hinner inte tänka efter, det bara rullar på.

Så veckans utmaning är: gör ingenting! Sov en stund, sitt under ett träd och fundera på något trevligt, lägg dig i gräset och se på molnen. Njut av att vara ensam en stund – eller prata och koppla av med någon du tycker om. Reflektera över vad du gör och vad du vill. Låt tiden gå och låt saker hända omkring dig utan att blanda dig i dem just nu.

Jag har själv lite svårt att göra absolut ingenting, jag tycker om att fixa och dona och göra saker. Men jag blir också lätt stressad av det. För oss prestationsfixerade typer kan det kännas bäst att trots allt ha något litet att pyssla med. En lagom komplicerad stickning, lite ull att karda, en träpinne att tälja på, en bok att bläddra i. Något som frigör tankarna samtidigt som man ändå "får något gjort". Poängen är densamma: att stanna upp och reflektera en stund och inte bara jaga på som vanligt.

Läs också hos Greenpa om vatten, fruktträd och hur det kan gå när man låter naturen ha sin gång utan att göra något.

Wednesday, May 07, 2008

Lästips

Ett intressant inlägg på Dmitry Orlovs blogg om varför Ryssland klarade sig utan hunger och undernäring under de värsta krisåren när Sovjetimperiet föll samman – och tänkvärda reflektioner om hur man skulle klara en liknande situation i USA idag. Det är två helt skilda kulturer och förhållningssätt till matförsörjning han beskriver.

I Sverige finns ju båda kulturerna i någon mån representerade, både en amerikansk snabbmatskultur och en östeuropeisk odla-kål-och-plocka-svamp-kultur. Det krävs knappast någon mer omfattande tankeverksamhet för att räkna ut vilken som är mest uthållig. Men frågan är om vi skulle klara en ekonomisk kollaps lika bra som ryssarna trots allt gjorde?

Sunday, May 04, 2008

Nässelpaj

Inspirerad av Hippihäxans nässelpaj hittade jag på ett eget recept med lite grönt och blandat från kryddgården. Det blev så gott så det hamnar här. Dessvärre åt vi upp pajen innan jag hann fotografera den...

En kaloribomb för den som jobbat i trädgården en hel dag. Kan göras magrare med lite kesella i.st.f. smör i degen och mager grädde/gräddmjölk i äggstanningen. Men ibland är det gott med riktigt fett!

Lök- och nässelpaj från Elins trädgård
Pajdeg:
75 g smör
2½ dl fullkornsdinkel
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta ihop till en deg och ställ kallt en timme eller mer.

Fyllning
1 liter färska nässlor
2–3 gula lökar
lite färsk timjan
lite färsk körvel
ett knippe gräslök eller piplök
2 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
salt och peppar
lite smör el olja

Tryck ut degen i en pajform och förgrädda den i 200 grader ca 10 min.
Förväll nässlorna, häll över dem i ett durkslag och pressa ut så mycket vätska du kan (använd den till att vattna blommor med). Hacka nässlorna.
Skiva löken och fräs den mjuk i lite smör eller olja.
Blanda ägg och grädde med allt det gröna, hackat. Lite salt och peppar också.
Lägg löken i pajskalet och häll över den gröna äggblandningen.
Grädda i 225 grader i ca 20 min tills fyllningen stannat och pajen har fin färg.

Pajen får en mild, fin smak som passar ihop med ett smakstarkt tillbehör, vi hade stekt halloumi. En sallad på små färska blad från trädgården kompletterar det hela.

Saturday, May 03, 2008

Alla dessa projekt!


Det pågår ständiga projekt i trädgården. Somliga blir till och med avslutade :-)

Bor man i Boråstrakten så regnar det som bekant en del och dräneringen är en återkommande huvudvärk. Här ska nya rör ned i backen för att leda bort regnvatten. Morän på pinnmo - väldigt lagom kul! Många stenar blir det...


De upphöjda bäddarna är i huvudsak sådda och väntar på att få ett marktäcke med gräsklipp. Men det lägger vi på först när sådderna har kommit upp en bit så vi inte kväver något.

Gräsmattan krymper år från år. Jag håller på att binda ihop några spridda småplanteringar till ett större land. Tidningspappret och stenarna är första steget – kväva den underliggande grässvålen. De ska täckas med något (halm, gräsklipp?) och sedan ska jag plantera rosor och kryddväxter (och kanske något mer om jag hittar något kul). Slutligen ska nånsorts marktäckare (timjan?) växa mellan de större växterna. Ett projekt på lite längre sikt.

Utanför planteringen ska det bli en häck med olika sorters bärbuskar. Det blir samtidigt ett insynsskydd, eftersom vi annars har tomten rätt öppen mot vägen.


Av de uppgrävda stenarna från dräneringsschaktet bygger vi en liten terrassmur. Här är ett fuktigt parti av den blivande skogsträdgården där markytan behöver höjas en del, det är väldigt fuktigt. Vi anlägger en låg terrass och på den ska det växa fruktträd och bärbuskar.

Under halmen växer potatisen (hoppas jag!). Till höger i bild ska det så småningom växa squash, pumpor, kål och majs. Strax utanför bild ska vårt nyinköpta växthus stå, när vi nu får tid att gräva grund till det. Varmbänkarna får vädra sådana här varma dagar. I dem växer just nu sallad, morötter och kålplantor, de senare ska sen ut på friland.


Hästarna i bakgrunden är inte våra, men de förser oss med generöst med gödsel!










Friday, May 02, 2008

Matspekulationer

Visste ni att man kan spekulera i matpriser, precis som man kan spekulera i andra råvaror, som guld eller olja. Det är faktiskt en bidragande orsak till de höga matpriserna. Ju högre matpriser, desto mer tjänar den som satsat "rätt".

Jag inser att det är såhär den globala kapitalismen fungerar, men det känns inte helt rätt. Faktiskt känns det väldigt omoraliskt och helt fel! Man leker Finans med matpriserna och gör så folk inte har råd att äta sig mätta! Blir aaarg!!

Greenpa är också arg!

Thursday, May 01, 2008

Räcker marken till att odla ekologiskt?

I dagarna har det valsat runt en nyhet i media som nog fått många med en grön livssyn att haja till ordentligt. Professor Lars Bergström på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ifrågasätter den ekologiska odlingen eftersom den ger lägre avkastning och kräver större ytor än konventionell odling med konstgödning och bekämpningsmedel. Detta med anledning av den tilltagande matkrisen i världen (som inte handlar så mycket om hur mycket mat som finns, utan vilka som får tillgång till den).

Mot detta kan man då ta upp det faktum att FN nyligen kommit med en rapport där man menar att jordbruket globalt sett måste minska sitt beroende av fossila bränslen. Det är bl.a. drivmedel till traktorer m.m., men också konstgödning, som kräver stora mängder fossila bränslen vid tillverkningen. Knappast ett argument för att fortsätta med det storskaliga industrijordbruket.

Det finns för övrigt så många goda argument för att odla ekologiskt att man knappast kan ta den här SLU-professorn på allvar (det verkar finnas en liten falang av forskare på SLU som har bestämt sig för att eko är dåligt och sedan gör vad de kan för att bevisa det). Minskad giftanvändning, ökad biologisk mångfald, bättre näringsinnehåll i grönsakerna, bättre sammansättning av fettsyror i animaliska produkter, ökad humushalt i jorden är några.

Ekologisk odling kan också bedrivas med enkla och billiga medel. Ekobonden är inte beroende av de stora tillverkarna av konstgödsel och bekämpningsmedel och hon behöver inte köpa genmodifierat Roundup-tåligt utsäde. Har man tillgång till gödsel och eget utsäde så kan kan eko-odla för en mycket liten penning. Vilket torde vara en stor fördel, inte minst i Tredje världen.

Ungefär samtidigt kommer Jordbruksverket med en rapport om mängden outnyttjad mark i Sverige. Man menar att det finns stora arealer som skulle kunna tas i bruk, men att kvaliteten är låg. Det senare betyder att de sammanhängande ytorna är små och att det finns odlingshinder på dem (det kan vara t.ex. öppna diken eller stengärdesgårdar som gör marken svårare att bruka rationellt med stora maskiner).

Både SLU och SJV utgår dock helt och hållet från dagens situation med få och storskaliga jordbruk, där några få procent av Sveriges befolkning producerar mat till de övriga. Men den situationen är ju inte nödvändigtvis den självklara. Om man istället tänker sig att mängden hobbyodlare och månskensbönder ökar kraftigt och kan utnyttja mycket av de här "små" ytorna så blir det plötsligt annorlunda. En hektar mark är väldigt lite i ett storjordbruk, men väldigt mycket för en hobbyodlare. Vår trädgård är på 1/3 hektar och vi odlar en hel del mat – och då är en stor del av tomten inte uppodlad. Vi skulle också utan problem kunna ha några höns och producera en del av deras mat också. Grönsaker, frukt, bär, ägg och en och annan hönsgryta - det kan men leva på!

Globalt sett vore det antagligen också en fördel att stötta småjordbrukare som odlar ekologiskt, att stoppa Monsantos härjningar, stoppa förlusten av gamla utsädessorter och att ge fler människor möjlighet att odla en jordplätt. Ju fler som kan odla själva, desto mindre beroende blir vi av det storskaliga jordbruket och alla dess problem. Vi blir också mindre sårbara för prishöjningar på mat och för diverse problem med distribution och politiska konstigheter (som att folk svälter på Haiti, samtidigt som mat ligger i förråd där och förstörs!).

Över hela världen fortsätter urbaniseringen, folk drivs bort från landsbygden och in i städerna av alla möjliga ekonomiska och politiska skäl. Somliga blir brutalt bortdrivna från sin jord, andra klarar inte försörjningen. Den globala uppvärmingen förändrar odlingsmöjligheterna och bidrar till att driva folk på flykt.

Matförsörjningen är ett jätteproblem – kanske mer en fråga om priser och distribution än om tillgång. Det löser man knappast genom att minska på den ekologiska odlingen.